742
För snart ett år sedan gjorde jag en undersökning om när den svenska ekonomiska kraschen skulle komma. Dags att göra det igen och se om ni blivit muntrare eller mer negativa mot för ett år sedan.
Oavsett anledning till kraschen, när bedömer just du att den inträffar? Svara nedan.
40 kommentarer
Kan dun inte lägga två polls, en med alliansvinst i valet och en med sossarna..
Sjöstedt är ju helt verklighetsfrånvänd, han får min röst så processen blir kort.
Lyssna på utfrågningen i P1.
Avgörs väl av valet, som sagt!
Sverige som världens samvete ställer till det strax!
I gårdagens agenda ställdes en relevant fråga: Är det bättre hjälpa flyktingar i närområdet eller här hemma?
När det gäller tiggarna från Östeuropa så tycks det vara självklart var hjälpen skall ske!
Beror väl på när kreti och pleti investerare fattar att allt inte står rätt till i pippi-långstrumplandet.
Några procent underskott i de statliga finanserna samt en ökning med 5-6% av den privata skuldmängden som i sin tur är 90% av BNP per år… det blir ju en stabil mängd pengar relativt BNP som Sverige går back varje år framöver. Utan någon ansvarsfull politiker i sikte, än mindre ett parti.
När skiner vår förlustaffär igenom? Inte alls, eftersom andra länder kör ännu hårdare?
Sverige är dock ett litet land och ett enkelt byte för EU-kommissionen om de väl bestämmer sig för att räta upp vår ekonomi. Om det nu är värt det, för det är skönt att ha ett ställe att skyffla flyktingar till. Italien, Spanien och Grekland behöver en paus.
Definiera krasch
Bra fråga! Vi som är lite äldre har ju upplevt en del svenska ekonomiska nergångar, t.ex oljechocken 1973. Efter den hade Sverige stagflation i nästan 10 år. 1984 avreglerades finansmarknaden. Sedan var det tjo och tjim i några år innan bankkrisen med efterföljande ekonomiska nedgång. Sedan it kraschen 2000. Senast finanskrisen 2008. En rejäl smäll borde leda till 50-60 % arbetslöshet samt att en stor del av medelklassen hamnar på gatan.
" En rejäl smäll borde leda till 50-60 % arbetslöshet samt att en stor del av medelklassen hamnar på gatan."
Finanskrisen 2008 var den största kraschen sen 30-talet och den medförde inte ens tvåsiffrig arbetslöshet. Men det är klart "Sverige är unikt och den här gången är det annorlunda!"
@Linus.
Jag tror att krisen i början av 90-talet var avsevärt värre än finanskrisen 2008.
Bobubblan poppade inte i Sverige 2008 utan vi fortsatte blåsa upp den ytterligare. Läget är instabilt och det är omöjligt att säga om bubblan kommer poppas av inhemska faktorer (tex. en vänstterregering) eller om den kommer poppas av faktorer i omvärlden. Hursomhelst kommer det bli ett fingerpekande och blame game. 2008 fanns en tro på att centralbanker och regeringar fixar det här. När nästa krasch kommer, så blir det uppenbart att centralbanksinterventioner egentligente in löser några grundlägande problem, utan man skjuter bara problemen på framtiden och eventuellt förvärrar dem ytterligare. Om/när vi får en ny krasch och tron på att centralbanksinterventioner inte hjälper, inte finns, då kan det bli en ordentlig krasch tror jag. Kanske inte 50% arbetslöshet, det låter drastiskt, men 25% kanske, vilket vore illa nog. Det som håller ekonomin och inhemsk efterfrågan flytande, är alla de pengar som skapas iom. bostadskrediter. Dessa pengar byter ägare några gånger, till de ackumulerats hos någon (typiskt rik, eller pensionsfond) som inte spenderar dem, och där stannar de. Ekonomin är beroende av att vi kollektivt försätter oss djupare och djupare i skuld – en i längden ohållbar trend om vi, som nu, inte har ngn tillväxt. När förtroendet för att detta skal kunna fortsätta försvinner, då rasar det.
Jag kom hem från en jorden-runt-resa våren 1993. Jag hade varit borta i 9 månader. Jag köpte resecheckar i USD för 5,84. När jag kom hem var kursen 7,80, vänner och bekanta i norra förorten i Stockholm hade börjat sälja sina BR för 1 krona. På de stora bolagen var det anställningsstopp.
Det var inte bättre förr och det kommer inte att bli annorlunda den här gången. Jo förresten, det kommer att bli annorlunda den här gången – skuldsättningen nu är på en helt annan nivå.
En kraftig börsnedgång i sig och ett par kånkade banker, behöver inte nödvändigtvis innebära en ekonomisk krasch. På börsen finns ju ändå mest överskottskapital och våra framtida pensionspengar. Det är när vi slutar konsumera som den verkliga kraschen kommer. Sedan 2008, så har ekonomin varit igång på billiga krediter. Snart är tiden ikapp.
Jo men Tacitus, du måste tänka på att idag så skulle motsvarande försäljningspris vara 1,32kr.
De BR jag refererar till ligger i Åkersberga (cirka 3 mil nordost om Stockholm). De var radhus-BR som köptes vid nyproduktioner. De byggdes mängder med liknande områden under 80-talet. Nyproduktionspris var cirka 30'-80'. De gick stadigt upp till cirka 295'-495', sen kom kraschen. Hyrorna var relativt höga, så det var bara att dumpa lägenheterna så fort som möjligt när avskedandet började.
Jag var precis inne på Hemnet för att se priser på BR i Åkersberga – jag är chockad.
Det finns fler ytterområden i Stockholm där BR såldes för mellan 1 -10000 kr eller t.o.m. skänktes bort efter 90-talskraschen, från att ha kostat 300 000 – 400 000 åren innan.
Det är inte i innerstaden de flesta och mest plågsamma personliga tragedierna kommer att utspela sig, utan i just dessa ytterområden som du nämner.
Jag är mest bekant med de norra delarna av Stockholm, så jag nämner: Täby, Sollentuna, Upplands-Väsby, Åkersberga, Vallentuna. Priserna i dessa områden är vansinniga, risken är stor för att de blir kraftiga prisfall.
Delar den analysen, Tacticus. BR-priserna i centrala Stockholm kommer inte krascha 90-100%. Men risk för det i ytterområden finns. Fast denna gång handlar det som sagt om mångmiljonbelopp och inte några hundra tusen.
Lustigt, jag är mest bekant med de södra delarna, vad nu det kan bero på? Även Haninge, Huddinge, Salem, Botkyrka, Nynäshamn, Tyresö samt yttre delar av Stockholms kommun som t.ex. Hagsätra, Farsta, Skarpnäck och Skärholmen, Vällingby/Hässelby.
1993 var vakansgraden för hyresrätter cirka 10% om jag minns rätt. Idag är den mycket nära 0%. Dessutom är kronan inte bunden till en korg av utländska valutor i fast växelkurs utan flyter fritt. I den händelse att bankerna behöver mer finansiering så står riksbanken redo med mängder av nytryckta pengar. Så hur ska samma scenario ske?
Lars EO Svensson om att skuldkvoten sjunkit till 2010 års nivåer (http://ekonomistas.se/2014/08/11/skuldkvoten-foll-i-kvartal-1-nu-pa-samma-niva-som-hosten-2010/)
Vad är vad i begreppsvärlden?
Å ena sidan kan man läsa att folkets bostadslån ökat med 5.x procent, totala skulder med 5.x procent, och andra sidan att folkets löner ökat lika mycket. Det går inte ihop riktigt? Definieras "skulder" olika på olika håll, eller "ökning" eller finns det andra utlopp av skulder?
Är det bra att lån i större utsträckning betalas av i en skulddriven ekonomi? Är det inte en signal om att vi driver mot stagflation?
Man kan tänka sig att vi skapar krediter kring saker som lönar sig istället för saker som inte lönar sig.
Bra: Dyra satsningar inom industrin som inte är garanterade att lyckas men kan ge många jobb om den nya tekniken artar sig, eller att bygga ut våra älvar till max med vattenkraft. Det senare känns som en straffspark.
Dåligt: Egna hem som aldrig någonsin genererar en krona i vins, eller bilar, resor, möbler etc.
Det finns ju ingen naturlag som säger att bostäder är det enda man kan skapa lån kring, tvärtom, där bör man vara speciellt försiktig med lån då det inte finns någon säkerhet bakom lånet.
Jag kan nog svara mig själv ovan. När många hushåll som i normala fall inte vill ha lån eller får lån istället får låna mycket pengar så stiger den totala mängden skuld även om skuldsättningen per individ inte drar iväg.
Det brukar väl bildas fler hushåll under en spekulationsbubbla dessutom, som sedan blir färre när bubblan poppar.
Det är helt enkelt populärt att skuldsätta sig hårt nu, och det syns i den totala skuldsättningen som nationen har att hantera.
Landet är på ett sluttande plan och det kommer nog att gå snabbt på slutet. Än så länge har det genomsnittliga välståndet inte fallit. Naturresurserna har bara fördyrats under 13 år och med småpengar. Produktioner har orienterats om till mer kortsiktiga saker, med bland annat mindre industriproduktion, mindre livsmedelsproduktion och mindre byggande.
Enligt min prognos kraschar det här landet och består av isolerade celler i största fattigdom omkring 2050. Det blir ungefär som på stenåldern, men med rester och på ett helt annat sätt. De ändliga naturresurserna kan då inte längre utvinnas. Innan dess finns ingen krasch och inte ens en finanskris. Kraschen kommer nog inte samtidigt i hela landet. I exempelvis Norrbotten kan den komma senare om det finns järn kvar att exportera.
Utvinningskostnaderna inom LKAB har ökat realt med 7 procent om året sedan år 2000 och detta är ganska normalt inom naturresurserna i världen. Den svenska regimen och deras hantlangare gör allt för att hjärntvätta folket och sånt här måste man ta reda på själv. Det är otroligt att detta finns bara i årsredovisningarna och där döljs så mycket det går, i det fina svenska samhället med sin öppenhet.
Sinande naturresurser och överbefolkning kan man inte påverka. Möjligen kan kollapsen försenas och dämpas. Det finns en möjlighet att rösta på Planeras Kollaps genom att skriva detta på en blank valsedel. Varje röst räknas och redovisas. För regimen inom 8-klövern är detta en mycket värre fasa än ett stöd till Kalle Anka partiet. När kollapsen planeras så ändras mycket.
Definiera "ekonomisk krasch", så ska jag svara. Har USA kraschat? Danmark? När kraschade dessa ekonomier, i så fall. Om dessa länder inte heller har kraschat (än?), vilka länder är det som redan kraschat och som du (tycks) mena att Sverige kommer att följa efter?
Definiera neuropsykiatriskt syndrom.
Seriöst så är det en personlig, individuell definition av krasch. Översiktsbilden blir sammanvägt ändå relevant. Men du behöver inte svara om du inte klarar av att göra något utan exakta definitioner.
Frågar du vissa nationalekonomer är det katastrof med bara stabila valutor (ingen inflation) eller stabil ekonomi (ingen tillväxt).
För andra är det helt normalt med några år av minskad tillväxt efter en stark boom.
Om man kraschar med bilen så tar det stopp. Man kraschar inte om man bara fastnar i en snödriva. Så frågan är märkligt ställd. Enligt min mening kommer det bara mindre gupp i vägen inom kraschen kommer. Och det ser ut att vara ett stup. Och då finns varken bilplåtslagare eller läkare tillgängliga.
Grekland är väl ett bra exempel, eller Cypern.
Fastna i en snödriva med bilen kommer ju att vara klassat som exotism. Vare sig bilar eller snödrivor kommer ju att finnas om några decennier, eller hur Urban?
Endast risken att springa ihop med någon när man är ouppmärksam på väg ut ur grottan finns kvar, men det går kanske att åtgärda genom att bära en av alla avlagda hockeyhjälmar.
Resterna blir värdefulla i restkulturen, som inte kan jämföras med stenåldern. Några grottor kommer knappast att användas under hundratals år. Byggnader, vägar, täckdikningar, redskap, maskiner, möbler, husgeråd med mera betyder mycket för befolkningens storlek och dess välstånd. Med tiden försvinner resterna med materialens nedbrytning. En hockeyhjälp av plast tappar sin mjukgörare och åldras och plasten blir snabbt värdelös. Rester istället för naturresurser påverkar hur det går att kommunicera på avstånd längre än man kan göra sin egen röst hörd genom att öppna truten och påverkar den politiska makten.
Jag behöver inte "exakt definition". Det var därför jag tog med exempel, och om du inte kan säga om vare sig USA eller Danmark kraschat, och när detta i så fall skedde, så förstår jag inte poängen med pollen.
Huginomunin: Om frågan är "När blir Sverige som Grekland?" så går den att besvara. Även frågan "När kommer den svenska bostadsbubblan att spricka, ungefär som den gjorde i USA för några år sedan?" går att besvara.
Jag tror du överskattar bloggens läsare.
Jag tror de flesta överskattar sig själva.
Nästa större nedgång inleds om ett år ungefär.
2008 märktes knappt av i sverige, utom på börsen.
@Greenious
Det är just därför som det krävs en vettig definition vad man menar. Såvitt jag kommer ihåg så var inte börskraschen efter dotcom-bubblan speciellt spektakulär bortsett från för dotcom-bolagens ägare. Vad är det som skall krascha och ungefär hur mycket krävs för att det skall kallas för krasch.
Annars blir det ju bara att slå sig för bröstet när året kommer och man definierar om krasch till att passa in på det året man förutsett.
Jag håller då fast vid 2015 (kv3-4), anser inget blivit bättre, snarare tvärt om. Vill minnas att vid förra undersökningen här så var det långt ifrån lika stor andel som trodde på 2016.
Saknade alternativet Det är bara pajasar som tror de kan förutspå när krisen kommer innan den är här men jag är säker på att den kommer.
2018 vid alliansvinst, 2015 vid sossevinst.