Marschträning med nya ryggsäcken

Passade på att marschträna 1.7  kilometer i terräng med nya ryggsäcken och 30 kg packning idag, efter att ha lämnat in gamla bilen på reparation. Ryggsäcken verkar fungera som önskat.

Herr bloggaren bor uppe på berget i bakgrunden.

Jag nöjde mig trots många bra förslag från läsarna och tips från de kära bloggläsarna med en Osprey Xenith 88 som ny medelstor vandringsryggsäck. Bortsett från en inpassningstur ner till brevlådan och tillbaka (en knapp kilometer) så passade jag idag på att gå in ryggsäcken ordentligt.

Den 13 år gamla 33000+ rishögen blev avundsjuk på Teslan och hade sönder sin generator, så den behövde stå inkopplad på laddning för att gå att köra i upp till 20-30 minuter, så idag lämnade jag in den till en av byns verkstäder för generatorbyte. Då det bara är tvärs genom skogen hem till mig, passade jag på att avverka 1.7 km i terräng med 30 kg packning på vägen hem istället för lånebil.

I början är det åtminstone en skogsbilväg (väg för hämtning av fälld skog).

Vändslinga för timmerbil. Jag bor på andra sidan träden på bergets krön rakt fram.

Xenith 88 levererar än så länge. 30 kg fördelat på två tioliters Biltemadunkar fyllda med vatten, samt två fyra-kilos vikter, plus ryggsäckens egenvikt på 2.38 kg, har aldrig känts så lätt att bära förut.

Initialt traktorspår.

Då gick jag ändå i terräng mestadels, istället för grusväg. Förvisso sänker underlaget takten, vilket kanske gör det lättare än rask marsch på grusväg.

Traktorspår växer dock igen.

För 6-7 år sedan sprang jag vilse på dåvarande hygget, numera ungskogen, bakom gården. Om man springer är det svårare att hålla koll på höga hållpunkter i fjärran och jag insåg efter ett tag att jag trots de rätt branta sluttningarna hemåt sprang i cirklar. Nåja, extra motion, stanna upp och orientera sig och sedan hålla ordentlig koll på rätt hållpunkt i fjärran.

Det blir dock inte lättare när hygge bilvit ungskog och man inte ser mer än några meter.

Sedan blir det svårt att orientera sig.

Som sagt.

 Dock, när man vandrar istället för att springa är det lättare att orientera sig och ta ut riktningen mot hållpunkter korrekt när man väl får syn på dem.

Bingo, gick helt rätt och kom på spåret närmast mig, där jag lagt ut spångar vid de blötaste partierna.

Oavsett, underskatta inte vare sig hyggen eller ungskog. Å andra sidan är det väl bara att ta upp smartphonen och använda den för att orientera sig. Undviker generellt det, även om den användes till foton, just för att inte tappa känslan för hur man hittar och håller riktning i skog. Onödigt att gå fel och längre än nödvändigt även om man kan rätta till det med telefonen.

Hemma.

Blev lätt svettig, då det var varmt soldis och 26 – 27 grader. Blodet är från ett bromsbett.

Överlag har jag inga synpunkter på Xenith 88. Krävs väl en del tid att bekanta sig med alla finesser och funktioner, samt optimera hur packningen ska göras.

Bidragande orsaker till köpbeslutet var att den fanns i butik för utprovning på Naturkompaniet vid Brunnsparken i Göteborg, som också hade vikter att lasta den full med, så jag kunde testa ut den i trappan. Jag ville ha omgående leverans för att ha tid att gå in ryggsäcken innan det blir lite promenad i backar längre fram i sommar.

Ska även hinna med en enklare utflykt norröver innan det blir backpromenader.

Ni som undrar över 30 kg packning, så är det tänkt att bli promenad upp till höjder där man behöver vinterutrustning även så här års, och därtill tält och sovsäck etc för vinterförhållanden. Plus säkerhetsutrustning som isyxa, sele, rep mm. Tillsammans med vatten och mat blir det tyvärr uppåt 30 kg, men det inkluderar delvis kläder och utrustning man har på sig istället för på ryggen.

Härnäst blir det 5 km terräng med samma packning. Bör inte vara något problem, då det bara är 3x dagens sträcka. Dock kan det vara bra att ta med sig egen vätska vid en lite längre promenad.