Fallstudie nybygge och översvämning: Kolla Parkstad

Angående att försäkringsbolagen inte har lust att betala för klimatförändingar, då de vare sig är oväntade eller plötsliga, så gav en läsare Kungsbackas nya medelklassghetto, Kolla Parkstad, som exempel. Park står här för parkering med närhet till utfart till motorvägen och jobbet i Göteborg, för några träd finns det inte på denna nästan helt platta bördiga jordbruksmark, beläget metern över havet och inom en översvämningszon för Rolfsån.

Kolla, en Parkstad! Man riktigt ser de lummiga träden och den vackra naturen! Husen går idag hela vägen fram till cykelvägen i anslutning till trafikleden. Här uppförs tusen bostäder till de som har kreditutrymme. Bilden är tagen den 20:e september 2012. Passande regn i fonden.

Men låt oss börja med att titta tillbaka historiskt och generellt.

Förr i tiden bodde man i generationer på samma plats. Gården eller torpet skulle ärvas av äldste sonen, som sedan skulle ge den vidare till sin son i all oändlighet. Eftersom man redan hade bott ett antal generationer på platsen, så pratade man fortfarande om hur ån svämmade över för 150 år sedan eller när höststormen drev upp havsvattnet över en meter och allt som inte var i lä blåste bort. Kort sagt visste man sedan barnsben vad som var lämpligt och inte lämpligt och levde i samklang och förståelse för naturens lokala krafter. Mitt eget lilla torp byggdes för minst 100 år sedan (registrerad i registren 1910, när registren infördes lokalt – anges 1905 – 1912 som byggår för ett hus kan det vara betydligt äldre, om inte annat grunden). Det är byggt i lä i en södersluttande dal och när stormarna blåser med sin västanvind kan man bära löshö på gårdscentrum utan att ett strå ens darrar. Idag hade man antagligen istället byggt huset högst upp på det skyddande berget för att få milsvid mot utsikt väster.

Horred. 100-årsflöden i rosa och dammhaveri med streckade linjer. Källa: MSB

Ett konkret exempel där sunda förnuftet och generationer av erfarenhet har fått råda är byn Horred i Viskadalen. Viskan svämmar över mer eller mindre kraftigt varje år och går från en å till en flera hundra meter, på sina håll kilometerbred, sjö. Horred ligger som närmast 300 m från Viskan när ån kröker sig, men generellt 800 – 900 m från ån. Men byn är uppförd inte bara ovanför det karterade 100-årsflödet, utan även ovanför dammhaveriflödet^1..

Det samma gäller riksväg 41, som också följer dammhaveriflödet mycket väl, även om järnvägen bitvis syndar. Annars följer järnvägen generellt 100-årsflödet.

Horred har antagligen lokaliserats baserat på månghundraårig erfarenhet och man har sedan i modern tid hållit sig kvar där på sluttningarna över Viskadalen.

Idag är vi inte längre bofasta över generationerna. Man sprids över landet, till platser och orter man inte har någon koppling till. Man känner inte ens till 10-årsvädret och tjänstemännen, speciellt i mindre kommuner, är rent av inhyrda och saknar all lokalkännedom.

Då anlägger man Kolla Parkstad. (Att den kan bli parkliknande om 30 – 40 år, när nyplanterade ungträd växt till sig duger inte – då har alla som lånat pengar idag redan flyttat. Falsk marknadsföring säger jag.)

Kolla Parkstad. Översvämningskartering för Kungsbackaån. Källa: MSB Vän av ordning noterar att stora delar av centrala Kungsbacka översvämmas vid dammhaveri eller om klimatförändringar höjer 100-årsflödet. Inklusive konsumismkyrkan Kungsmässan, som rent av kanske ligger på 100-årsflöde redan idag.

Tyvärr har jag inte hittat någon formell karta över Parkeringsstaden, utan man har en glättig tecknad karta på framsidan. Exakta gränser för 100-årsflödet går därmed inte att jämföra med MSB:s kartering. Det ser dock ut som att bostadsrätterna (kreditbehov 85% av 1.6 – 3.4 MSEK i JM:s regi) och rad- eller småhusen (kreditbehov 85% av 3.4 – 4.3 MSEK i JM:s regi – slutsålt!) närmast Kungsbackaån ligger inne på 100-årsflödet, som annars ska bli park och dagvattendammar där regnvattnet ska samlas och filtreras.

Gott och väl så, vad gör väl det om husen svämmas över om 100 år? Då bor ju inte dagens kreditvärdiga kvar ändå. 

Problemen med detta är flera. 

Dels sker dagvattenavrinningen in i 100-årsflödet, baserat på dammarnas placering. När det svämmar över kommer alltså inte regnvattnet att dräneras undan. Redan tidigare stod det vatten på denna platta åkermark vid omfattande regn. Man kommer alltså inte svämmas över av Kungsbackaån, utan av att regnvattnet inte har någonstans att ta vägen när Kungsbackaån svämmar över.

Det andra problemet är klimatförändringarna. 100-årsflödet baserar sig på historiskt klimat. Med en dryg meter över havet kan även bara några decimeters havsytehöjning de närmaste hundra åren förändra allt. Därtill rinner Kungsbackaån ut i Onsalafjorden, som antagligen får se rätt fina havsytehöjningar när stormar ligger på. Klimatförändringarna innebär också sannolikt ännu mer nederbörd här i Sverige, och speciellt på det alltid regndrabbade västkusten.

100-årsflödena kanske blir 10-årsflöden och även de gränserna får ritas om när havet trycker på.

Men man har åtminstone gjort som Anders Borg vill. Byggt på jordbruksmark, som lämnats obebyggd, dels pga bördighet och lätt att bruka, dels på grund av erfarenhet. Anders Borg vill att städer ska växa ut på jordbruksmark. För maten kommer från ICA och det är bara att bygga fler ICA Maxi, så kan vi föda Sveriges snabbt stigande befolkning.

Så vad ska försäkringsbolag som If göra? Det är vare sig oförutsett eller plötsligt om det blir översvämning i Parkeringsstaden, och borde inte täckas av försäkringar.

^{1. Även om dammhaveriflödet baserar sig på ett snabbt förlopp vid havererad damm, så kan man också se det flödet som det naturliga, mänskligt oreglerade 100-årsflödet. Det är alltså möjligt att man byggde så högt i Horred för att forna tiders 100-årsflöden nådde de nivåerna.}

Tillägg: Några bilder på normalt ett- eller tvåårsflöde i Kungsbacka, med foton från bygget av Kolla Parkstad. För fler bilder, från centralare Kungsbacka, se separat inlägg.

Kolla en Parkstad på gång!

Kolla Parkstad eller Kolla Sjöstad?