Har SD placerat en artikel hos arabiska Huffington Post?

En artikel hos den arabiska utgåvan av Huffington Post om hur hemskt det är att vara flykting i Sverige kan misstänkas vara planterad av SD. De “intervjuade” asylsökande är väldigt pålästa om svensk statistik och de nya asylreglerna och man kan misstänka att det handlar om SD:s så kallade “utomparlamentariska arbete”. Några bevis finns förstås inte.

Den blivande förläggningen för asylsökande på Smälteryd, som fortfarande inte tagit emot en enda asylsökande, trots att anläggningen for runt som en frälsning i media i september.

Huffington Post (HP) är en nyhetsförmedlare, ursprungligen en blog och numera mer att betrakta som medborgarjournalistik. En artikel med rubriken “Syriska flyktingar kämpar med sitt nya liv i Sverige” publicerades nyligen på HP Arabi (översättning till engelska för er som inte läser arabiska) och låter som en instruktionsbok i varför man inte ska fly till Sverige. I sig behöver inget i artikel vara lögn – statistik, uppgifterna om reformerna av det svenska asylsystemet, det svenska samhället etc är i sig tämligen korrekt. Inte heller behöver de intervjuade personerna vara påhittade.

Vi vet att SD har sagt sig ägna sig åt utomparlamentariskt arbete. Det har handlat om t ex flygblad i Grekland, även om det visat sig att målgruppen där var att skapa en svensk storm i sociala medier för att sprida SD:s budskap till svenska väljare, precis som reklamen på Östermalms tunnelbanestation i somras, vilket gav SD ett gratis reklamvärde på 52 miljoner kronor via spridandet i sociala medier. Den gången fångade jag direkt upp att man inte skulle sprida den, då det var SD:s syfte, och mitt psyopsöga reagerar nu också på artikeln hos Huffington Post Arabi.

Den här gången ser dock artikeln hos HP faktiskt ut att vara riktad mot asylsökande och människor som tror sig fly till ett bättre liv i Sverige.

Artikeln innehåller ett axplock av arketyper, ibland i samma person. Mamman som flyr för att hon vill kunna ta hit sina barn; Den högutbildade ingenjören som trodde sig kunna få jobb; Den konservative pappan som är rädd för att hans döttrar kommer ha sex om de kommer till Sverige; Personen som vill umgås, bygga ett nytt liv och träffa svenskar, men dömer ut Sverige och svenskarna som antisociala; Flyktingen som betalat tusentals dollar till flyktingsmugglare, men nu heller vill till Libanon än Sverige.

Som exempel kan vi ta den konservative pappan. Ja, han kallar sig rent av uttryckligen för konservativ. Snacka om självinsikt…

“Jag kan inte uppfostra [mina barn] här. Den stora friheten, på gränsen till kaos, har förvandlats till ett spöke som hemsöker mig vart jag går. Oberoendet som barnen får, och friheten att göra som de vill, och det ständiga hotet att förlora mina barn om jag tvingar dem att följa våra vanor och traditioner, har blivit till en mardröm som håller mig vaken om nätterna.

Abu-Adel säger sig vara van vid det konservativa samhälle han uppfostrades i och att hans största rädsla är sexuell frihet.

Jag kommer ta dom tillbaka till vår egen region. Jag kommer inte låta mina döttrar ha förhållanden med en ung man maskerat som vänskap. Och jag kan inte tänka mig att sitta på åskådarplats om min son bestämmer sig för att dricka alkohol. Allt är tillåtet där, och jag kan inte fortsätta så här.”

Alltså, verkligen. Ja, dessa värderingarna existerar och är fullt normala och betraktas knappast som konservativa i ursprungsländerna. Läs nu ovanstående som ett informationsblad till fäder som funderar på en flykt till Sverige, så blir allt fullt logiskt.

Kvinnan som flytt till Sverige för att kunna ta hit sina barn, och som tydligen är väldigt påläst om Sveriges migrationslagar och väldigt noga med att följa lagarna, säger följande i artikeln:

“Jag reste tvärs över halva världen, på olagliga vägar, för att garantera en bättre framtid för mina barn. Med de senaste förändringarna i lagstiftningen har jag förlorat denna chans. Jag kommer absolut inte stanna här utan dem och kommer inte försöka få hit dem olagligt. Det är omöjligt att ens tänka sig det. Jag riskerade döden flera gånger på vägen hit. I fyra dagar var vi vilse i Makedoniens skogar, utan mat. Jag kommer inte ta risken att det ska hända mina barn. Därför reser jag tillbaka.”

Instruktionsbok i hur farligt det är att ta sig till Sverige och glöm att du får ta hit dina barn utan att de riskerar dödas. Samtidigt påläst om svenska migrationslagar. Verkligen?

Den utbildade ingenjören, som informerar om att han kan starta ett nytt liv var som helst, men inte i Sverige, för han har läst SCB:s statistik om att först efter cirka 8 år har ens 50% av asylsökande ett arbete i Sverige. I sig korrekt, men intressant att en asylsökande sitter på dessa insikter och istället vill resa tillbaka till Turkiet eller Libanon.

“Jag reser kanske tillbaka till Turkiet eller Libanon. Jag vet inte exakt. Men jag kommer resa tillbaka till ett samhälle som passar mig bättre. Hamadi förklarade att starta från början här är något jag inte står ut med och det är fortfarande långa år av väntande framför honom. Det kommer ta honom ett år att få uppehållstillstånd och ytterligare ett år att återförenas med sin familj. Han lämnade sin fru och tremånaders dotter i Turkiet.

Och det kommer vara många år innan jag lär mig språket, får min examen accepterad och ett jobb. Praktiskt behöver jag sju eller åtta år för att starta ett liv här och det är tid jag inte är beredd att kasta bort. […] Han säger att han betalade tusentals dollar till smugglare och riskerade sitt liv i flera månader. Jag låg nio timmar i vattnet efter att båten från Turkiet till den grekiska ön Mytilini kapsesjade. Jag behöver komma hit för att förstå att Sverige inte är det förlovade landet. Jag kan starta ett liv för mig och min familj var som helst annars. Jag behöver inte vänta.”

Instruktionsbok som sagt. Kom inte till Sverige. Du får vänta åtta år innan du kanske har ett jobb, tänk på din familj, spara dina pengar, riskera inte ditt liv. Turkiet och Libanon är bättre. Målgruppen här är de flyktingar som idag befinner sig i Turkiet och Libanon och alltså uppmanas att stanna där.

Slutligen har vi flyktingen som totalsågar Sverige och svenskarna, samt passar på att informera om att det är svårt att få en bostad i städerna (där alla vill bo) och att du kommer utsättas för rasism av de utomjordingar som bor i Sverige. Stanna hos din familj och dina vänner som förstår dig.

“Hamza Agaan känner att han är olämplig för den västerländska livsstilen. Jag kan inte leva så här. Folket är väldigt annorlunda i det här landet. […] antisociala, introverta och med bristande kommunikationsfärdigheter. På sju månader har han inte lyckats upprätthålla ett förhållande med någon. […] Svårigheterna vi möter som migranter, till en början utmaningen med att hitta ett boende i städerna till rasismen som riktas mot oss, har fått mig att ta beslutet att lämna. Jag kommer resa tillbaka till min familj och mina vänner och försöka bygga en framtiden i ett land jag förstår och som förstår mig. Detta är som en annan planet, i stor kontrast mot den jag kommer från.”

Min dom är att denna artikel hos HP Arabi med hög sannolikhet är en kombination av en fabrikation och SD:s utomparlamentariska arbete. Den är antagligen gjord för att nå maximal spridning i sociala medier bland asylsökande och på så sätt agera signalpolitik. Intervjuerna är ensidiga, för detaljerade och helt enkelt lite för bra för syftet. Så här exakt uttalar sig inte folk, och inte med denna självinsikt eller på detta vis. Att gräva i detta är ett bra uppslag för någon grävande journalist med tid. Finns t ex ens personerna med dessa namn och angivna åldrar i Sverige?

Artikelförfattaren Fady Zeidan har inte publicerat någon annan artikel hos Huffington Post English. Kanske för att inget tidigare översatts? Det finns dock ett tiotal träffar på Huffington Post Arabi, alla artiklar från nu under hösten.

Den senaste veckan togs det emot cirka 2 000 asylansökningar i Sverige, den övre gränsen för regeringens målbild om 1000 – 2000 i veckan. Antagligen beror detta dock på att det var jul och personal faktiskt var lediga och inte kunde ta emot ansökningar, kombinerat med färre tågturer över helgen.