Det där med taklagsfester

Så vart nästan taket på ladan klart. Återstår att ta bort byggnadsställningarna och sedan få på stuprören. Och därefter de sista solcellerna tids nog. Men låt oss diskutera det där med den långa traditionen av taklagsfester – för ni har väl ordnat taklagsfest när ni haft hantverkare (eller själva) lagt ett tak?

Eftersom min far drev byggbolag så har jag blivit lärd att man som byggherre (dsb – den som betalar) har taklagsfest. Annars kommer en docka eller ett par nedvända byxor hängas från nocken, för att symbolisera en snål byggherre. Exakt form och huruvida det är snålbyxor med utvända fickor eller en sur gubbe i en snara kanske är en lokal tradition. Bjuder man på taklagsfest åker istället en krans upp.

Exakt tidpunkt för taklagsfesten kan diskuteras. En del menar att den ska ske när takstolarna är uppe och innan själva taket läggs, för att säkerställa bästa arbete. Själv är jag av uppfattningen att det är förolämpande mot hantverkarna att tro att de inte kommer göra sitt bästa om man inte bjuder extra, så jag lutar åt att den ska hållas när taket är lagt och hålls därmed som ett tack för gott utfört arbete och inte för att påverka resultatet.

Men åsikterna går isär.

Själv fick jag nu i alla fall för första gången i mitt drygt 52-åriga liv möjligheten till taklagsfest, men valde att inte köra traditionsenlig smörgåstårta och öl.

Det blev helt enkelt en vända till bykrogen istället. För lunch och för traditionens skull. Allt måste inte vara så märkvärdigt, men det är bättre med något enkelt än inget alls. Taket var inte riktigt klart, men det var dags att trappa ner i personal, så det gällde att passa på medan alla var på plats.

Folk i byggbranschen vittnar annars om att traditionen är på utdöende och kan räkna på ena handens fingrar antalet gånger det blivit taklagsfest.

Optimalt så ska det väl vara smörgåstårta och något flak lättöl, så stör det inte arbetsförmåga, blir inte ett arbetsmiljöproblem och hindrar inte heller bilkörande. Tradiitonell målbild är väl annars smörgåstårta, ett antal flak starköl och några flaskor sprit, samt ordentligt uppdukat med duk och allt på några byggpallar på bygget. Under det lagda taket.

Men traditionerna varierar nog och i takt med att de dör ut spretar de säkert än mer.

Med det viktigaste på byggnaden säkrat i förhoppningsvis femtio år till återstår att fortsätta renoveringen, i första hand fixa den plåtbelagda söderfasaden med sina trasiga fönster, samt måla om hela ladan. Och så blir det ca 7 kWp solceller till.