Morgonens statistik över prisinflationen visar att trenden fortsätter mot noll i prisökningar för KPI-Svensson, bland annat drivet av billigare charterresor (som ingen utom KPI-Svensson nyttjar idag). Men tillgångsinflationen, dvs uppblåsningen av värderingen av tillgångar som aktier eller bostäder, fortsätter förstås.
 |
| Underliggande inflation, tolvmånaderstal enligt KPIF, procent efter månad. Data: SCB |
Den i princip linjära trenden med minskad inflationstakt inleddes när högkonjunkturen började vika i slutet av 2018 och har sedan dess fortsatt, undantaget en kraftig dipp när coronakrisen härjade som värst i ekonomins panik. Utvecklingen är alltså inget överraskande på något vis, men media framhåller den nu låga KPIF-inflationen om +0.3% i helårstakt som “en katastrof för Riksbanken”.
Andemeningen från media är att Riksbanken nu måste sänka krisräntan, så journalisternas bolån blir billigare och de redan extremt uppblåsta tillgångspriserna på bostäder blir ändå mer uppblåsta.
Vad nu problemet är med att saker inte blir dyrare i samhället.
Störst påverkan på den lägre årstakten i inflationen har billigare drivmedel, billigare rekreation och kultur, billigare el och billigare flygcharter. Som om nu någon flyger charter under coronakrisen, annat än KPI-Svensson (ja, jag vet att en del gör det ändå).
Men samtidigt har börsen stigit med +18.92% på tolv månader och bostadspriserna med +8.1%. Detta är tillgångsinflation, men det struntar man i när man beräknar KPI och Riksbanken struntar också i detta när de sätter sin ränta. De penningpolitiska stimulanserna åker in i tillgångar, inte i den verkliga ekonomin, och det är således meningslöst att justera räntan för att få upp KPI(F)-inflationen – pengarna går inte dit ändå.
Priset på flygresor ska alltså styra hur räntan sätts, men inte priset på bostäder, som faktiskt påverkas av sagda räntan. Någon får förklara logiken där.
Oavsett drägglar nu Stockholms samlade journalistkår och hoppas att räntan sänks. Målet i livet är att ha en på pappret så högt värderad bostad som möjligt.
20 kommentarer
Priset på bostäder påverkar faktiskt, men är en rätt liten faktor (alla byter inte bostad varje år, och räntekostnaderna är viktigare). Ur SCB-dokumentation:
"Index för räntekostnader i KPI består av två delar: ett index för räntesatser multiplicerat med ett index för förändringen av fastighetspriser, med fastighetspriser avses här hushållens nedlagda kapital på småhus räknat till anskaffningspris. I KPIF räknas effekten av förändrade räntesatser bort, medan fastighetspriserna fortsätter att påverka på samma sätt som i KPI."
Är mer troligt det blir nån sorts fortsatta tillgångsköp.
Ja – att högre bostadspriser påverkar KPI har ju fastställts flera gånger – här på bloggen också.
Ironiskt att många som gapar om orättvisor inte lagt märke till att lågräntepolitiken stått för den största förmögenhetsomfördelningen i vår tid. Mer till de som redan har. Tillgångspriserna stiger samtidigt som lönerna står stilla för stora grupper i samhället.
Låneökningar i stället för löneökningar. Det kanske helt enkelt är ett bättre sätt att driva ekonomin? Alla blir rikare och rikare samtidigt som vi slipper den där hemska inflationen som hämmar vår internationella konkurrenskraft.
Tyckarna får tycka att det inte borde funka men humlan bryr sig inte och flyger ändå.
Inte alla
Nej inte alla.
Men tillräckligt alla för att göra ekonomin och ekonomerna nöjda.
Har elen verkligen blivit billigare? Jag vet att den hade ett skov under våren där den var extremt billig, men på senare tid verkar den i SE3 ligga på omkring 50öre/kWh upp till en krona dagtid.
Nätavgifterna har väl gått ner?
Det rörliga på elräkningen är ganska liten.
Tecknat SE3 till 24 öre och SE2 till 18.48 öre (årskontrakt) så elen är billig exklusive övriga skatter och avgifter. Nätavgifter är både upp och ner beroende på var man befinner sig i landet.
Inflation gällande boende tror jag dock är en realitet inom en snar framtid då hyrorna/månadsavgifterna/drift småhus kommer att stiga mer än de gjort i närtid pga ökade driftskostnader(värme/sophantering/vatten), avstannande räntenedgång, stigande fastighetsskatt/fastighetsavgift. De flesta lånestockar har rullat runt nu till lägre ränta så den lågt hängande frukten är redan plockad.
@Stefan: Räddningen stavas Stefan. Ingves kan trolla fram pengar ur tomma intet och Löfven kan dela ut dessa som helikopterpengar.
Goofy. Visst är det så. Räkningarna kommer att betalas oavsett inflation.
Man måste ändå älska SCBs förklaring:
"Detta förklarades av mindre prisnedgångar på ett flertal produkter samt säsongsnormala prissänkningar av äpplen"
Prissänkningar av äpplen, där har vi alltså orsaken till att vi inte når kpi-målen. Omröstning på söndag om hur mycket varje bloggläsare spenderar på äpplen varje månad?
Nu blandar du äpplen och päron.
Och där fick vi äntligen svaret på vad som till slut kommer att spräcka den svenska kreditbubblan: en riktigt usel äppelsäsong med efterföljande chockhöjning av äppelpriserna och därmed räntan.
Jag har dock gott om vinbärsbuskar så vid en dålig äppelsäsong kan jag substituera äpplen med vinbär medan er andras ekonomi havererar under tyngden av skenande äppelpriser.
”Låt dem äta vinbär” -S. Ingves
Fiat är inte en ändlig resurs. Det går att frigöra hur många triljoner som helst. Ingves trycker bara på knappen. Magda lånar lite till, utrymmet finns.
Tillgångar, är någorlunda begränsade. Man kan inte trycka på en knapp så dyker bostäder upp. Inte företag heller.
Då har ekonomerna lyckats, att frikoppla pengatryckeri från KPI-inflation. Pengar finns! Ceteris paribus, skyfflar man ut enorma mängder pengar i systemet så ökar tillgångar.
Jag tror vi får se det här beteendet lång tid framöver.
Något man lärt sig med åren. KPI-Inflationen äter inte dina skulder, men det gör den dolda "tillgångsinflationen". Skuldsätt dig så mycket det bara går och köp tillgångar. Vänta. Voilá.
Märkligt att det skulle vara så egentligen. Men det göder boomers och eliten och då är det inte så svårt att förstå varför spelreglerna ser ut så här.
Priserna på elektronik , kolla priser på datordelar t,ex fortsätter öka iallafall. Så prisökningar finns det.
Priserna på elektronik , kolla priser på datordelar t,ex fortsätter öka iallafall. Så prisökningar finns det.
Priserna på elektronik , kolla priser på datordelar t,ex fortsätter öka iallafall. Så prisökningar finns det.