När finansminister Magdalena Andersson (S) sade att höstbudgeten stärkte ekonomin för “vanligt folk” och visade på minoriteten bland de 3-4 deciler som tjänar minst, så visar det sig att förvärvsinkomsterna i dessa deciler 2018 var under 20 000:- SEK i månaden och alltså i princip inte omfattar någon som har jobb. Endast tio procent (en decil) av boende i Sverige med lön tjänade nämligen mindre än 23 000:- år 2018.
Deg. |
Siffrorna här avser vuxna 20 år och äldre.
De fyra lägsta decentilerna av förvärvsinkomst (dvs det som taxeras som för t ex a-kassa och pension, men också för lön av anställning, näringsverksamhet och olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder) tjänade 2018 från 218 701 i snitt per år och nedåt, dvs från under 18 500:- SEK per månad före skatt.
Det är ytterst få heltidsarbetande som har så här låga löner, då endast tio procent som hade under 23 000:- i månadslön samma år. Faktum är att tio procent per definition är en decil.
Av de fyra decilerna med lägst förvärvsinkomst måste alltså åtminstone tre deciler – 30% av befolkningen – sakna lön från arbete. När Magdalena Andersson (S) säger att höstbudgeten stärkte inkomsterna för de fyra lägsta decilerna så är det alltså mestadels personer som saknar jobb.
Personer med jobb tjänar helt enkelt mer än så.
Höstbudgeten ger visserligen mer till de ekonomiskt mest utsatta, men man ska inte gå på propagandan om att vanligt folk med jobb skulle få det bättre ekonomiskt. Skattesänkningar på lönen äts upp av andra skattehöjningar, t ex bränsle för jobbpendlingen, höjd fordonsskatt och andra dolda skatter.
Sedan är det samhällsekonomiskt antagligen ganska effektivt att ge en hundralapp mer i månaden till någon som knappt har råd med en mobiltelefon (mat är inte längre det viktigaste i dagens samhälle) – personen kommer konsumera upp inkomstförstärkningen, medan den högsta inkomstdecentilernas kanske bara stoppar in pengarna på sparkontot.
Fördelningen av förvärvsinkomster (alltså inte bara löner) 2018 hittar ni hos SCB här.
Den första decentilen hade i snitt 24 798:- SEK i årsinkomst eller lite drygt 2000:- SEK i månaden. Siffran dras upp av fattigpensionärer, för gruppen 20 – 64 år hade endast 12 559:- eller en dryg tusenlapp i månaden. Många av dessa är antagligen studerande.
Andra decentilen snittade på strax under 10 000:- SEK i månaden före skatt, och även här drar fattigpensionärerna upp siffran.
Den tredje decentilen hade i snitt 14 353:- SEK före skatt och rimmar nog rätt väl med arbetslösa på a-kassa eller halvtidsarbetande.
Först på femte decentilen närmar man sig första decentilen av löner och snittar på 22 257:- SEK i månaden och sjätte decentilen tjänar mer än de lägsta tio procent av lönerna. Kom ihåg att det finns gott om pensionärer som inte är fattigpensionärer, utan inklusive tjänstepensioner ligger rätt bra till i inkomster.
Ta med er att höstbudgeten 2020 alltså främst ger mer till de som inte jobbar, och om detta är “en klassisk socialdemokratisk politik att vara stolt över” så har S alltså övergivit arbetarklassen och är numera ett parti för bidragsklassen, det sk prekariatet (de som har det prekärt, osäkert) istället för proletariatet. Inget fel med det, men kom inte och säg att S är ett parti för folk med jobb. Kanske också därför S har svårt att komma över 30% i opinionen, sedan man övergivit de som betalar in degen.
Lönestrukturer för 2019 hittar ni här, men SCB har ännu inte publicerat samtliga deciler för förvärvsinkomst, vilket inte är samma sak som löner. Man kan dock utgå från att fördelningsstukturen av inkomster inte har ändrats sedan 2018 vad gäller höstbudgeten.
14 kommentarer
Det största som sker för dessa decilgrupper är ju pensiontillägget och sänkt skatt för pension och den väldigt breda sänkningen av skatt för förvärvsinkomster. Det är som du nämner till stor del pensionärer, bidragstagare och deltidsarbetare som får det bästa procentuella utfallet av reformerna i denna budget.
Nåja. Vi blev av med värnskatten i år i alla fall, alltid nåt.
Joakim Persson: Väl balanserad sammanfattning av viktiga delar av budgetförslaget.
Den egna ståndpunkten då att dessa åtgärder till stor del är välkomna och nödvändiga för att stärka de samhällets socioekonomiskt svagare grupper som i annat fall riskerar ytterligare försvagas.
Bloggarens explicit uttryckta ståndpunkt att S övergivit arbetarklassen och blivit ett parti för den s.k. bidragsklassen synes mig en något överdriven formulering. Detta då även om det kan synas en rimlig observation om sedd i ljuset av de stigande förväntningarnas missnöje (för att använda Erlandersk vokabulär).
Sosseriet har varit ett bidragstagarparti i många år, så de har inte övergivit några av sina väljare.
M. Ström: Och då med tanke på att ett antal florerande former av avdrag i princip är att betrakta som bidrag, varvid jag tänker på ROT&RUT,ränteavdrag och inte att förglömma jobbskatteavdrag, kan väl därmed anses att i stort sett samtliga partier i Riksdagen är att se som bidragspartier.
Älskar logiken hos en del. Allt tillhör staten och allt du får behålla är ett bidrag.
Trollol: Ja i princip till stor del så … även om jag för egen del ersätter begreppet staten med begreppet samhället.
"Staten det är jag", som solkungen INTE lär ha sagt (saknas belägg).
värnskatt hit och värnskatt dit. Det som nuvarande skattesystem bryter mot är människans inneboende känsla för vad som är rättvist. Det som apor och de flesta hominider kan acceptera är att dela lika. Om man får mindre kvar än hälften av vad man åstadkommit infinner sig en stark känsla av obehag som riktas mot den styrande eliten i många fall, men även mot de som utnyttjar situationen till sin egen fördel utan att producera något. Det leder till ett starkt missnöje vilket inte är bra i en demokrati.Det leder till polarisering och andra missnöjesyttringar.
Och där kommer förstås den dolda skatten allmän löneavgift in. Den inkräktar idag på ca 10% av löneutrymmet. Men de flest vet inte ens att den finns och är dold.
Helt riktigt, Svinto. Inget av detta rättas till i den här budgeten. Den enda politiskt möjliga chansen i dagens parlamentariska läge är att detta blir något anständigare som en del av en större skattereform (aviserat i januariavtalet), men eftersom man inte kommit igång med jobbet där så får man nog vänta till 2024 innan det blir några större förändringar av skattesystemet.
Bra spaning. Jag anar ju att kanske 30-40% av den vuxna befolkningen med undantag för ålderspensionärer hankar sig fram på offentliga kassor, utbildningar, kurser och skyddade anställningar. Det är klart att det blir dyrt och leder till ett fortsatt högt skatte- och avgiftsuttag i Sverige. Det driver i sin tur fram ytterligare digitaliseringar och slimmade organisationer. Och ett minskat behov av anställda. Vad ska alla som kommit till landet de senaste åren jobba med?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tror att finansministern i första hand tänkte på våra soldater och sjömän. Stort av henne.
Vanlig/vanliga betyder inte flertalet, d v s över hälften. Får ge Maggan rätt där.