Det finns de som tycker att man bör stänga ner skolorna och ha distansundervisning för att dämpa coronapandemin. De som kan sånt här menar dock att eleverna blir traumatiserade för livet och psykiatriska sjukdomar ökar om eleverna inte får gå i skolan. Så min fråga är nu till den stora gruppen av generation X (födda 1965 – 1980) bland bloggläsarna som traumatiserades av lärarstrejkerna 1980 och 1989 – kan ni berätta om era trauman och hur dessa strejker (och lockout 1980) förstörde era liv?
Kvar finns bara spriten |
Om eleverna inte får vara i skolan så traumatiseras de och drabbas av psykiatriska sjukdomar har jag fått höra från de som kan sådant här. Det går därför inte att stänga ner skolorna tillfälligt och bedriva distansundervisning för att dämpa spridningen av coronapandemin. Inte ens för högstadium och gymnasium skickas hem. Många av experterna upplevde ju själva lärarstrejker som barn och vet hur illa det kan vara att inte få gå till skolan.
Det här förklarar väldigt mycket om generation X, som här i Sverige drabbades av den stora generalstrejken 1980, komplett med lockouter, och där eleverna alltså skickades hem från skolan. Och just när terapisamtalen hos psykologen börjat ge effekt så kom smällen i form av lärarstrejken 1989 och drev in spiken permanent och förstörde i grunden en hel generation svenskar.
Jag vet att jag gick miste om andra halvan av företagsekonomi fjärde året på teknisk linje på gymnasiet den där ödesdigra traumatiska hösten 1989, och var tvungen att läsa på om debet och kredit i tio minuter på Internet när jag startade eget företag. Istället har jag vaga minnen (minnesförlust pga traumat) om vilt festande på langad sprit, olika uteställen (okej, det fanns tre i Trollhättan på den tiden) och någon rökig biljardlokal i en källare på Drottninggatan. Antagligen spelade vi även rollspel och krigsspel. Även dataspel som Reach for the stars mot varandra. Tror jag. Strejken/lockouten 1980 var så traumatisk för mig att jag faktiskt inte minns den alls.
Men nog om mig, hur är det med dig, du som drabbades av lärarstrejkerna? Hur många timmar terapi, vilka psykofarmaka går du på och hur förstörde dessa strejker ditt liv? För att inte tala om de jävla julloven, sportloven, påskloven och de satans sommarloven. Höstlov hade vi tack och lov inte när jag var ung, men det måste vara ännu värre nu med ytterligare ett lov där barnen inte får vara i skolan. Och hur i h-e klarar barn i utsatta familjer av maten under de långa loven, när inte skolmaten finns?
Tänk vilka stordåd generation X hade kunnat utföra annars, utan dessa lärarstrejker. De kunde grundat Skype, Spotify, Northvolt, Digital Illusions och gud vet vad för andra bolag, om det inte hade varit för traumat från att skickats hem från skolan. De kunde blivit ministrar i regeringen, partiledare. De kunde blivit världskända musiker och artister, författare, kända skådespelare och konstnärer. Men så blev det alltså inte. En hel generation gick förlorad. Går du t ex in på svenska Wikipedias artikel över folk födda 1970, mitt i generation X, så finns det inte en enda svensk på listan.
47 kommentarer
lol
Hade vi inte höstlov på åttiotalet? Trodde det var ett lov från urminnestider men att det bytt namn från potatislov.
Jag hade aldrig höstlov. Minns att hösten var pissig för att man aldrig hade lov. Bara en röd dag vid alla helgona, plus en studiedag någon gång under terminen.
Mycket riktigt. Höstlovet kom till för att lärarna ville ha det.
Sen kom det att byta namn till läslov. Och hur det gick vet vi ju:
https://www.youtube.com/watch?v=KPWozkkI8Zk
Det var svårt. Hela jag blir vemodig då jag påminns om det. Inga hemuppgifter fick vi heller. Vi var fullständigt övergivna av lärarkåren. Förtroendet för lärarkåren var för alltid tappat. Jag drogs in i kriminalitet också – jobbade svart, blott 15 år gammal, så länge det varade.
Styrkekramar.
Hemuppgifter?
De är väll typ helt borta nu i modern tid?
Barnbarnet 13 år har så mycket läxor att han knappt hinner med (årskurs 7) Tusan vet vad dom gör i skolan?
Gick på högstadiet då. Vår skola höll ut. Så vi fick en, endast en, strejkdag ledigt! Traumat är enormt! Alla andra som fick ledigt och vi var tvungna att gå i skolan.
Tack Cornu. Jag låg i Lund och på Infanteriets officershögskola 1989 och kommer inte ihåg ngn jävla strejk. Förmodligen förträngning vilken förklarar en hel del av mina många tillkortakommanden. Skönt att det veta att det inte är mitt fel!
Nulli secundus
Oj haha, ja det hade jag helt glömt bort.
Men jag minns det som att det bara var någon dag, men det var det ju inte.
Det starkaste minnet är dock att en lärare inte var med i facket och han blev inte omtyckt av de andra lärarna.
"Och hur i h-e klarar barn i utsatta familjer av maten under de långa loven, när inte skolmaten finns?" Behöver du ens fråga om det?
Var det lärarstrejk 1980????😱
Gick i 7 eller 8 då, och har inga minnen av något sånt.
Från lockouten -80 minns jag inte att jag blev hemskickad från skolan, gick i fyran då. Så det kan inte ha drabbat min lärare i alla fall. Det jag kommer ihåg är att de flesta TV-program blev inställda och att det var i princip nyheterna som visades medan det annars var svart i rutan, vilket självklart var traumatiskt i sig för en tioåring som ville få sin dagliga dos av "Kom nu 'rå! Vadå? Barnprogram i TV2!". Detta var alltså före Bolibompa, dvs i forntiden…
Jag gick ut gymnasiet -88 så någon strejk -89 drabbade inte mig eftersom jag låg i lumpen då. Däremot minns jag att när jag gick andra året – måste ha varit våren -87 då – var det en lockout mot lärare som fick oss elever att strejka några dagar i något slags protest, oklart varför.
Våren 86 var det. Strejken var en protest mot att man inte skulle få betyg. var uppgifterna att man inte skulle få betyg kom ifrån var redan då höljt i dunkel men jag misstänker masshysteri. Jag strejkade inte utan gick på lektionerna men då vi var typ 4 i klassen som inte strejkade så spelade vi RISK. Vår fysiklärare visade film.
Jag arbetar hemifrån med hostig treåring. Som tur är så studerar min fru hemifrån också så vi kan turas om. Det går dock inte att förvänta sig att något ordentligt arbete kan utföras hemifrån av vuxna om de har barn under 12 hemma. Är heller ingen expert men vad jag förstått är det ganska vederlagt att barn inte bidrar på något meningsfullt sätt till smittspridning. Brytpunkten är oklar och högstadie/gymnasie kan diskuteras men från mellanstadiet och neråt verkar det ordentligt vederlagt att det inte bidrar nämnvärt till smittspridning och att diverse kostnader för nedstängning är enorma.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Språkkommentar – vederlagt betyder "motbevisat". Jag tror du menar att det är BELAGT att små barn inte smittar i lika hög grad som vuxna. Även om det tycks ha blivit omdiskuterat de senaste veckorna.
Där ser man, har jag lärt mig något nytt. Finns en hel del ord som används felaktigt enligt ordböckernas definition.
O ja, och vederlägga är inte det enda som relativt ofta används i sin motsatta betydelse. Björntjänst är ett annat exempel. Upplagt för förvirring är det i alla fall.
(Och jag ska erkänna att vad gäller vederlägga har jag lärt mig dess verkliga betydelse "den hårda vägen"…)
Jag minns skolstrejken som en ljus tid. Gick på tekniskt gymnasium och började timarbeta istället. Vilket ledde till att jag fick gå om ett år….
1989 gick jag alltså i femman. Har inget minne av någon strejk. Eller något annat. Antagligen som en följd av traumat, minns faktiskt oerhört lite från min barndom. Har börjat skriva upp de saker jag minns och är uppe i 5-6 olika händelser… Förevigt skadad av traumat uppenbarligen.
Jobbar nu hemifrån vilket är underbart, så länge ungarna är på förskolan. När de är hemma pga snor är det helt hopplöst.
Gick i högstadiet, det var som extra lov med sovmorgon, moppe och brudar.
Ungefär som bidrag alltså, fast utan mobiler.
*idag* alltså
Om jag inte minns fel så var lärarstrejken underbar. Vi satt hemma och lirade shadow of the beast på en Amiga. Kom ihåg att det var ett extremt svårt spel och att vi alla skrek när kompisen dödade sista bossen.
Jay drabbades inte, för jag hade pryo/prao i två veckor exakt med konflikten 1980. Det enda som blev krångligt för mig var att tunnelbanan stod. Praoade mitt i stan och bodde en bit utanför. Vi som praoade just då, räknades i alla fall som förlorare bland polarna, som njöt av sovmorgnar och lediga dagar.
Mindes inte ens detta, så ingen påverkan alls skulle jag säga.
Eleverna strejkade en eftermiddag på 90-talet när ett högstadium skulle läggas ner.
Från 89 minns jag inget alls och då har jag ändå ett rätt bra minne.
Har gått rätt bra i livet för mig ändå.
Gick i högstadiet och minns det som rätt chill som kidsen skulle sagt i dag. Dock genomfördes vissa lektioner typ bild, slöjd och idrott eftersom dessa lärare tillhörde ett annat fack (tror jag, de var i alla fall inte uttagna i strejk). Självklart lade detta grunden till ett liv kantat av misslyckanden där min största bedrift är och förblir smörkniven jag slöjdade -89.
Drabbades OBS-klasserna av lärarstrejken? För dessa klasser finns i regel inte längre och det är främst dessa elever som drabbades hårt av nedstängningen i våras. Framförallt elever som befinner sig på autism-spektrat (exempelvis elever med det som tidigare kallades Aspergers syndrom)
Detta ligger utanför blogginlägget!
Komma här med fakta och härja… 😉
Strejk 1980?? Trauma?? Det förefaller mig som att denna händelse satt så djupa spår att försvarsmekanismen förskjutning slagit till för mig hela livet. Äntligen ser jag ljuset… Med denna logik borde alla som får skola i australien på distans kunna vara en oändlig kunskapskälla för teoretiska studier, så slipper experterna gissa så mycket, tror dock egentligen att de har för mycket fritid.
Snart kan man inte gå på WC utan att vara professor i ämnet.
Var det inte så att vid ena strejken var det TCO lärare som strejkade och vid andra tillfället Saco eller tvärt om
Vilket gjorde att beroende på vid vilket fack som läraren man hade var ansluten till så drabbades man olika
Minns för egen del bara -89 och då hade vi vissa lektioner då inte alla strejkade
1980 skulle jag köpa min första 10-växlade racercykel, men p.g.a strejk var det leveranstid på såna saker. Ett litet trauma, som fort gick över…
Skolstängningar ger oerhört skadliga långsiktiga effekter som inte bör underskattas. Anekdotiska nedslag i en lärarstrejk som var väldigt avgränsad i tid (30 kalenderdagar), geografi och enbart gällde delar av lärarkåren imponerar inte.
Mig veterligen så har man ändå inte gjort någon studie av de långsiktiga effekterna av den strejken. Däremot har man gjort studier på de långsiktiga effekterna av skolstängningar på annat håll, bland annat efter de omfattande lärarstrejkerna i Argentina. Resultaten är katastrofala:
“We find robust evidence that teacher strikes worsen the labor market outcomes of these individuals when they are between the ages of 30 and 40: being exposed to the average incidence of teacher strikes during primary school (88 days) reduces annual labor market earnings by 2.99 percent.”
“We also find evidence of a decline in hourly wage, an increase in unemployment, an increase in the probability of not working or studying and a decline in the skill levels of the occupations into which students sort”
“Our analysis further identifies significant intergenerational treatment effects. Children of adults who were exposed to teacher strikes during primary school also experience adverse educational attainment effects.”
https://www.cedlas.econo.unlp.edu.ar/wp/wp-content/uploads/doc_cedlas217.pdf
Fast Argentina på 80-talet går inte att jämföra med västvärlden idag invänder kanske någon? Idag har vi ju betydligt större tillgång till distansundervisning som kan kompensera. Nej är korta svaret på den frågan. En studie i Storbritannien efter vårens skolstängningar visar betydande effekter på elevernas inlärning även idag:
”Teachers estimate that their pupils are three months behind, on average”
“Over half (61 per cent) of teachers report that the learning gap between disadvantaged pupils and their peers has widened since the previous year”
“Teachers in the most deprived schools are over three times more likely to report that their pupils are four months or more behind in their curriculumrelated learning in July, compared to teachers in the least deprived schools (53 per cent compared to 15 per cent).”
https://www.nfer.ac.uk/media/4119/schools_responses_to_covid_19_the_challenges_facing_schools_and_pupils_in_september_2020.pdf
Eventuella effekter på psykiskt välmående är i det sammanhanget marginella. Det samma gäller även att delar av arbetskraften skulle behöva vara hemma för att ta hand om sina barn. De effekterna är hanterbara. De långsiktiga effekterna av att barn och ungdomar inte får tillgång till utbildning är det inte.
Lärarstrejken var ett slag i luften hos oss. Hälften strejkade nämligen inte 🙂
Jag har minne av att hjälften av lektionerna var lärarledda och i övrigt så var sporthall och fritidsgården öppen. Har för mig att det var idrott och NO ämnena som strejkade. Dvs på min skola slapp de pluggtrötta matten och jag som tyckte att idrott var lett av hitlerliknande alfahanar var glad att slippa den 🙂
Eller. Vad säger jag…. Terapin börjar precis ge effekt. Precis så att man börjar reparera sig efter detta svek från samhället. Nästa år kanske jag kan förmå mig att rösta på nått annat än Schvärjevännernas parti. Och kanske ta mig ut ur förtidspensionen och börja på lagret igen….
Inlägget kan innehålla spår av sarkasm
Inget minne av någon strejk. 1980 gick jag i 7:e klass. 1989 gjorde jag lumpen samt började ett nytt jobb.
Så, nej, inget minne alls.
Nån gång runt 1993ish var det nära att kollektivtrafiken skulle strejka, som busschaffis var jag oerhört taggad att få extra ledighet men inte då. Kommunal godkände nått pissavtal som vanligt. Å nån gång 2004ish var Unionen och CF på krigsstigen men även där blev det inget.
Så jag kommer inte ihåg när jag blivit drabbad och har heller aldrig strejkat.
Förutom en gång i lumpen då vi inte fick några pannkakor i fält en torsdag. Då låg kriget nere i flera timmar den eftermiddagen. 🙂 Å jävlar vad pannkakor vi fick den kvällen!
Anekdotiskt utanför den givna kronologin och två decennier tidigare rörande SACO-konflikten under cirka 3 veckor höstterminen 1966 som omfattade lärarna i de dåvarande Läroverken så gick jag Realskolans ekonomilinje H5 i en liten men naggande god klass om inalles 7 elever. Till saken hör att ekonomilinjens klasser gick i ett litet avskilt kulturminnesmärkt hus från 1700-talet och att vi under denna lärarkonflikt levde livets goda dagar med "fria studier" och endast att vaktmstaren tiitade in någon minut på förmiddagen och eftermiddagen för att kontrollera att vi inte rev ned hela bygget. Samtliga i klassen klarade med råge examen följande vårtermin och vad känt är drabbades ej av efterkommande trauman och psykoser till följd av det inträffade.
Nu rör mina hågkomster visserligen 60- och 70-talen, men även då förekom arbetsmarknadskonflikter inom skolan. Oktober-november 1966 utbröt den s k SACO-konflikten. Jag gick på högstadiet. Vi gick som vanligt till skolan och sysselsatte oss själva, med studier eller annat. Mitt bestående minne från denna konflikt är när studerade anatomi m h a en s k herrtidning och en skioptikonapparat (salig i åminnelse). Februari-mars 1971 utbröt den s k SACO-SR-konflikten. Vi gick sista året på gymnasiet, så en lång konflikt kunde varit problematisk för avgångsbetygen. Regeringen stoppade dock konflikten efter ca två veckor. Även denna gång gick vi till skolan som vanligt. Några av oss använde huvuddelen av tiden till att lära oss spela bridge. Några bestående trauman från endera konflikten har jag inte kunnat identifiera, möjligen att det på senare år inte blivit vare sig herrtidningar eller bridge.
Kommer inte ihåg någon lärarstrejk, däremot en elevstrejk 82 eller 83, Åkte in till humlegården och kollade på bla Docent Död. Bästa timmarna den terminen.
Vi på landet (Sörmland) gick och väntande och hoppades att strejken och lockouten skulle inträffa men inte f-n hände det något. Fick gå i skolan precis som vanligt, inte ens höstlov hade man på den tiden. 🙁
Var det lärarstrejk 1980??? Gick i femte el sjätteklass då och har inget minne av detta, så det var säkert oerhört traumatiskt. Däremot minns jag att det var busstrejk på våren. Vi fick gå de fem kilomeyrarna till skolan, vilket bara var trevligt, för det var väldigt fint väder.
Jag får tyvärr villigt erkänna att jag tyvärr inte ens kommer ihåg de av artikeln refererade strejkerna. Det kan möjligen vara ett utslag av ett psykiskt trauma (förträngning), en begynnande demens eller helt enkelt så gjorde inte dessa händelser något större intryck på mig. Dock minns jag exakt var jag befann mig när jag fick vetskap om Palmemordet, tyska murens fall och 9/11 så jag chansar på alternativ 3.
Jag minns ett par lärarkonflikter på 60- eller 70-talet. Vid den första var vi ädla och hjälpte varandra. Vid den andra, något år senare, var vi mindre ädla och festade loss.
Jag var tio år 1989 och minns att det pratades om strejk då. Detta var något vi elever såg fram emot. Men vad jag minns så blev aldrig våra lärare uttagna i strejken. Till både elevernas och lärarnas nesa kan man tänka.
Visst minns man skolstrejken 1989. Den hösten lärde jag mig att trimma moppen, vilket resulterade i mer ljud, mer förbrukning, men samma fart. Minns vagt att jag "missade" att strejken var över och råkade ha en egen liten strejk en extra dag. Såg det som mitt ungdomliga sätt att markera.
Skolstrejken 1989 minns jag inget av, förmodligen för att jag låg i lumpen då. Strejken/lockouten 1980 minns jag, men rätt vagt. Det pratades i media om den, men jag minns inga effekter annat än skralare TV-utbud än vanligt.
Vodka Standard på bilden är ett fint märke. I Väst är det special och unikt som gäller, standard är trist. I Ryssland innebär standard att det håller en jämn och förutbestämd kvalitet över hela linjen, dvs inte något man är bortskämd med, därav fint i rysk logik.