Detta inlägg är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som installerat våra två solkraftanläggningar på totalentreprenad .
Trots de skyhöga elpriserna är vi för stunden självförsörjande på el via solkraften och säljer ut på elnätet till extrema priser. Tursamt nog är det oftast fint väder när vindkraften står stilla och elperiserna exploderar. Effekten för egen del kommer bli ännu bättre när de sista ca 7 kWp solceller installeras längre fram.
Våra 4760 + 5550 = 10 310 kWp solkraft producerar just nu över 2 000 W, och vi säljer mellan 500 W och 1000 W till ett pris på över fem kronor per kWh. Det är förstås kortvarigt, då solen inte orkar över träden mer än några timmar så här års.
Annars ser man ofta detta – elpriset är oftast högre än vanligt när solkraften producerar som bäst. Detta eftersom vindstilla ofta samvarierar med vacker väder, vilket vintertid ger den dubbla effekten att det också är kallare. Så högre förbrukning, lägre elproduktion och perfekt för solkraften.
Skulle vi varit fullt utbyggda nu till ca 17 kWp hade vi producerat ca 3 500 W och sålt mellan 2000 och 3000 W vid det här vädret, vilket hade kompenserat lite för resten av dygnets förbrukning.
I övrigt ligger priset på dagens inköpta el via timmätningen än så länge på 331 öre per kWh mot dygnsmedlet på 425 öre. Dagens siffra dras förstås ner av att de mindre svindyra timmarna under natten redan passerats.
Med taket på ladan färdigt ska det installeras ytterligare solkraft så vi landar på de där ca 17 kWp totalt, eller full 25 A huvudsäkring. Solkraften kan sälja el även vintertid, givet att det inte är snö på panelerna och gott väder. Här på Västkusten är det relativt sällan det ligger snö någon längre stund – kanske några få dagar åt gången. I andra delar av landet är det förstås värre.
I övrigt skuggar byggnadsställningarna en del av panelerna på ladan just nu, annars hade vi producerat lite till.
Detta inlägg är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som installerat våra två solkraftanläggningar på totalentreprenad .
37 kommentarer
Jag får sällan tur med sol på vintern. Enda soliga dagarna i november gav exakt 0 kWh, eftersom det passade på att snöa dagen innan.
Nu ger det förvisso några kilowatt, men när jag tittar på totalen har jag köpt för 42 kronor och sålt för två idag.
Hela månaden har inbringat 30 kronor.
Tror jag får fortsätta mitt vanliga jobb ett tag till.
Lysande – tror att din leverans av el till nätet också bidrar till att hålla ner elpriset en liten aning
ju fler som gör det desto bättre.
Blir 200 kr till Swedish Rescuers som tack för blogg och all din support till Ukraina
I går var det fin sol här i Skåne men den lilla sol som fastnade i solfångarna på taket försvann nog i rören på väg ner.
Nu ska det bli riktigt kallt säger de. Spännande att se vad som händer med elpriserna då… :/
Danmark inför pristak på el, tolkar det som 1 kr 80 öre och vet inte hur det ser ut med övriga avgifter/skatter men förmodligen lägre än Sverige. Enligt artikeln är det en EU-förordning så då måste väl Sverige också implementera ett pristak?
https://www.energinyheter.se/20221129/27906/elpristaket-trader-i-kraft-i-december
Handlar tyvärr bara om ett tak för hur mycket producenterna kan tjäna, sen får länderna fördela det de “tar” från producenterna som de vill. De kan också ha ett högre tak om de vill (vilket jag misstänker Tidölaget kommer göra, de täljer ju guld genom Vattenfall och momsintäkterna just nu.)
“Marginalintäkter på över 180 euro per megawattimme ska samlas in av EU:s medlemsstater och öronmärkas till betalning av konsumenters elräkningar. ”
Det måste väl ändå innebära att regeringen tvingas verka för medborgarnas bästa, nu är det helt uppenbart att kraftindustrin har ett stort inflytande i regeringen och därför är regeringen passiv i denna fråga.
Momsen är samma oavsett om du köper hattar eller el, staten tjänar inte extra på elmomsen eftersom folk inte köper annat istället.
Staten tjänar ju även på nätavgiften med dess upplägg, vilket är rakt in i kassan för alla utom oss som betalar för elen.
Vist är det så att statsfinanserna får ett tillskott när elpriset är högt, men samtidigt är det ingen valvinnare att inte göra något.
Här är genomsnittliga elpriser de senaste åren.
2018, 54,9 öre/kWh
2019, 50,0 öre/kWh
2020, 24,3 öre/kWh
2021, 53,3 öre/kWh
2022 52,2 öre/kWh (tom. oktober)
https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/rorligt-elpris/
Varför har ingen gjort något!!!
Men vinterpriserna då!?
Samma sak, januari, februari, mars, oktober, november, december
2018, 52,8 öre/kWh
2019, 54,7 öre/kWh
2020, 25,2 öre/kWh
2021, 52,5 öre/kWh
2022, 41,8 öre/kWh (tom. oktober)
Varför har ingen gjort något!!!
Vad försöker du få fram, att elpriset egentligen är lågt? Går jag in på den länken och väljer SE3 eller SE4 så är lägsta priset i oktober i år 95 öre, övriga månader i år pendlar mellan 125 till 330 öre, hur kan det medelvärdet bli 52.2 öre? Eller tänker du det teoretiska medeltimpriset utan hänsyn till förbrukningsprofilen?
Du tittar nog bara på elområde 1, vilket är förvalt i deras dataredovisning.
Exporterar man varje område för sig så ger de första 10 månaderna 2022 ett snitt om:
SE1: 52,2 öre/kWh (lika din tabell)
SE2: 56,0 öre/kWh
SE3: 139,1 öre/kWh
SE4: 167,6 öre/kWh
Tar man ett ej volymvägt snitt av ovan blir 2022s siffror t.o.m. oktober 103,7 öre/kWh.
Enligt medieuppgifter omfattas inte 10% av befolkningen av elprisstödet, alltså bor 90% av förbrukarna i SE3 och SE4 och det volymvägda snittet torde då hamna betydligt högre, förmodligen nånstans mellan priserna för SE3 och SE4.
Så det är kanske svaret på din fråga “varför ingen gjort något!!!” fast specifikt för elområde 1 och 2. De får inget elprisstöd just på grund av att det senaste årets priser inte skiljer sig märkbart från tidigare år.
Ovan siffror är inte heller korrigerade för att den största delen av förbrukningen sker under uppvärmningssäsongen när elen ofta, men inte alltid, är dyrare än under sommaren.
Sorry!
Märkte inte att tabellen hoppade tillbaks till elområde 1.
Jag borde förstått att de priser jag såg var orimliga, men de stämde rätt bra med vad vi betalar så…
Jag tar tillbaks det jag skrivit om att elpriset varit ganska högt i flera år.
Kan tillägga att Norge har ett elpristak på 70 öre. Blir en väldigt konstig marknad på ett sammankopplat nät om länderna runt oss inför olika elpristak men inte Sverige.
https://sverigesradio.se/artikel/norska-elkunder-far-stod-manga-kommer-kopa-tofflor-till-vintern
Ibland får jag intrycket av att solelsbidraget är skapat för att avväpna (den övre) medelklassen. Det vill säga klassen som de facto påverkar politiken. Därmed bibehålls status quo.
Stugna Petter
Plus i kanten för det.
Det är inte bara nomenklaturen för nivåerna av ryska förluster som behöver en översyn.
I fallet elpriser får man nog sträcka sig lite längre än ”riktigt höga” senare i vinter. Kanske ”riktigt trevliga” om man har en stor solcellsanläggning jag och kan elda med ved för egen uppvärmning.
“Oskarshamn 3 är den största reaktorn i Sverige och står för ungefär en tredjedel av den svenska kärnkraftselen. Också andra faktorer än väder spelar in i prisbilden. Bland annat att Ringhals 4 är ur drift sedan ett misstag gjorde att reaktorn inte kunde återstarta på rätt sätt efter sommarens uppehåll.
– Ringhals 4 är borta januari ut enligt plan. Om det dessutom blir lite vind kommer det kunna bli riktigt höga priser.”
https://www.nyteknik.se/energi/reaktorstopp-i-oskarshamn-kan-ge-riktigt-hoga-elpriser-7041333
Om man skulle lägga in timspotpriser, då kanske mer vertikal, eller åtminstone brantare lutning på solceller skulle vara mer lönsamt? Tänk t ex en kall och solig vinterdag när man kanske dessutom har snö som reflekterar solljuset, mot solcellspaneler på en (oskuggad) söderfasad. Och spotpriser som går i taket. Visst, är svagare sol när den står lågt (mer energi absorberas pga. längre väg genom atmosfären) men ändå. Har det gjorts/görs det såna kalkyler?
En fasadmonterad solcellspanel lär väl dessutom slippa att bli översnöad 🙂
Bra inspel där.
Frågan är när solelen behövs som bäst och när den ger mest klirr i kassan för den som gör de rätt stora investeringarna.
Vi har en solpanel på båten som vi kan vinkla mot solen och den ger nära lika mycket när solen håller på att gå ner som när den står som högst.
Reflexerna i vattnet bidrar jättemånga extra solar.
Intressant. Vi borde kanske ha mer solceller på kusten då! =) Bara inte korrosionen blir för svår.
Värme och kyla på verkar också solpanelerna, sol vid kallt väder ger mera än sol vid varmt väder.
Det där med vertikala solceller har jag funderat på dom är ju aldrig täckta.
Problemet är vinkeln mot solen.
Har man redan solpaneler kan det kanske var värt ändå.
Extremt komplext om man vill optimera. Spelar investeringskostnaden ingen roll så kan man testa. Finns en bra artikeln om alla påverkade faktorer.
https://bengtsvillablogg.info/tag/verkningsgrad/
Läste lite, ja onekligen komplext! Det bästa vore nog om man fick fatt i lite tabellvärden (eller verklig statistik) med produktion som är förslagsvis per timme vid 90 grader, och så motsvarande för spotpriser. En kolumn med det ena och en med det andra, och så ta produktsumman av dem. Blir kanske inte med hänsyn till temperatur och ev. snöreflektion om det är teoretiska värden, men en bra bit närmare sanningen ändå gissar jag.
Kikade på den här sidan igår som har en intressant överblick av verkningsgrad i olika vinklar (scrolla ned till väderstreck och lutning). Enligt länken så verkar inte vertikal montering vara speciellt effektivt eftersom en vertikalt monterad panel rakt i söder har sämre verkningsgrad än en takmonterad åt öster/väster.
Länk? Ja den totala energiproduktionen blir klart sämre. Frågan är vad som händer med lönsamhetskalkylen om man lägger in timspotpriserna, som brukar vara högst på hösten-vintern-våren, ofta dagtid. Dvs ungefär då vertikal placering ger mer el än t ex horisontell placering, eller vad man nu vill jämföra med. Om det möjligen kan slå andra placeringar – eller vara lönsamt i sig själv, överhuvudtaget (utifrån en tänkt kalkylränta).
Det var någonstans i det här kaninhålet jag hamnade också när jag kollade på solceller för någon månad sedan… jag lyckades inte få ihop kalkylen och ingen kunde ge mig raka svar, bara mummel/svammel (rent ekonomisk kalkyl utan ideologi). Så jag stoppade händerna i byxfickorna och gick visslande därifrån..
Just det, en länk behövdes det också 😉 https://www.free-energy.com/se/solenergi
Man kanske borde ha justerbar vinkel på dom?
Borde inte elpriset vara grönt när det är högt (när du förbrukar negativt), iom att du tjänar mer? 🙂
November 22 har varit urdåligt, mycket sämre än förra året. har sålt 50 kWh totalt, för priset av 51 kr.
De enda soliga dagarna vi hade låg det fullt med snö på panelerna, södertak, 38 graders lutning. Gränslandet Blekinge/Småland några km från kusten.
“Elsituationen i Finland är den svåraste i Norden. Under rådande väderförhållanden saknar det finska prisområdet ständigt cirka 2000 megawatt produktion jämfört med förbrukningen, och denna saknade el erhålls tack vare elmarknaden från Sverige, och i de mest spända situationer, förhoppningsvis också från Estland.” Det skrev Verkkouutiset.fi dvs Nätnyheterna. Det år mycket skriverier om de kommande tvåtimmars elavbrotten i Finland. Köldsmockan närmar sig med flera minusgrader i söder.
“Solkraften kan sälja el även vintertid, givet att det inte är snö på panelerna och gott väder.”
–
Borde finnas inbyggda värmeslingor på solpaneler som smälter snö och is och speciellt på nordiska marknaden. Ingen som tänkt på det tidigare?
Eluppvärmda solpaneler låter nästan som att ha en fläkt framför sitt vindkraftverk för när när det inte blåser, men det kanske är möjligt.
Nej, snarare som att ha värmeslingor på rotorbladen som smälter snö och is.
kWp, vad är det för nåt? kWh känner jag till men vilken tidsenhet börjar på p?
Toppeffekt för solpanel eller solcellsanläggning vid STC (Standard Test Conditions) förkortas kWp och betyder kilowatt peak. Och detta kan praktiskt sett inträffa i Sverige under en solig sommardag.