Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik har de faktiska bolåneräntorna på rörliga lån ökat med 0.82 procentenheter sedan botten i november och i juli låg nya rörliga lån på i snitt 2.20%. På faktiska nya låsta bolån har räntorna ökat med 1.98 procentenheter.
Siffrorna gäller alltså verkligheten till skillnad från listräntor eller andra uppgivna räntor från bolånebankerna och -instituten. Samtidigt har riksbankens styrränta höjts från 0.00% till 0.75% per den senaste höjningen 6:e juli, så ökningen av de rörliga räntorna är något högre än höjningarna från riksbanken.
De rörliga räntorna avser tre månader och faktiska rörliga räntor på utestående lån spårar alltså detta med några månaders fördröjning och ligger nu på 2.00%. Där är dock ökningen bara 0.49% och det betyder att hela effekten av kostnaden för hushållen de höjda räntorna innebär har ännu inte nått hela bolånekollektivet av rörliga räntor. Effekterna släpar förstås efter, vilket man bör ha i åtanke när man tänker på hushållens ekonomi.
Nya bolån har dock direkt påverkan på priset på bostäderna.
När det gäller faktiska nya låsta bolåneräntor så har räntorna stigit 1.98 procentenheter till 3.22%. Ja, det finns tydligen de som faktiskt låser räntorna på de här nivåerna. Siffrorna avser dock alla tidshorisonter längre än tre månader.
Riksbanken förväntas fortsätta att höja sina räntor, men man kan nog konstatera att tidpunkten där man tjänade på att låsa sin ränta är nog förbi, men låste man förra hösten hade man mycket god timing.
Oavsett – räntekostnaden för att låna till en bostad har i snitt ökat från 1.39% till 2.20%, eller med 58%. Man kan tycka att hela påverkan av detta ännu inte syns i bostadspriserna.
27 kommentarer
Låste på 1,4% i 5 år, i oktober! Pust!
3 år på 1.18% i höstas här… Hade en viss aning om upp till 3%-iga boräntor runt 2023-2024. Inte detta scenario dock!
Skulle givetvis ha bundit 10 år såhär i efterhand… och köpt Bitcoin för ett decennium sedan, etc.
Tänker på det här med bundet lån, som i regel endast för något gott med sig om man löper lånet ut. Vill man flytta tidigare blir det en massa ränteskillnad, vilket jag fått erfara. Det blir pengar.
Så lås inte långt om du inte tänkt bo kvar, hela tiden ut.
Vid stigande ränteläge försvinner dock bankens rätt till ränteskillnadsersättning snabbt. Men visst är det väl värt att ha i åtanke om man binder idag…
En bra bit in på 90-talet så tog man över säljarnas lån om de lånen var förmånliga, så man kunde få lägre ränta. Vet att det gällde 1997 när jag köpte min första villa. Vet inte om det gällde fortfarande 2006 när jag köpte gården. Dels var det kontantköp och dels hade räntorna fallit rätt rejält, så det var nog ingen som tog över någon säljares lån längre. Vet inte om möjligheten är borta idag – på den tiden stod det “förmånliga lån finnes” osv. Gäller det är det ju rätt smutt att ha 1.14% i ränta på bostaden när man säljer den.
Köpte och sålde hus i våras. Det går fortfarande att ta över lån, men framförallt så går det att byta säkerhet på existerande bundna lån om man inte byter bank. Så har man bundit förmånligt och tänker köpa så är inte det något problem.
Skrivfelsnisse. Skulle vara: Det går NOG fortfarande att ta över lån.
Att höja styrräntan för att minska energipriserna i utlandet verkar vara en genomtänkt och bra strategi. Man får bara hoppas att utlandet nu tar sig i kragen efter denna kraftfulla åtgärd och slutar med sina höga energipriser.
Alternativet hade varit ännu högre priser via svagare svensk krona. Kanske 10% svagare krona och 10% högre importpriser på allt.
Skulle ha större valutaeffekt om RB slutade köpa mängder med utländsk valuta. 12 MDR i månaden om jag minns siffrorna rätt.
Tack för svaret. Exakt hur tror du att din förklaring förklarar något alls. Jag tycker det verkar som att du bara använder din position för att undvika att svara på relativt enkla frågor.
“Man blir svensk av att äga sin bostad” så väl nån politikertant nyligen – antar att medlemskortet i den klubben blev lite dyrare nu.
Jag vet ju redan i förväg att jag inte borde men det lät ju onekligen lite märkligt, innebär detta att alla som äger sin bostad oaktat var blir svenskar eller menade hon att också bostaden måste vara belägen i Sverige? Tycker första scenariot öppnar upp för en del intressanta skattemöjligheter…
Ganska säker på att hon menade i Sverige men vi kan väl hoppas att Kristina Axen-Olin förtydligar under valrörelsen?
Om man tittar på belåningsgraden så har vi väl ungefär 5 miljoner svenskar i Sverige då? Undrar hur man löser det integrationspolitiskt?
Jag vill tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket.
Har inga bolån själv men rådde en kollega att binda delar av sitt bolån på 10 år för ca 6-8 månader sedan.
Idag är hon nog ganska glad då den rörliga räntan är ungefär lika hög som hennes bundna 10 åring.
Band på 5 år till 3,4% i veckan. 2 år och 3 år var något högre än så, men 1 år kunde man binda till 3,1%. Noterbart att när jag kollade med banken för två månader sen så kunde jag binda på 1 år till samma pris som rörligt, men 5 år hade nu gått ner från nästan runt 3,9%. Så det verkar som att det planar ut runt 3,5%
Köpte hus förra året och när jag frågade om tioårig bunden på hela rasket så sade vår bankkvinna att hon var tvungen att gå och kolla, hon hade bara tagit fram 1-3-5 års löptider. Verkar vara ganska ovanligt med tioåringar, iallafall då. Fick 1.7% vilket så klart var en premie men nu känns det som en fullträff.
Band i mars, har blandat 3 mån, 2 år till 1.45% och 5 år till 1.9%.
Fast stora orosmolnet heter Bolundelen. Diesel skiter jag i, åker skoter till jobbet så länge vädret är bra, sedan blir det kollektivt över vintern.
Gott för er som tajmade låsningen av räntan. Själva band vi på 3 år 2020 1.28%. Har varit bra nu men utomordentligt dålig tajming att förhandla igen nästa April. Lär bli stökigt och rörligt.
Förutom solceller och att sälja mitt guld precis efter krigsutbrottet är att binda räntan på 5 år för 1,15 förra året mitt absolut bästa ekonomiska beslut. Aktier bör jag nog inte pyssla med alls….
Låste på 0,93% men det löper ut i slutet på 2023.
Tills dess kanske vi har en ny superkonjunktur?
Sålde min kåk i februari, veckan innan RU’s illegala invasion.
Hade inte med något om “fördelaktiga lån finnes”, men däremot “fördelaktigt elavtal finnes”. Köparna var lyriska över att få 0.355 öre per kwh i nästan 2.5 år.
Skall självklart vara 35.5 öre.
Med tanken på tajmingen så är det nästan klassat som omvänt “dolt fel” …
Svårt att pricka rätt då det kommer till lån, ofta så fördelar man lånen när man köper och binder i löptider. Har lån som varit bundet i 3 års tid som löper ut i december i år, och har lån som löper ut nästa år, och så har man ju en del rörligt. svårt att få sina bundna lån att löpa ut perfekt, men jag tror att man får låta det mesta ligga som rörligt och åka med i karusellen framåt. Så länge man har arbete och inkomst så är inte räntehöjningarna något problem…. Det är när nedskärningarna börjar och om man hamnar på a-kassa som det kan bli problem för våra medborgare.
Givet att marginalköparna är credit constrained borde väl högre ränta ha en mindre effekt på priset än annars eftersom ammorteringskraven ser ut som de gör. Borde dessutom skapa tröskeleffekter vid 4.5 gånger årsinkomsten osv. En höjd ränta sänker priset på fastigheten, men då blir ammorteringen lägre (ibland mycket lägre med dess konstruktion med kinks) som då minskar betydelsen av räntahöjningen? Därtill borde det vara förväntad räntebana (även framtida räntor) som spelar in. Någon som har koll på forskningen på området? Undrar en simpel föräldraledig arbetsmarknadsekonom.