Journalister (och författare) får fotografera skyddsobjekt

Efter att beslaget av ett minneskort till en kamera nu hävts av Högsta domstolen, är det fritt för journalister (och författare), som avser att publicera i grundlagskyddade medier, att fotografera skyddsobjekt. Någon skillnad på hur hemligt objektet kan tänkas vara görs inte heller, utan det är nu fritt fram att fotografera Försvarsmaktens ledningscentraler om man avser att publicera i grundlagsskyddade media.

Grundlagsskyddade media är tryckt skrift och tryckta böcker, samt åtminstone digitala medier registrerade hos Myndigheten för Radio & TV. För det senare räcker att skriva ut ansvarig utgivare på websidan, samt fylla i en blankett och skicka in till myndigheten.

Den juridiska logiken baserar sig på censurförbudet, som gör att man inte får hindra publicering före faktumet. Ansvarig utgivare ska själv få en chans att välja om man avser att publicera eller ej. Däremot får staten censurera i efterhand, och t ex beslagta alla utgåvor av det som visar skyddsobjekt. Åtminstone är inte detta prövat än.

Aeroseums berghangarer på Säve flygplats. Inte längre ett skyddsobjekt.

Vad som inte heller är prövat är om journalisterna gör sig skydliga till spioneri, vilket förutsätter att de jobbar på främmande makts uppdrag eller avser eller försöker sälja uppgifter till främmande makt.

Det är alltså inte möjligt för Russia Today och Sputnik att på Kremls uppdrag åka runt och fotografera svenska ledningscentraler, även om de skaffar svensk ansvarig utgivare och registrerar sig hos Myndigheten för Radio & TV, då det som sagt är spioneri att agera på främmande makts uppdrag. Dock kan det vara svårt att bevisa att journalisten gör detta.

Läget är inte solklart, annat än att journalister (och författare, som avser att publicera i tryckt skrift) får fotografera skyddsobjekt utan risk för påföljd.

Däremot kan själva publiceringen vara föremål för både påföljd och censur. Men det blir alltså möjligt att ur researchsyfte hantera foton på skyddsobjekt för journalister och författare, om avsikten är publicering. Antagligen är det dock förbjudet att distribuera foton till andra än denna grupp,  t ex sälja fotona till främmande makt.

HD:s dom hittar ni som PDF här.

Försvarsmaktens kommentar hittar man här, signerad informationsdirektör Lagersten.

“Att fotografera, mäta eller avbilda skyddsobjekt är alltså tillåtet om avsikten är att publicera information kring detta. För rikets säkerhet vitala installationer, även sådana som omgärdas av det allra högsta behovet av skydd, kan nu alltså röjas och det spridas bilder av, om det faller inom ramen för TF och YGL.
För att uttrycka sig enkelt, detta är utomordentligt problematiskt och allvarligt.
Ibland brukar chefredaktörer mena att bedömningen av sådana frågor åvilar den ansvariga utgivaren och att samhället borde lita på dem att inte känslig information röjs. Jag menar att det inte räcker och att frågan kring sekretessen för staten känsliga objekt nu måste ses över.
En öppen fri press är en förutsättning för svensk demokrati, men det är också rikets försvar för densamma. Avvägningen mellan öppenhet och sekretess prövar myndigheten varje dag. Det är besvärande om vi inte har stöd för det i lagstiftningen.”

Nu återstår att journalister och författare hanterar den frihet de just erhållit med ansvar. Och det återstår också att få en prövning av vad publicering av sådana här bilder får för konsekvenser. Vi får väl se om Bonnier/DN:s chefredaktör och ansvarige utgivare Peter Wolodarski vill testa att publicera de returnerade bilderna, och se vad rättsväsendet säger då. Det vore förstås intressant att se om Peter Wolodarski får gå direkt i fängelse, utan att passera gå, för att publicera fotona, samt få hela upplagan av DN konfiskerad och destruerad, eller om även publicering av foton på skyddsobjekt blir fri.

Med frihet kommer alltid ansvar. Dessvärre har vi en generellt Putinkramande journalistkår, som motsätter sig att yttrandefrihet och demokrati ibland måste försvaras med vapen i hand, så hur friheten kommer hanteras kan vi bara gissa. Vi vet dock hur Putinregimen kommer hantera svenska journalister på ockuperad svensk mark.

Själv avser jag inte att testa om det även är tillåtet att publicera foton på skyddsobjekt. Det får någon oansvarig med pengar och skickliga advokater prova. 

Hur ska man kunna säkerställa att någon faktiskt avser att publicera? Vem som helst kan hävda att de skriver på en bok, eller ska krav på att faktiskt publicerat böcker och t ex vara medlem i Författarförbundet finnas? Och vad är definitionen på en journalist? Medlem i Journalistförbundet med pressleg?

Man kan också tänka sig att särskilt känsliga skyddsobjekt, som ledningscentraler, får utökade skyddszoner, så att man måste begå intrång för att faktiskt kunna fotografera något av värde. Intrång som blir straffbara, även om man inte får beslagta kamerans innehåll. Kort sagt att tillgängligheten till naturen enligt allemansrätten begränsas över större områden än idag.