Nybyggnationen av lägenheter i flerbostadshus fortsätter att stiga i Sverige och är tillbaka på nivåer som sågs under den stigande trenden 2007. För villabyggandet är utvecklingen tvärt om och är i fallande trend tillbaka på nivåer från 2001.
Begreppet lägenhet avser bostad för ett hushåll, och finns alltså både i småhus och i flerbostadshus, men i rubriken menade jag benämningen i dagligt tal, dvs i flerbostadshus. Den intressantaste kurvan är fyra kvartals glidande medelvärde, vilket tar bort säsongseffekterna.
 |
| Färdigställda lägenheter i flerbostadshus per kvartal 1975K1 – 2013K3 |
Den fallande trenden i lägenhetsbyggandet är helt klart bruten. Dock kommer det aldrig mer att byggas billiga hyresrätter i attraktiva lägen, utan man får bättre profit på att bygga dyra bostadsrätter som man säljer till den som vill skuldsätta sig mest.
 |
| Färdigställda lägenheter i småhus per kvartal 1975K1 – 2013K3 |
Som man kan se är småhusbranschen långt ifrån 70- och 80-talets utrullande av villamattor, vilket dock visar att byggnationen av småhus kunde vara enormt mycket större. Men kommunerna vill inte ha villamattor, då det anses sänka priset på kommunpamparnas egna villor, eller för den delen överklagande grannars villor. Någon brist på mark för villamattor finns det inte i ett av Europas mest glesbefolkade länder, inklusive i storstadsområdena, och nya villor kan man bygga för drygt en miljon kronor. Bristen är en brist på ambitioner. Dessutom är det främst barnfamiljer som bygger villor, och då drabbas kommunen av mångfaldiga utgifter i form av nya skolor, dagis och de löpande kostnaderna för dessa, och då får man inte över pengar till att bygga arenor och andra monument över kommunpamparnas storhet i miljardklassen.
För småhustillverkarna verkar det inte finnas någon förbättring i trenden. Enda trösten är att färdigställandet av villor fortfarande kan halveras ner till 90-talets nivåer.
32 kommentarer
När Sverige var fattigt förra gången startades kooperativa initiativ som HSB som ursprungligen (och mycket vatten har flytit under broarna sedan dess) hade altruistisk grundide. En icke vinstdrivande stiftelseform är inte ett dumt sätt att driva ett nytt HSB.
Tyvärr tenderar (enligt högst empiriska observationer) folk som engagerar sig i kollektiva altruistiska ideer ganska ofta sammanfalla med att de inte lyckats med något speciellt i livet (vänstermänniskor) och det finns lite anledning att tro att de plötsligt kommer bli fantastiska på att driva en stiftelse.
När det gäller att starta företag finns det gott om hjälp för den som är duktig på produkten. Man kan ta del av nån inkubatorfarm, bli hållen i handen av en investerare och dennes infrastruktur, eller bli investerad och hållen i handen av något liknande tex Chalmers Invest. Detta för att komma upp på banan. Ett livsdugligt företag kan sedan anställa nån för den roll som fattades.
Skulle man kunna ha nån – och skulle det vara vettigt – med en stiftelseinkubator? Och hur skulle man i så fall kunna få den så fri ifrån odugliga människor från politiken som vill göra karriär där de sitter och lyfter lön genom att ta ett papper från bunt A och lägga det i bunt B? Om tjugo familjer går samman för att tillsammans bygga ett flerfamiljhus kan dessa både jobba på byggandet och inte gå med på att bli grundlurade på alla nivåer.
vilken tur att att det bara är obskyra vänstemänniskor som är allmänt inkompetenta annat är det med pålitligt högerfolk som tex centerns annie lööf eller sandviks Faxander
@mptp
Jag ser inte varför en inkubator skulla behöva förutsätta någon viss bolagsform, men å andra sidan får man ju se vad inkubatorn har för syfte och vad företaget förväntas ge tillbaks – endast ifall krav om delägarskap ställs så krävs ju en bolagsform som tillåter det (vilket inte stiftelse eller enskild näringsidkare gör), dessutom krävs väl nästan ett delägarskap som håller inkubatorn separerar från bolagets åtagande (vilket diskvalificerar HB).
En inkubator fri från odugliga människor torde kräva att inkubatorn drivs av ickepolitiska mål och finansiering – vilket innebär att de företag som startas måste ge tillbaks genom att dela med sig av vinsten (då icke-politisk finansiering kräver att man får tillbaks pengarna man satsar).
När det gäller människor som engagerar sig i kollektiva/altruistiska ideer så är jag inte så säker på att det du skriver är sant. När det gäller kollektiva ideer så kan man ju kolla vilka EF och IF (eller varför inte AB, HB, KB?) som finns och se ifall dessa i allmänhet drivs av folk som kan åstakomma något, många EF gör ju det. När det gäller altruistiska ideer så kan man titta på befintliga IF och stiftelser som finns – när det gäller stiftelser så skulle jag vilja se den stiftelsen som INTE startats av någon som lyckats i livet (Kamprad och Nobel är/var väl riktiga loosers). Sen har man ju BRF:er som är ett kapitel för sig, men som det ser ut så är det väl mer att se som ett sätt för byggföretagen att profitera på konsumtionsfårket – och det är nog detta beteendet hos folk som hindrar någon form av organisation (med kollektivt ägande) att bildas nämligen att folk väl i allmänhet agerar som dumt kunsument-boskap och inte egentligen vill engagera sig. Att tjugo familjer skulle gå ihop för att bygga ett flerfamiljshus ter sig som en utopi – på sin höjd skulle jag undantagsvis kunna tänka mig att en familj gör det för att hyra ut till nitton andra (under det att de andra sen gnäller på att den familjen profiterar på dem).
Finns en hel del byggemenskaper med syfte att bygga ett flerbostadshus för eget boende, men vad jag vet är det bara en enda (Urbana Villor i Malmö) som lyckats få sig en markanvisning. Känner till ett par i Stockholm som är väldigt ambitiösa i sina planer, men som har svårt att få med sig kommunen…
Hittade en byggemenskap i Stockholm som också lyckats få byggt, dock för länge sedan (90-talet).
Åtminstone Kungälvs kommun har deklarerat (i Kungälvsposten) att de inte vill jobba med små husleverantörer. Motiveringen var typ ökad administration. Den reella motiveringen kan nog sägas vara institutionaliserad korruption via lobbyism och informella kontakter.
Politiker och offentliganställda tjänstemän har monopol på alldeles för mycket makt i Sverige. Utan någon proportionerlig form av ansvarsutkrävande.
(Att komma undan detta monopol (Europadomstolen) var för övrigt en anledning till att många röstade för EU en gång i tiden.)
(Avskaffades inte landsförräderi som brott häromåret?)
Understenshöjden byggde ekoområde i utkanten av Nackareservatet. Mycket ambitiöst. Urinseparering och central värmeproduktion.
OK, utopi var kanske att ta i, men det är nog sannerligen inte så att exemplena växer på träd. Jag tvivlar på att dessa som ligger bakom dessa initiativ är handlingsförlamade konsumistslavar dock utan att de tvärtom är att betrakta som entreprenörer och det är av den anledningen som jag tror sådana exempel är ovanliga (precis som egenbildade BRF:er från scratch är).
precis, Man behöver inte vara nobellpristagare för att räkna ut vilka innevånare ludvika kommun vill ha här, Med ett lägstapris som överstiger det gällande prisrekordet för bostadsrätter med över 50%
så ser man på ett snyggt sätt till att endast "rätt" sort kommuninnevånare kommer på tal som inte kommer att belasta budgeten.
http://www.booli.se/lagenhet/skuthamn/907733/
för övrigt så har det blivit ganska tyst efter den första hybrisen där alla gjorde vågen och jublade över att
http://www.allabolag.se/5567856793/Dristigheten_Fastighets_i_Uppsala_AB
skulle storsatsa och bygga,nya lägenheter det man glömde bort under den första hybrisen var den lilla obetydliga detaljen att dristigheten villkorade en byggstart med att ca70% av lägenhetenheterna skulle vara sålda först, Något som visade sig gå lite tyngre än beräknat bland annat så hade man räknat ut att många äldre skulle sälja sina villor och flytta in, Problemet är bara att endast några få villor i kommunen går att sälja för sådana summor så att man kan betala sitt klubbmedlemskap utan att låna en halv till en mille extra, till stockholmsmäklarparets stora förskräckelse
Man kan ju iofs ifrågasätta om det är önskvärt att bygga villor ur ett miljöperspektiv då det är dessa som tar mest plats och troligen också energi per person. Samt att de breder ut sig över så stora områden att bilen blir en nödvändighet. De är kanske inte så stora än i svenska städer, men det är ju bara att titta på valfri stad i USA. Om vi nu prompt ska bli fler så är det nog på höjden i lägenheter som gäller
Sedan kan man ifrågasätta om det är önskvärt att bunta ihop människor i stora huskomplex. De följderna av sådant brukar vara för små personliga revir med oharmoniska människor utan eget ansvarstagande som följd.
Där har vi alltså två emot varandra stående visioner.
Att människor i allmänhet skulle bli oharmoniska av att bo i lägenhet tror jag inte. Däremot måste man ju bygga attraktiva lägenheter med helhetstänk och inte områden alá miljonprogrammet.
Sluta tro, sök fakta. (Nej jag tänker inte ge dig länkar.)
@cornu
"Dock kommer det aldrig mer att byggas billiga hyresrätter i attraktiva lägen, utan man får bättre profit på att bygga dyra bostadsrätter som man säljer till den som vill skuldsätta sig mest."
Marknadsekonomiska teorier säger ju att det är så det funkar på en fri marknad och ingen konstighet. Att det däremot ser mörkt ut för billiga boenden i oatraktiva lägen är ett missförhållande (kommunala planmonopolet och andra intressen som har rätt att överklagan in absurdum).
Jag skulle nog vilja infoga att det borde gå att bygga till 70-talets priser om man fick hålla 70-talets standard, också. Lite raljant formulerat, så klart.
Diverse krav innebär dock att lägstanivån på ett boende är rätt hög i Sverige.
4000 per kvartal eller 16 000 lgh per år.
Befolkningsökningen ligger på 80 000 per år?
5 boende per lgh.
Rent matematiskt så blir vi mer trångbodda eller så utnyttjas befintligt bestånd mer effektivt idag.
Bruksorterna får ny befolkning i befintliga tidigare tomma lgh.
Cornu har ju innan skrivit om att vi bor mindre och mindre trångbott.
Frågan är ju då hur det kan bli så när det byggs så lite och befolkningen ökar mer.
Kan det vara medelvärdet som spökar igen?
Innan: 4 personer bor i en stor villa och 2 personer bor i en lägenhet. (samma kommun)
Nu: 1 person bor i en stor villa och 5 personer bor i en lägenhet.
Det är fortfarande samma m2 bostadsyta per person som innan men de i lägenheten bor mer trångbott?
Personer som ägt sina villor/stora bostadsrätter en längre tid med utflyttade barn har ju inte direkt några ekonomiska incitament att flytta.
Nej, reavinstskatten är en rejäl inlåsningeeffekt och fastighetsskatten är en stöld av vilande kapital.
I Norge har du ingen reavinstskatt om du haft huset i tio år eller mer. Då anses eventuell spekulation vara överspelad.
Antingen låter samhället folk behålla sina ägodelar eller också tar du dem under motiveringen omfördelning. Det senare leder i slutändan till att alla är lika fattiga, utom de mer jämlika.
Inga andra heller! Trivs man i ett område och i ett hus så är det väl bara bra om man kan bo kvar.
Däremot borde man kunna avdela villan så fler kan bo i den.
Vi får sluta se boendet som en biaktivitet. Vi har så få rötter så vi behöver boendet som en stamrot!
Denna statistik verkar iaf stödja teorin att vi blir mindre och mindre trångbodda ju äldre vi blir:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Trangboddheten-i-Sverige-minskar/
Sen är ju definitionen lite haltande. Alla som bor själva i en etta är trångbodda då de inte har ett "eget" sovrum.
Det finns ju massa människor som dels har en villa någonstans i landet och sen en övernattningslägenhet i Stockholm (mina föräldrar t ex och många av deras bekanta). Så länge priserna på lägenheter i Stockholm fortsätter uppåt så finns det ju väldigt lite incitament att sälja men börjar det rasa och många vill "casha in" så blir naturligtvis raset förstärkt av detta.
erikb, du kanske skall reflektera över om du är född i en överklass?
Eller om det rör sig om personer som bor på en plats men verkar i Stockholm då och då.
Politiker som även kan vara vänsterpartister feminister eller kulturbärare är väl en form av överklass. Många med dubbelt eller flerdubbelt boende.
@kgb35
Eftersom fastigheter är ockupation av res nullus så kan fastighetsskatt vara motiverad. Vad är det som säger att någon skall ha mer rätt till marken (och annat ingen människa skapat) än någon annan?
res nullius om jag får be.
Vad är det jag ser! Är fast egendom att betrakta som skräp utan ägare!
Fick slå upp termen och ser då hur fel ni har:
"Res nullius har sin motsvarighet i mark, såsom ingenmansland (terra nullius)."
@Ben Dover
Korrekt, givetvis skall nullus vara i genitivform – det är ju ingen som äger. Res nullus kan jag låta folk ta hur mycket de vill av;)
Och varför skulle denna "ockupation" motarbetas?
@kgb35
Varför skulle vi andra erkänna ditt ägande av marken? Det är ju inte så att du skapat den, det är heller inte så att du fått överta den av den som skapat den vare sig direkt eller indirekt. Ägandet kan iaf inte ta sin grund i din rätt att njuta frukten av ditt arbete eftersom marken inte ÄR det.
@oppti
Ja – vem ägde den innan någon la vantarna på den? Var stod det i ditt uppslag som säger att det är självklart att man skall ha rätt att bli ägare till allt man hittar som ingen verkar äga?
Man kan ju fråga sig om det förefaller mer rimligt att beskatta din inkomst än din fastighet – ifall man ändå inser att beskattning är nödvändigt.
Det låter sig fortfarande inte att tillverka skor eller elektronik i Sverige när det kan göras för en bråkdel i ett konkurrentland som Kina. Detta är en följd av att man valt frihandel som ideologi.
Problemet är alltså generellt att vi skall ned till Kinesisk levnadsstandard (dvs samma nivå som våra konkurrentländer). Antaget att mediannivån ligger betydligt närmre Kinas nivå än Sveriges, så det blir vi som får justera oss mest.
Folk i aktiv ålder inser inte detta generellt, utan de tror fortfarande att de skall ha det lika bra som föräldrarna: bil villa, sommarställe, utlandssemester, barn och vovve. (för medelfamiljen är sommarstället numera struket ur drömmarna och körkortet på väg bort) Omställningen har dock skjutits upp genom konsumtion på kredit – låneekonomin.
Yttermera:
Byråkratin i Sverige har ännu inte anpassat kostnaderna till den framtida nivån.
Regelverken i Sverige har inte anpassat sig till de nya kostnadsnivåer som kommer att gälla.
@kgb35
Frågan vad alternativet är – om vi inte har frihandel så kan man förvisso säkerligen tillverka både skor och elektronik i sverige, men man får ju betala därefter och då är ju frågan ifall levnadsstandarden blir så upphetsande då heller.
Alternativet är ju att man skickar den fruktade svenska armen för att ockupera kina och tvinga dem att leverera billiga varor utan att (netto)ersättning – det skulle kanske kunna funka;)
Tja Tyskland uppbrutet i småländer var väl det främsta exemplet på att tullmurar är bra för kreativitet och mångfald och att frihandel inte är bra. (Gör en resa dit och studera den gamla kulturen och vad som kommit därur).
Frihandel gynnar mest den med stora resurser och leder till monotoni.
Eller för att citera kakelugnsfabrikörens uttalande när ämnet var aktuellt för drygt hundra år sedan. "Antingen har vi tullmurar eller så får arbetarna flytta" inget har ändrat sig sedan dess, utom att propagandan är effektivare.