En tvåbarnsfamilj på fyra personer betalade direkt och indirekt 44 000:- SEK för mycket i skatt under 2019 visar Riksgäldens sammanställning av statens budgetöverskott för 2019.
 |
| “Så ni käbblar om några miljoner hit eller dit. Gulligt tycker jag, jag tar väl de här 149 miljarderna och amorterar lite på statsskulden så länge, så får ni fortsätta leka med de andra barnen i sandlådan under tiden.” |
Statens överskott blev 112 miljarder kronor för 2019 rapporterar Riksgälden i ett presssmeddelande. Det är ett överskott på 11 000:- SEK per boende i Sverige, vilket innebär att det totala skattetrycket för en tvåbarnsfamilj med två föräldrar alltså landade på 44 000:- SEK.
Dessa pengar har förenklat betalats in direkt via skatt på lön, kapital och inkomster, via de så kallade arbetsgivaravgifterna, eller indirekt via moms och skatter på de företag och företags anställda. Eller om man så vill genom att inte komma Sveriges ekonomi till del och skapa jobb, välfärd och välstånd.
Förvisso används pengarna för att delvis amortera statsskulden, som minskade med 149 miljarder till 1 113 miljarder. Skillnaden mellan 149 och 112 miljarder beror på bokföringsmässiga orsaker, som i själva verket visar att statens kassaflöde var ännu starkare än dessa 44 000:- SEK per tvåbarnsfamilj – närmare 60 000:- SEK för tvåbarnsfamiljen. Underinvesteringarna i samhället var alltså ännu större.
Med 2019 års årstakt innebär enbart överskottet alltså att svenska staten skulle vara helt skuldfri om tio år. Med det faktiska kassaflödet skulle staten vara skuldfri om åtta år. Nu väntas ett mindre underskott under 2020, men man kan starkt ifrågasätta de höga svenska skatterna när barnfamiljens överbeskattning motsvaras av 44 000:- till 60 000:- SEK på ett år.
Det finns inget självändamål för svenska staten att bli skuldfri, och man bör se över de överskottsmål som i panik har hängt med sedan statens finanser traumatiserades under 90-talskrisen. Det finns faktiskt investeringsbehov i Sverige och som blivit pinsamt uppenbart kan vi med tio miljoner invånare inte längre leva på samhällsservice och infrastruktur dimensionerad för åtta miljoner. Men istället visar man överskott och drar ner på statsskulden, medan allt mer samhällsservice och infrastruktur går på knäna. Statsskulden är nu nere runt 22-23% beroende på vad BNP för 2019 landar på. EU:s krav för euron låg på 40% och även om vi inte ska införa euron bör man starkt ifrågasätta ett fortsatt överskottsmål. Man behöver inte drabbas av holländska sjukan, om det nu är vad staten är rädd för, om man vet vad man sysslar med när man investerar överskottet i samhället – dvs inte drar på sig ökade utgifter.
Förslagsvis kompletteras överskottsmålet med ett statskuldsmål, t ex 25-30% av BNP, där överskott istället ska investeras i samhället och inte längre minska statsskulden. Någonstans måste det finnas en gräns för hur skuldfri staten ska vara.
Faktum kvarstår att tvåbarnsfamiljen per definition inte fick ett skit för de där fyrtiofyratusen kronorna eller sextiotusen kronorna, eftersom de gick till statliga amorteringar.
Frågan vad fan fick ni är alltså berättigad. Ser du som barnfamilj något dessa 44 000:- kunde använts till istället, något behov som för er eller för andra, något där samhällsservice och infrastruktur inte levererar? Om inte annat har väl alla ett hobbypolitikområde, t ex skulle en bråkdel av statens överskott enbart 2019 lösa alla finansieringsproblem för svenska försvaret fram till 2025, samtidigt som politikerna träter om någon miljon kronor hit eller dit. Käbblet om enstaka miljoner kronor för specifika politiska ändamål blir rätt patetiskt när man samtidigt amorterade statsskulden med 149 000 miljoner kronor.
Ett annat problem blir också att med sjunkande statsskuld blir det brist på obligationer för framför allt pensionsfonderna att investera i. Detta i sig kan påverka finansmarknaderna och vara en del i såväl börsbubblan, bostadsbubblan och förstås obligationsbubblan, när pensionspengarna jagar allt färre obligationer och pensionskassaflöden i praktiken spiller över på andra tillgångsslag och blåser upp värderingar eller trycker ner marknadsräntor (vilket blåser upp värderingar i sig).
14 kommentarer
Skatteuttaget i Sverige har sedan länge spelat ut sin roll som motiverat i enlighet med samhällskontraktet.
Idag är skatt enbart ett sätt för socialisterna att straffa de medborgare som anstränger sig genom utbildning och hårt arbete till förmån för de som inte orkar lyfta ett finger såtillvida det inte är besudlat med fingerfärg i skapandet av något meningslöst konstverk ämnat för Navelskådarnas riksförening att beundra.
Tycker det vore bra om staten är skuldfri, nu har väl en stor del av samhällets skulder flyttats till kommuner och landsting. Mest tror jag att en låg statsskuld är att föredra om man tror att ekonomin i stort kommer minska med minskad tillgång till olja, eller om man vill se det som generellt högre energi priser.
"en tvåbarnsfamilj med två föräldrar alltså landade på 44 000:- SEK.
Dessa pengar har förenklat betalats in direkt via skatt på lön, kapital och inkomster,"
En fundering kring resonemanget, barnen, om vi förutsätter att de är omyndiga, och inte arbetar, uppbär lön eller har kapital, borde väl inte ingå i uträkningen, då de inte skattar på varken lön, kapital eller inkomster.
Överbeskattningen borde väl snarare vara ca. 22.000:-?
Uträkningen 11000 per person är baserad på antalet boende i Sverige så föräldrarna, om de arbetar, lär bidra med mer än totalt 22000. Det är en förenkling så klart.
Tja, istf för att räkna upp försvarsanslaget med 0,1%-enheter per år kanske det vore möjligt att göra det med 0,2%-enheter? Ersättningsreaktorer för R1 & R2? Sätta i en fond för lokala infrastruktursatsningar?
Karolinska varslar i samma veva 600 personer.
Och pengar till försvarssatsningar "saknas" med.
Konstigt..
Försvaret är ju en separat fråga men svenska statens finanser är utmärkta. Det är landsting och kommuner där pengar saknas. Lite som ett omvänt Grekland.
Kommuner som går back kanske kan få lite av överskottet.
Tex Malmö får ju några små penningar varje år.
Finns väl minst en till kommun som behöver stöd…
Överbeskattning ? Riksbanken sålde 8 miljard us dollar kanske också andra valuta. Snart bli det högre skatter.
Jag undrar lite regeringen pratade om sänkt nätavgifter men som vanligt höjde regeringen elskatt i januari.
Passar inte politiken står det en fritt att masa sitt arsle till en annan jurisdiktion. Att basunera ut hur dålig Stefan Löfvens regering är tjänar inte mycket till. Planera istället och förbered, så att en – om inte förr – kan dra på dagen om Jimmie Åkesson blir statsminister.
Nja. Den största anledningen till det stora överskottet är att Riksgälden lånade upp extrapengar för att stärka upp valutareserven för Riksbanken. Nu har Riksbanken betalat tillbaka dessa pengar. Det är en engångshändelse och underliggande saldo är betydligt svagare än så.
Analysen håller därför inte riktigt.
"Det förhållandevis stora överskottet förklaras till stor del av att Riksbanken återbetalade lån motsvarande 69 miljarder kronor i utländsk valuta till Riksgälden."
Dra från denna summa så är vi nere i +43 miljarder. Det är där vi borde ligga i högkonjunktur/stark konjunktur om vi med gott samvete ska kunna öka belåningen och stimulanserna i lågkonjunktur.
… och utöver ovanstående, så kommer nog statsskulden att bottna och byta skepnad inom kort. Det har talats om att kommunutredningen (som kommer med sina förslag i slutet av februari) har nån idé om att kommuner som går ihop i utbyte ska få se sina skulder bli övertagna av staten. Det kan mycket väl vara ditåt vi går — dvs för att kommunerna ska hantera sin expansion (orsakad av demografi) kommer staten hjälpa till genom att ta över delar av lånen. Då ökar statsskulden igen samtidigt som kommunernas skulder minskar.
Demografi?
Studera SKRs ekonomirapport.
"Trots en beräknad skattehöjning på 13 öre 2020 kommer kommuner och regioner att sakna 43 miljarder kronor år 2023 om kostnaderna ökar i takt med befolkningen och staten inte heller tillför mer resurser än det som ligger i budgetpropositionen."
"I juni presenterade Finansdepartementet en analys som visade att med oförändrat välfärdsåtagande skulle gapet mellan intäkter och kostnader öka till 90 miljarder kronor år 2026. Skälet är att kostnaderna per invånare för barn, unga och äldre är så pass mycket högre än för befolkningen i arbetsför ålder och att det är just de äldre och unga som ökar snabbt under den kommande tioårsperioden. Dessutom kommer största delen av intäkterna från skatt på arbete, och den arbetsföra delen av befolkningen ökar väsentligt långsammare."