Här i Västsverige håller snön på att smälta på allvar, inte tack vare ett snabbt och skonsamt regn, utan genom stadiga 5 – 10 plusgrader och sol eller soldis. Detta ger stora möjligheter för den som vill bekanta sig med sin mark och lämpliga platser för att utnyttja solenergi för odling eller el- och värmeproduktion.
De soligaste och varmaste platserna smälter förstås först vid sådan här väderlek och det blir tydligt vad som är skuggigare eller inte sluttar optimalt mot solen.
 |
| Perfekt södersluttning till vänster.
Här är det planterat stora mängder med vårlök, då jordmånen är för tunn för att plantera bärbuskar. |
Undantaget är förstås nära byggnader eller träd, där snön alltid smälter först. I fallet byggnader på grund av varmare grund, inklusive frånvaron av tjäle under ouppvärmda ekonomibyggnader, och i fallet träd på grund av att snön som smälter i träden regnar ner på marken, som från början var mindre snötäkt på grund av trädens skydd.
 |
| En brant syd-sydostsluttning med
stor potential för odling. Kanske druvor. |
Men på öppna platser går det utmärkt att avgöra optimala placeringar för markbaserade solpaneler och speciellt för att uppföra odlingsbänkar, plantera bärbuskar eller fruktträd. För även om solen står betydligt högre under sommaren, så visar ändå den tidiga snösmältningen på vilka platser som är varmast, med sluttning mot solen. Och de här platserna ger också mest värme och sol långt in på hösten, vilket kan vara extra relevant om man vill odla sent i växthus eller varmbänk, eller t ex plantera vinrankor.
Sedan är förstås allt relativt. En perfekt södersluttning är alltid en perfekt södersluttning, men alla har inte perfekta platser och så här års får man också facit på viken sluttning som är bäst.
Ska man montera markbaserad solenergi, så är det också lämpligt att titta på snösmältningen så här års, om man vill optimera elproduktionen i februari – april och oktober – november. Kom ihåg att solceller är mer effektiva vid svalare temperaturer och man ska inte ignorera den tidiga och sena potentialen när man väljer plats.
 |
| Basilikan börjar titta upp. |
I övrigt är det dags att börja förodla för den som gör sådant. För egen del sattes ny basilika i februari, som nu börjar titta upp i sina drivlådor, uppmuntrade av vårsolen och värmen från kaminen.
Med tanke på vad färsk basilika kostar på ICA, så kan man spara tusentals kronor på att odla själv, vilket också går utmärkt att göra i lägenheten. Rätt skött och i 1 – 2 drivlådor så har man basilika åtminstone slutet mars – december. Själva tog vi den sista i januari och får klara oss utan februari – mars.
Om du tittar på ett objekt för egen odling så här års, eller är relativt nyinflyttad – titta på snösmältningen och ta vara på dess intelligens just nu. Om någon eller några veckor är tillfället förbi.
17 kommentarer
Mossa från taket ligger inbäddad i snön.
Det är enorm skillnad på hur det smälter kring dessa svarta sjok jämfört med snön.
Solenergi är fantastiskt energirik och speglar ger bra reflexion. Lite vind på detta och snön sjunker undan bra ner i gräsmattan. För de som asfalterat sin uppfart blir det isigt i stället!
Skall hämta lite mer sand nu!
Borde det inte finnas marknad för att sälja sand med kolpulver i? Dvs man sandrar för att slippa halka och som bonus kommer den svarta färgen suga åt sig mer av ljuset.
mptp@14:15:
Finns redan, och det är en urgammal teknik. Du "sandar" med askan från öppna spisen (eller annan vedeldning). Har använt detta hela vintern och det fungerar utmärkt.
Skall försöka med detta på terassen!
Tittar ut genom fönstret och observerar att klätterhortensian på klippan bakom huset börjar titta fram ur snön. Märkligt att den har ett litet grönt blad redan, eller om det är kvar från i somras. Får nog dra på mig storstövlarna och gå ut och ta en närmare titt.
För övrigt är klätterhortensia extremt lätt att ta sticklingar av. Bara att knipsa av en gren och sticka ner den i jorden, sen sköter den sig själv. Ett ganska roligt flerårsprojekt att få den att växa dit man vill i snygga böjar. När den väl tagit sig växer den någon meter per säsong, så man får tillfälle att trimma och justera åtminstone en gång i veckan.
Och de som har gott om mark kan med fördel investera i markvärme. Det är förmodligen mycket billigare att själv gräva ner några hundra meter slang än att låta borra i berget som man gör i villaområdena.
Och har man sjötomt är ju sjövärme givet.
Själv ska jag skaffa en luftvärmepump vilket år som helst.
När man gräver ner jordvärme så stör man dräneringen i marken och det kan kräva justeringar.
En borra på 180 meter ger också en tillgång till en "naturresurs" som man annars inte kommer åt…
Det bästa är naturligtvis ett hål som "rinner över", ty då har berget ordnat en värmeväxlare automatiskt..
så frågan är inte helt enkel att besvara, alltså vilken sorts värmepump man bör investera i…
Det finns även ideer om att producera el ur en vanlig borra, men det övergår min kunskap…
Luftvärme har ju samma problem som solpaneler, dålig effektivitet när det är kallt på vintern…..
På vissa platser finns det ju artesiskt vatten, dvs det är övertryck i berget. Då skulle man kunna bygga en liten turbin. Men det finns en massa andra problem, t ex att bli av med vattnet som ofta innehåller en hel del mineraler som kan reagera och fällas ut när det blandas med vanligt ytvatten.
Annars är väl enda möjligheten att producera el ur ett borrhål temperaturskillnaden, men den är rätt liten. Berget ligger normalt på ett par plusgrader.
Helt kocko att gräva ner "några hundra meter slang" och tro att det är billigt, blir inte många kronor mindre än ett 150 meters bergvärmehål. Tänk på att grävmaskin inte är gratis och att slang, köldbärarvätska och värmepump + all rördragning i fastighet tillkommer.
Jag ställer mig tveksam till solpaneler, åtminstone här i norrland.
Finns det några beräkningar på det inom området?
Det jag menar är att energin som går åt vid tillverkning inte kompenseras av nyttan vid drift.
Kör berg, luft och ved för eget bruk.
Kanske kan vi få el från solceller i framtiden!
http://www.energinyheter.se/2013/03/ny-teknik-kan-revolutionera-solcellsindustrin
Med lönsamhet!
NyT lyckas tyvärr bara producera ett infantilt Expressenreportage. Och man får tillgripa moderniteter som google för att få lite kött på benen.
Nanoantenner kan bara absorbera de våglängder som de är avstämda för (85% verkningsgrad). Således, då ju ljus har sitt mesta energiinnehåll från 0,4-1,6 μm skulle man förutom att lyckas göra miniatyrantenner även parallellt behöva göra olika storlekar för respektive frekvens på substratet. Dessutom koppla varje antenn till en diod som kan operera på över 100THz utan allt för stora förluster. Verkar dock som antennerna är mindre problem än dioden (med förhoppning på 50% verkningsgrad). Och då landar man ju en bit under 50% totalt. Men visst en viss förbättring kanske man kan hoppas på.
Och visst i framtiden så blir det säkert möjligt, dock inte snart.
Kan vara så att man kämpar mot Maxwells demon.
Anlägg en damm söder om solpanelerna ökar effekten, dessutom verkar det som det blir billigare att ha en rejäl damm i stället för att ha en gräsmatta som skall skötas. Har man dessutom styv lera blir det ännu billigare eftersom man slipper köpa dammduk.
Vad är det för fel på sjötomt?