Fastighetsvärlden: “Det finns ingen bostadsbrist”

Den där krönikan var det dummaste jag någonsin läst. En fet besutten patricier förklarar för svennebönderna att det de ser och upplever egentligen är inbillning. Det råder fet bostadsbrist i Stockholmsområdet, punkt slut. Inflyttningstrycket är jättestort och det handlar inte alls om några tusen "krigsflyktingar" som tillfälligt uppehåller sig här. Stora jätteområden runtom i Storstockholm är numera fulla med kaosmänniskor och därmed odugliga som boendeområden om man har barn eller är kvinna.

Folk skulle inte begå vansinnigheter som att belåna sig till 800% av sin inkomst om det inte vore omöjligt att få tag på en hyresrätt med mindre än flera års köande. Att gnälla om att bostaden saknar "rätt" läge är att inte känna till Stockholm, att t.ex bo i Botkyrka och få jobb i Vallentuna betyder att man måste betala dryga pengar för att bilpendla eller så får man räkna med att man befinner sig i kollektivtrafiken tre timmar varje dag. Då måste man byta bostad för att få en rimligare livssituation och det går inte i ett nafs. Stockholmsområdet är STORT.

Den där GINI-kvoten över jämlikhet räknas väl i disponibel inkomst.

Det vore intressant med en motsvarande "GINI"-beräkning för faktisk yttillgång per person, och speciellt för Stockholm inom pendeltågsavståndet.

Misstänker att yt-tillgångarna är betydligt mera ojämnt fördelade än disponibel inkomst.

Ränteavdragen på bolånen måste bort.

Det bästa sättet att lösa denna problematik, dvs att det är svårt att få tag på bostad är inte alls att bygga mer precis som Cornu och personen i artikeln korrekt säger. Problemet är stelheten i bostadspolitiken. Den bästa lösningen för en ökad rörlighet och mindre brist på bostäder är att ha EN boendeform. Endast ägande (MÄRK! Inte bostadsrätt utan äganderätter). Och därtill fri uthyrning till marknadspriser. Och ingen skatt på inkomsterna (om man inte gör det i stor skala. Att hyra ut en lägenhet och bo i en annan borde vara helt skattebefriat). Då skulle alla som äger en eller flera bostäder fritt kunna hyra ut till andra utan att vara tvunga att be om lov och skatta. om man är en större magnat som äger 3 bostäder eller fler ska man självklart skatta- då handlar det om en försörjning. Exemplet jag tar är från Israel. Där finns enbart äganderätter. Dessa hyrs friskt ut till unga som studerar osv. Ofta hyr två-tre personer en trea tillsammans. Man har lite lägre boendestandard och man är beredd att bo trängre. Ettor där en ung person själv bor är mycket sällsynt. Jag har själv bott mitt i centrala Tel Aviv med en "roomie". Vi hyrde en fräsch trea. Vår hyresvärd var en kvinnlig advokat som ägde bostaden vi bodde i plus den hon själv bodde i med sin familj. Hon ombesörjde att allt fungerade i lägenheten. Det var ju både i hennes och vårt intresse att allt fungerade och man hade en direktkontakt/personlig kontakt med fastighetsägaren. Istället för i vårat land där det är opersonligt, man sitter i telefonköer och får prata med en telefonist som säger att hjälp för reparation kan fås inom 2-7 dagar o.s.v. kunde man ringa damen direkt och var beredd på att komma till undsättning samma eller nästpåföljande dag. Jag tror således att det handlar om dels en politisk fråga. Vi har fastnat i ett gammalt eftekrigstänk att alla ska ha rätt till en bostad med hög standard till ett lågt pris. Effekten blir precis den motsatta då alla bostäder ska ha samma standard och alla hyror lika låga. Och dessutom ett ålderdomligt sätt att kategorisera boende. Eftersom man vet att det är svårt att få en hyresrätt släpper man den sen inte för att man vet hur svårt det är att få en ny, oavsett om man behöver den eller ej. Det ger en fingerad "bostadsbrist". Ett effekt av denna politik är att svensken lärt sig att ha skyhöga krav på sitt boende. Man ska bo stort, helst själv (om man är singel), det ska vara hög standard och billigt. Ni hör ju själva att ekvationen inte går ihop. Istälelt borde politiken signalera att det är OK att bo lite enklare när man är ung och att man inte kan kräva att få sin egen etta utan det kanske kan vara både tredvligare och mer ekonomiskt att dela lägenhet med andra. Detta försiggkommer såklart i from av andrahandsuthyrningar, men detta är ju ett olagligt sätt att hyra. Och varför ska man olagliggöra möjligheten för unga att hyra lägenhet? Nej, det behövs en radikalisering!