Amerikanska börserna rusade på stödpaket om 14 GUSD

De amerikanska börserna tjurrusade under gårdagen efter att den amerikanska kongressen klubbat ett krispaket på fjorton miljarder dollar för att motarbeta coronavirusets inverkan på den amerikanska ekonomin. Som vanligt finns det grejer man missar om man inte läser hela blogginlägget, även om det verkar vara tråkig börs.

Tjuren och björnen.

Det blev ytterligare en dag med extrem uppgång under onsdagen, efter den extrema nedgången på tisdagen och uppgången på måndagen. Sällan ett särskilt gott tecken när börsen pendlar fyra procent dagligen.

Dagschart S&P-500.

Dow Jones steg +4.53%, S&P-500 +4.22%, Nasdaq Composite +3.85%, Nasdaq-100 +4.13% och Russel 3000 steg +4.05%.

Börserna i de asiatiska tidszonerna stiger under morgonen, om än måttligt, så antagligen kommer Europa och Stockholm hänga på USA. Eller inte. En grundregel vid börskrasch är att oavsett hur du agerar så agerar du fel, och det här är inte över än.

Stimulanspaketet i USA är ännu inte godkänt av den amerikanske presidenten, som hade begärt 2.5 GUSD i stöd, och krispaketet har arbetats med sedan i slutet av februari. 2.2 GUSD ska gå till gensvar och begränsning av spridning, 1 GUSD till förbrukningsvaror åt sjukhus, 3 GUSD till utveckling av vaccin, terapi och diagnostik, 435 MUSD till vårdsystem utomlands, 300 MUSD i humanitär hjälp. Småföretag som drabbas av coronaviruset ska dela på 7 GUSD i lån med låg ränta för att undvika konkurs.

Uppgången på börsen kan tyckas överdriven i förhållande till stimulanspaketet, men rörelserna just nu handlar om psykologi och inte rationalitet, oavsett riktningen. Smittspridningen i form av bekräftade fall har varit mycket låg i USA, eftersom man med frånvaro av skattefinansierad offentlig vård, helt enkelt inte har testat folk, lite som Iran. Trump själv tycker det är okej att gå till jobbet med coronavirus.

Enligt WHO:s senaste lägesrapport (PDF) var bara 108 rapporterade som smittade bland landets dryga 300 miljoner stora befolkning, vilket knappast motsvaras av ett krispaket på fjorton miljarder USD, eller ca 130 MUSD per smittad. Antagligen kommer siffrorna skjuta i höjden i USA när man väl börjar använda statliga medel för att testa sjukdomsfall och det höga dödstalet i USA på knapp 6% kommer därmed falla. Det är bara (någon kalenderbitare får kontrollera) Iran som har högre dödstal – av samma anledningar som i USA, dvs att man inte testar folk – medan de som testar alla har mycket låga dödstal, specifikt Sydkoreas sex promille. Sydkoreas sex promille och Diamond Princess åtta promilles dödstal är antagligen de mest korrekta på grund av den omfattande testningen. Då ska man komma ihåg att kryssningsfartygets passagerare har en hög snittålder, och alltså fler i riskgrupperna än genomsnittsbefolkningen.

Även Sverige kommer få en skjuts i diagnosticerade fall, efter att beskedet gått ut att man nu i åtminstone Stockholm och Västra Götaland ska börja testa alla med lunginflammation och inte bara personer som varit i Italien eller Kina.

I övrigt menar den normalt mycket insatta Shatterhand på Twitter att en stor svensk lastbilstillverkare riskerar stoppa sin produktion inom några dagar, på grund av komponentbrist. Man kanske lyckas lösa problemen, men buffertlagren är helt enkelt inte dimensionerad för rådande situation. Beräkningarna av safety stock har inte räknat med så här stora störningar, utan avvägningen mellan kostnad och risker har varit en annan. Safety stock-formeln är en av de viktigaste inom logistik och supply chain management och kan enklast sägas handla om bufferten som behövs för att hantera oförutsedda händelser. Ju större buffert, desto större kostnad till vardags, eftersom man binder både kapital och får lagringskostnader (ej att blanda ihop med lagerkostnader, som är både kapital+lagringskostnader).