Har ditt företag eller arbetsgivare en handlingsplan för coronavirusutbrott i Sverige?

Med ett utbrott av coronaviruset SARS-CoV-2 i Norditalien, med bland annat vissa transportstopp som åtgärd, så väcks frågan om du som företagare eller som anställd din arbetsgivare har upprättat några handlingsplaner vi ett utbrott i Sverige. Vad kan en arbetsplats göra?

Norditalien.

Det har inte skett något utbrott i Sverige av Covid-19 och spridning av SARS-CoV-2, men uppenbarligen kan det ske plötsligt utifrån den italienska incidenten. 

Svenska myndigheter kommer knappast överreagera och stänga ner kommunikationer – det är också diskutabelt om det ens finns lagliga möjligheter att göra detta i Sverige, trots allt finns inga undantagslagar i Sverige vid kris. Vissa möjligheter har dock smittskyddet att begära handräckning av bland annat polisen, men det är som jag uppfattar det mot individer och inte mot befolkningen. 

Coronaviruset kommer som nytt virus att spridas på ett annat sätt än säsongsinfluensorna, som det finns skydd för inom befolkningen. Riskerna handlar inte om att viruset är farligare än olika influensor, utan om att befokningen saknar skydd mot spridningen, vilket framför allt är en risk för riskgrupper som äldre och personer med andra sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten skriver, bloggens fetstil:

“Det är svårt att jämföra en helt ny sjukdom, exempelvis covid-19, med säsongsinfluensa. Sammanfattningsvis kan man säga utifrån vad vi vet idag, att de liknar varandra i att båda hos en andel av de sjuka kan ge en mycket allvarlig sjukdom.
Däremot kommer covid-19 drabba betydligt fler i en befolkning där den sprider sig, som i Kina idag. Den snabba och breda smittspridningen beror på att ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet mot denna nya virusvariant. Där kommer man alltså se fler sjuka och fler som behöver sjukhusvård.
Säsongsinfluensa som återkommer varje år, har däremot cirkulerat i samhället under en lång tid. Därför har skyddet mot olika varianter influensavirus kunnat byggas upp i befolkningen.”

Vid ett utbrott i Sverige kommer myndigheterna att gå ut med frivilliga rekommendationer. Det är så det demokratiska Sverige fungerar.

Vi vet sedan svininfluensan vad som fungerar mot smittspridning. Höjd hygien och att folk som är sjuka stannar hemma tills de är friska. Detta gjorde att sjukfrånvaron minskade under svininfluensapandemin. Folk som grupp blev helt enkelt friskare av att inte arbetskamrater gick till jobbet och smittade som vanligt och att man höjde hygienen.

Myndigheterna kan också gå ut med rekommendationer om att jobba hemma och offentliga inrättningar som t ex skolor och dagis kan komma att stängas lokalt vid smittoutbrott. Det senare kommer innebära problem för barnfamiljer som har barn i en ålder där de inte klarar sig själva, vilket därmed kommer spilla över på arbetsplatser när föräldrar inte kan komma till jobbet.

Som arbetsgivare behöver man således upprätta planering för dels höjd hygien, dels distansarbete och dels frånvaro av särskilt föräldrar.

Hur exakt denna planering ska ske beror på arbetsplatsen. Alla kan inte jobba på distans, men går det kan det vara bra att börja förbereda hur det ska gå till. Hur hygien ska hanteras är mer en praktisk fråga. Vad gäller sjukfrånvaro så är det oklart om arbetsgivaren kan skippa karensdagen och betala sjuklön från första dagen, men en arbetsgivare kan fylla upp föräldrapenning om folk är föräldralediga, vilket kan bli nödvändigt om dagis och skolor stänger.

Huruvida regeringen kan snabbklubba någon lag som tillåter t ex VAB av hemförlovade barn, eller lösa det med ett direktiv till Försäkringskassan är också oklart.

Sitter du på en ansvarig position som arbetsgivare så kan det vara dags att börja planera. Om inte annat kan det vara en konkurrensfördel kontra konkurrenterna.

Vad gäller skolor så har många idag från mellanstadiet eller uppåt någon form av digitala undervisningshjälpmedel, t ex Google Chromebook. Det betyder att det kan gå att fortsätta bedriva undervisning på distans, t ex genom att ge hemförlovade barn kontinuerliga nya uppgifter via IT-stödet. Men även det kräver planering, då det generellt inte är så dessa system används. Men egentligen handlar det bara om att skala upp digitala läxor.

Sedan finns ännu inget facit på hur lång tid det tar för en befolkning att få tillräcklig resistens mot viruset för att smittspridningen ska upphöra. Att stänga ner samhället tills vidare ger inte någon flockresistens, men kan förstås ske ändå om man hoppas på ett vaccin i närtid.

Friska människor utanför riskgrupperna behöver inte oroa sig särskilt, men många har förstås äldre anhöriga i riskgrupper. Anhöriga som denna gången inte kan räddas av årets influensavaccin.