Partiysympatierna PSU november 2020: Hur ser inkomsterna ut hos väljarna per parti – och vad röstar hög- respektive låginkomsttagare på

Nedan följer en redovisning av hur partisympatierna ser ut utifrån inkomstnivåerna för väljarna, och vilka partier som har över- respektive undervikt i olika inkomstnivåer. Samt vad hög- respektive låginkomsttagare röstar på totalt sett.

Deg

Inkomstnivåerna skiljer sig från utbildningsnivå, eftersom hög utbildning inte nödvändigtvis innebär hög lön beroende på yrkesval. Inkomst beror istället på en kombination av kön, ålder, utbildning, antal år i yrket och stiger framför allt upp till pensionsåldern, medan den kan vara lägre under t ex familjebildande ålder pga föräldraledighet. Sedan faller den tvärt när man går i pension.

Fördelningen per parti blir därmed annorlunda än för utbildningsnivå.

Därtill har Sverige ett relativt egalitära inkomstnivåer, där det inte gör så stor skillnad på utbildningsnivå.

Framför allt är siffrorna intressanta då de visar vem är det som betalar för politiken, dvs högre inkomstnivåer, kontra de som inte är med och betalar (lika mycket) på grund av lägre inkomster.

SCB:s PSU november 2020 visar inkomster per inkomstpercentil uppdelat i tjugo percentiler där 0-20% har lägst inkomst och 81-100% är de tjugo procent som har högst inkomst i landet.

Partisympatier efter inkomstpercentil

Det är ganska jämnt fördelat fram till höginkomstagarna i toppen. Mindre skillnader annars än utbildningsnivå. Miljöpartiet har störst andel väljare med lägst inkomst inkomst, där man antagligen hittar många unga, medan Moderaterna har minst i den gruppen. De partier som har störst andel väljare som är höginkomsttagare är de utdöende Liberalerna, som också låg högst på utbildningsnivå, följt av Moderaterna. Svagast bland höginkomsttagarna är Vänsterpartiet följt av Socialdemokraterna.

Tydligt är att de annars högutbildade miljöpartiska väljarna inte har inkomster att svara upp mot deras politiska krav på utgifter. Det kan förstås ha med mognadsgraden att göra och att man ännu inte skrapat ihop till en lön. Till och med bloggaren har en gång röstat på Miljöpartiet i ungdomligt oförstånd 1988.

Detta är dock inte nödvändigtvis samma som representation i respektive grupp.

Moderaterna är starkast bland höginkomsttagarna med 34.3% av väljarna i gruppen, följt av S med 21.6%. Minst stöd har Miljöpartiet där endast 3.8% av de som betalar mest är villiga att rösta på partiets politik, följt av V med 5.0% av höginkomsttagarna.

Partisympatier bland höginkomsttagare

Bland låginkomsttagarna är istället S störst med 29.4% av rösterna, dock följt av Moderaterna med 16.8% av rösterna. Minst andel röster i segmentet har de även annars icke-existerande Liberalerna med 2.9%, följt av Kristdemokraternas 5.3%.

Partisympatier bland låginkomsttagare

Det är tydligt att det är skillnad på vilka som vill ha mer politiska utgifter och vilka som betalar för politiken.