Så kastade Spanien in handduken och gör det som förnekats skulle behövas de senaste två åren. Begär ekonomisk nödhjälp. (Schibsted/SvD, Bonnier/DN)
Se ZeroHedge eller bloggrannen Musik @ Centrifugen.
Till en början sägs det handla om 100 – 200 miljarder euro (ca 900 – 1800 miljarder SEK) och pengarna skall komma från ESM och skall användas för att rädda spanska banker, något som ESM inte är sagt att vara till för. Men det finns inga pengar i ESM, utan bara löften om pengar från medlemsländer, inklusive Spanien.
Det är bara att notera att pengarna till nödhjälp först kommer när bankerna måste räddas. Några pengar för att dämpa den extrema arbetslösheten eller de massakrerade småföretagen begär man förstås inte. Tvärt om kommer man nu binda ännu mer ris för egen rygg, ris som befolkningen får betala.
Gissningsvis kommer även icke euro-landet Sverige att låna ut något 100-tal miljarder SEK. Vi vill ju inte förlora inflytande!
Medan ZeroHedge nu skriver att Spanien är Grekland, så stämmer inte det. Spanien är en så mycket större ekonomi än Grekland och är inte något som kan kallas för EU:s periferi. Frågan är om euron, EMU eller rent av EU överlever året ut. Det är hög tid att riksdagen inte går på semester utan först klubbar igenom att svensk insättningsgaranti skall vara i kronor och inte i euro. Vem vet hur det ser ut efter sommaren när våra hårt arbetande riksdagsmän är tillbaka från sina tre månaders semester?
38 kommentarer
"Det är hög tid att riksdagen inte går på semester utan först klubbar igenom att svensk insättningsgaranti skall vara i kronor och inte i euro. "
Det sänder "fel" signaler, förtroendet för euron är officiellt fortfarande orubbat.
Undrar om pengarna går direkt till bankerna eller via spanska staten?
Pengarna går till en fond som räddar banker, så det är via staten. Förstås.
Detta är dock bara början. Det behövs alltid ett stödpaket till…
Denna bankakut (Frob) kan kanske likvideras utan att spanska skattebetalare hålls betalningsskyldiga.
The game is up.
Bluffen är synad av de skuldsatta ländernas regeringar.
Alla vet nu att man kan ignorera sparkraven och omförhandla betalningsansvaret för framtida stödpaket.
Om Merkel hade haft minsta framförhållning så hade hon sagt till en mindre grupp personer att förbereda storskaligt tryckande av nya tyska mark, kanske i ett annat land utanför EU.
Vilken soppa!
Hur tror ni att marknaderna, OMX S30, kommer att reagera på måndag?
Hitills har ju börsen visat en imponerande förmåga att hålla emot trots allt elände i medierna. Vi är fortfarande inte nere på nivåerna från september då paniken var närmast total.
Marknaden räknar med att det kommer tryckas nya pengar så länge pengar har ett värde.
Jag läste i SVD att IMF inte deltar. Jag har för mig att det svenska bidraget går via IMF, men jag kan ha fel.
Hade inte detta beslut kommit idag så hade vi definitivt haft en börskrasch på måndag. Marknaden krävde åtgärder omedelbart.
Lite illavarslande att politikerna nu blivit marknadens slavar.
"Marknaden är en bra tjänare men en väldigt dålig herre" sade Ingvar Carlsson en gång i tiden. Han hade rätt.
Jag vet inte om man kan jämföra Grekland med Spanien. Det vi vet är att Grekland är ett uselt, genomruttet och korrupt land som har en lång väg att vandra innan det kommer på fötter igen.
Spanien är inte Grekland och har sina egna problem.
http://www.youtube.com/watch?v=vKCTMyxjjIk&feature=BFa&list=PLCACEE06AB1A5E2B2
Bara dansa o vara glad.
När ska de satans pundarna lära sig att sluta betala för andra? Skattepengar borde gå till att betala av den egna befolkningens skulder om det är så illa att banker måste räddas pga felinvesteringar. ALDRIG till något annat.
Men vad fan fins att göra annat än att böja sig framåt och be den snälle farbrodern att inte vara allt för våldsam i sin njutelse?
Hela spelet för gallerierna är ju bara till för att de rika ska hinna säkra sina positioner genom att migrera dem till Schweiz och andra skatteparadis, där de sedan kan barrikardera sig och i lugn och ro låta blodbadet som blir följden av bailouten utspela sig långt ifrån deras reservat. Efter sig lämnar de bankrutta stater vars statskassor de således tömt. Sen börjar slagsmålen i tv-studiorna, på gator och torg när de högerextrema tar över.
Håller med dig i mycket men det är inte de högerextrema som leder till våld. Det är de vänsterextrema, de som likt de du talar om som flyttar till Schweiz, vill kapa åt sig en bit av någon annans kaka fast ofta på ett mer oraffinerat sätt.
Jämför de vänsterextrema i Tyskland på trettiotalet, det fanns inget höger över dem.
Vilken historiebok har du läst – Adolf Hitlers?
Nemokrati,
Hitler och nazismen var "vänster".
Boktips: "Fyra som förde krig – och idéerna de stred för" av Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet (förmodligen emeritus nu). Jag citerar ur minnet: "Hitler var lika mycket socialist som Stalin, lika mycket antikapitalist som Stalin, och lika anti-liberal som Stalin".
Missuppfattningen att nazismen var "höger" kommer ursprungligen från just Stalin, som efter kriget ansåg det angeläget att lägga ut dimridåer kring sitt, Sovjets och kommunismens samarbete med nazismen genom Molotov-Ribbentroppakten, som Stalin för sin del inte hade en tanke på att bryta. Sedan har denna felaktiga uppfattning odlats av vänsterkrafter över hela världen.
..eller läs Vägen till träldom (The Road to Serfdom) av Friedrich von Hayek. Beskriver Tysklands och Europas gång mot socialism som kulminerade i andra världskriget.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vägen_till_träldom
Nazism är förkortning för nationalsocialism trots allt. Bara namnet borde ge alla ledtrådar
Vägen till undergång kantas av goda intentioner. Sen är våld från vänsterextrema inte värre än våld från högerextrema, rött-brunt-svart är samma färgskala. Bägge grupper är lika fel på det och är ideologiskt tämligen nära varandra. Och tyvärr är det osannolikt att nuvarande kaos och ekonomiska haveri kommer gynna politiker som strävar efter ökat personligt ansvar och frihet
Peralbin:
"Hitler var lika mycket socialist som Stalin, lika mycket antikapitalist som Stalin, och lika anti-liberal som Stalin".
Ferdinand Porsche tjänade bra med pengar medan de kulturkonservativa regerade i Tyskland på 30 och 40-talet, liksom tusentals andra "ovetande" industrialister.
Philip:
"Nazism är förkortning för nationalsocialism trots allt. Bara namnet borde ge alla ledtrådar"
Klapp, klapp, klapp!
Du är ett geni! Vilken slutsatts drar du av namnet DDR?
Att diskutera ekonomi när miljoner mördas är att lägga ut dimridåer, men det vet ni.
http://t.co/XD76f4dB (di.se):
"Insättningsgarantin täcker belopp upp till 100.000 euro, summan räknas om till svenska pengar. Det innebär att en kraftigt försvagad euro skulle minska tryggheten för svenska sparare. Ett totalt eurosammanbrott skulle innebära att skyddet försvann helt.
Men Riksgälden tonar ned hotet. Om euron skulle falla samman är det inte någon fara för svenska banksparare, trots att insättningsgarantin är uttryckt i euro. Det säger Riksgäldens bankstödschef Daniel Barr."
Sitt kvar i båten. Titanic kan inte sjunka.
Spaniens problem beror på en kraftigt expanderande fastighetssektor.
När haussen var som störst jobbade 20 %, var femte spanjor, i denna sektor.
Det byggdes bostäder till höger och vänster. Man hoppades bland annat på att en massa européer skulle köpa sig varsin sommarbostad i landet och en prisbubbla byggdes snabbt upp. Nu har bubblan spruckit och bankerna som finansierat dessa excesser sitter med svarte petter. Samma sak skedde i Irland. I Sverige har inte bostadsbubblan spruckit ännu; den har bara börjat pysa…
Jag brukar åka till Spanien varje vinter för en kortare semester, något som jag har gjort i många år och på så sätt har jag kunnat följa den spanska utvecklingen på ganska nära håll.
Bra klimat, fina golfbanor och helt fantastiska motorcykelvägar – något som man inte kan skoja bort. Turistindustrin kommer att forsätta tuffa på i spanien under alla omständigheter.
Men ….
Du kan i princip åka hela kustvägen från Gibraltar till Valencia och det står "Se Vende"-skyltar varannan meter, hela vägen….
Det är vanligt med bostadsområden där bara någon enstaka visningslägenhet är bebodd och lika vanligt med halvfärdiga områden där byggandet har stannat av halvvägs och lägenheterna står och förfaller utan fönster eller dörrar, vägarna som har byggts i de här områdena rasar pga bristande kvalite i underarbetet och bristande underhåll.
Många av semesterbostäderna är byggda enligt något som jag brukar kalla för spansk byggkvalite, dvs inget är riktigt rakt eller sitter riktigt fast – men det ser ganska fint ut, på avstånd. 🙂
Det är mycket få bostäder som byter ägare just nu och överutbudet är enormt, priserna har sjunkt men de riktigt stora prisförändringarna ligger fortfarande framför oss.
Men, Spaniens bostadsbubbla är bara en del av krisen…
Nordeuropeisk industri har gjort mycket stora rationaliseringar de senaste decenierna och det arbetet är bara påbörjat i Spanien.
Arbetslösheten är ~25%. Utbildningsnivån är låg med europesika mått, det är t ex ovanligt att någon kan prata engelska utanför turiststråken.
Jag tror inte att det är rimligt att Spanien är kvar inom euro-samarbetet med mindre än en mycket kraftfull intern devalvering och fortsatta stödpaket under en längre tid.
Spanjorerna verkar inte vara jätteintresserade av att faktiskt genomföra en intern devalvering och resten av europa ropar inte precis "hurra för stödpaket" just nu.
Spanien är en av de största ekonomierna i EU. Håll i hatten, det kommer att bli åka av under det närmaste året.
Jag frågade Alessio Rastani om han tänkte ta semester i sommar, och svaret var Nej, han sa att sommaren var bästa tiden att förbereda sig för en marknadskollaps! Så det var tid att jobbajobba jobba. För övrigt fanns ju marknadsrykten också om att Pimco och Morgan Stanley m.fl har dragit in semestrar för sommaren för anställda för att de förbereder sig för ett lehman brothers liknande scenario.:) (se även filmen "Too big to fail" som snart finns på tex. hemmakväll, väl värd se och visar precis hur det var 2008 och hur det snart är igen…)
vad är det egentligen som gör att bankerna behöver så mycket pengar? Har låntagarna plötsligt slutat betala sina räntor eller vad är det konkret som skiljer sig idag jämfört med förra året?
Vad ska de med alla pengar till och vad kommer pengarna i slutändan ifrån?
Bra frågor. Och vart kommer pengarna att ta vägen när bankerna är klara med dom? Stannar dom hos bankerna eller kommer bankerna använda dom för att betalningar till någon annan entitet?
Som jag förstått det så är problemet som alltid likviditet. Banker behöver som alla företag likvida medel i den dagliga verksamheten,
t ex för att betala ut löner. Bankerna har en massa tillgångar i sina balansräkningar, men dessa tillgångar är av en sådan
art att det just nu är omöjligt, eller är extremt ofördelaktigt att likvidera dem utan att samtidigt realisera stora förluster.
Man har helt enkelt lånat ut för mycket till för hög risk och byggt för strukturerade produkter för att kunna dekonstruera
dem. Allt för att maximera "return on capital" och nu sitter man pga detta i skiten.
Om en bank behöver likvida medel kan dom väl låna från centralbanken? Funkar det inte så?
kongos:
banksystemet är ett pyramidspel, och det bygger på löften som banken aldrig kan infria. Det räcker t ex med att Sveriges löntagare försöker ta ut två månadslöner var i kontanter för att hela det svenska banksystemet ska kollapsa. Varför? Jo därför att bankerna har i själva verket mycket lite riktiga pengar. Det dom "lånar" ut är inte pengar utan löften om pengar. Så fort folket vill syna banken i detta spel så blir sanningen uppenbar: banken är tom. Och som i alla pyramidspel finns bara ett sätt att få slut på det; sammanbrott. Det är det vi ser runt om i Europa nu. Bankverksamhet slutar alltid med en Bank run; dvs folket börjar fatta att det hela är lurt och vill ha ut sina pengar, men då visar det sig att banken är tom. Genom de s k centralbankerna har detta kunnat undvikas rekordlänge, dvs fram tills nu. I längden är det dock omöjligt, så inga bail outs i världen kommer kunna rädda detta spelet.
Då är det ju smart med tex Ica-banken som ju har ett stadigt inflöde av kontanter varje dag. Ikano-banken borde också har ganska shysst inflöde av cash. I ett krisläge kan det bli lite väntetid på pengarna, men det ska väl mycket till för att folk ska tappa förtroende för att Ica-banken inte ska få in kontanter?
De hade nog fått problem med dagskassan ifall alla som kommer in och handlar betalar med kort och tar ut en hundralapp istället för att betala kontant. Jag antar att ICA i likhet med andra företag med kontanthantering ser till att överskottet av dagskassan skickas in på bank – då finns ju inte mer kontanter på ICA än vad de omsätter i kontanthandel på en dag.
Jag har sökt med ljus och lykta efter siffror på hur mycket mynt och sedlar bankerna och riksbanken sitter på. Jag skulle inte bli förvånad ifall det är skrämmande små summor – skulle riksbanken kunna förse bankerna med kontanter ifall alla ville ha ut sin lön kontant?
Även den mängden kontanter riksgälden sitter på är intressant eftersom det är det som skall räcka till den så kallade insättningsgarantin.
"vad är det egentligen som gör att bankerna behöver så mycket pengar?"
Svar: En bank behöver tre ting för att överleva.
Kapital – Likviditet – Förtroende.
En Kapitalbuffert behövs för att täcka upp eventuella förluster. Likviditetsbuffert behövs för att säkerställa bankens alla utbetalningar av lån och övriga utgifter. Minimikraven på buffertarna är reglerade i lag och kallas för kassa- och kapitalkrav. Det tredje och viktigaste en bank behöver är förtroende. Utan det faller allt. Förtroendet grundas i hur väl banken placerar sina insättares och långivares pengar. Saknas förtroende kan banken drabbas av massuttag och kapitalflykt. Det är i det sistnämnda tillståndet det Spanska banksystemet befinner sig. Pengarna rinner ut ur bankerna och landet.
Per lag så kan banken räkna all sin inlåning som egna tillgångar i sin balansräkning. En av tillgångarna är likviditet och består av kontanta medel eller andra snabbt omsättningsbara tillgångar som värdepapper med hög likviditet.
Likviditeten kommer alltså från bankens insättare och övrig inlåning. Men kan i händelse av likviditetsproblem komma från belåningar eller försäljningar av bankens tillgångar, (likviditet kan också komma från ett kapitaltillskott).
Spanska banker är utsatta för kapitalflykt, d.v.s stora långivare flyttar ut sina pengar från Spanien till andra länders banker och en fullskalig bankrusning riskerar att bryta ut.
Alla företag och hushåll balanserar tillgångar mot skulder. Detta kallas för balansräkning. Problemet för en bank är att värdet på en tillgång är variabelt och kan i värsta fall sjunka ända ner till noll samtidigt som bankens skulder inte faller. Faller tillgångarna under värdet på skulderna har banken ett negativt kapital i sin balansräkning och banken är insolvent d.v.s kan inte betala sina skulder. Så länge banken kan fortsätta låna in från något håll går det ändå att hålla skenet uppe och låtsas som det regnar. Om stora långivare drar sig ur så blir läget akut. I Spanien har bankerna överlevt på att pantsätta tillgångar hos centralbanken ända tills man fick slut på belåningsbara värdepapper. I detta akuta läge återstod inget annat än att begära nödlån eller falla ner i avgrunden.
-"Jag har sökt med ljus och lykta efter siffror på hur mycket mynt och sedlar bankerna och riksbanken sitter på."
Svar: Det finns inga siffror på det eftersom dessa pengar inte ingår i penningmängden.
-"Jag skulle inte bli förvånad ifall det är skrämmande små summor – skulle riksbanken kunna förse bankerna med kontanter ifall alla ville ha ut sin lön kontant?"
Svar: Principen är att alla bankkontomedel är uppbackade av Riksbanken och kan tas ut i kontanter upptryckta av Riksbanken. Enda problemet är logistiskt, d.v.s upptryckning och distribution av pengarna. Skulle allmänheten samtidigt ta ut sina pengar måste bankerna stänga innan pengarna kan betalas ut. Kanske måste högre valörer tryckas på sedlarna – (tiotusenkronorssedlar fanns ju på 80-talet). Riksbanken blir sen fordringsägare på bankernas skuldsida som långivare och allmänheten i sin tur blir fordringsägare på Riksbankens långivare som innehavare av Riksbankens räntelösa skuldpapper = kontanta sedlar.
Edit sista meningen skall vara så här:
Riksbanken blir sen fordringsägare på bankernas skuldsida som långivare och allmänheten i sin tur blir fordringsägare och långivare till Riksbanken som innehavare av Riksbankens räntelösa skuldpapper = kontanta sedlar.
Bullion bank runs kan förhindras om ECB säger att dom trycker pengar om det behövs, Går bankerna under så får spararna bara nyskapade digitala pengar inte ett öre behöver skattebetalarna betala.
"Spanien har bankerna överlevt på att pantsätta tillgångar hos centralbanken ända tills man fick slut på belåningsbara värdepapper. "
Det du beskriver är en ren sedelpress. men någon hyperinflation har vi inte fått.
"Svar: En bank behöver tre ting för att överleva.
Kapital – Likviditet – Förtroende."
Detta gäller för alla bolag som lånar pengar, men efter det verkar det som att du blandar ihop begreppen lite. (Eget) kapital är det som återstår när man subtraherat skulderna från tillgångarna detta påverkas inte av att banken lånar pengar eftersom pengarna hamnar på tillgångssidan och en lika stor skuld hamnar på skuldsidan – det som påverkar egna kapitalet är vinster och förluster. Detta gäller även pengar som folk har satt in på sitt konto – banken är ju därmed faktiskt skyldig folk pengar.
Jag tycker det verkar som att folk gissar friskt, men inte backar sina påståenden med källor. Jag skulle vilja se en hänvisning till den lag som säger att banken får räkna all sin inlåning som egna tillgångar. Jag skulle också vilja se belägg för huruvida bankerna har problem med likividiteten eller egna kapitalet (det senare kan inte lösas med ett normalt (ovilkorat) lån).
"Bullion bank runs kan förhindras om ECB säger att dom trycker pengar om det behövs, Går bankerna under så får spararna bara nyskapade digitala pengar inte ett öre behöver skattebetalarna betala."
Ja man säger att man skall garantera folks insättningar vilket ju kan räcka för att hindra en bank run. Jag är dock skeptisk till att det verkligen är så pålitligt som det låter. Som bekant är det pointless med att ersätta folks insättningar med digitala pengar – då skulle det ju vara tillräckligt med att riksgälden hänvisar till att pengarna ju finns på kontot. Dessutom är det så att en skuld som skall regleras endast kan göras så med kontanter om borgenären inte har accepterar betalning på annat sätt – detta betyder att bankgarantin avser att man skall garantera att kontanter går att få ut, men som sagt likviditeten bakom den garantin är inte speciellt lovande (och garantin tar sikte på att bland annat garantera bankernas likviditet).
Digitala nyprintade pengar kan du få ut i sedlar om riksbanken trycker fler sedlar och byter in dom digitala mot papperspengar.
Baknerna kan gå i konkurs och sen tar staten aktierna för en krona och räddar alla insättarnas pengar med nya från riksbanken, det kostar inte skattebetalarna ett öre.
Eller så kan riksbanken trycka nya och låna ut till bankerna för 0,1% ränta.
Att låna pengar av banker för att rädda samma banker går inte.
Räddningsfonderna har inga pengar dom dom har sagt att dom ska samla ihop pengarna.
Den enda som kan ta fram pengar i Europa är ECB.
Anonym: Ja du har rätt, skillnaden mellan skulder och tillgångar balanseras med det egna kapitalet. Sorry att det inte framgick bättre. Jag skrev om detta men redigerade av misstag bort det.
Hursomhelst så här är det; En balansräkning visar hur tillgångarna är finansierade. Tillgångarna är ett företags resurser och balanseras mot sina skulder+eget kapital. Att eget kapital finns på skuldsidan kan förklaras av att eget kapital kan betraktas som en skuld till ägarna.
När bokfört värde på tillgångarna stiger eller om företaget går med vinst så balanseras denna värdeökning med en uppskrivning av skuldvärdet på eget kapital och vice versa när tillgångarna faller i värde.
Vad jag menar är att även om en bank i realiteten är bankrutt eller underkapitaliserad (underskrider lagstadgad miniminivå för kapitaltäckningen) så kan en bank överleva genom att mörka förluster (avstå från nedskrivningar av bokfört värde) så länge som bankens likviditetsförsörjning går att upprätthålla genom (a) ett fortsatt förtroende från insättare+långivare (b) genom försäljning eller belåning av tillgångar eller (c) genom att skaffa in nödlån från någon ny långivare.
I Spaniens bankväsende har man förlorat a och b men lyckades i sista minuten vinna respit från c.
Betr. lagen som tillåter banker att bokföra insättares pengar som egna tillgångar så är det en logisk konsekvens av dubbel bokföring och tillståndsparagraferna för banker:
https://lagen.nu/2004:297#K7P1S2
Fakta är att endast kreditinstitut med banktillstånd (bankoktroj) har laglig rätt att ta emot återbetalningspliktiga pengar från allmänheten och bokföra det som en nominellt fastställd skuld i kronor. När en ny insättning bokförs på ett bankkonto bokförs det samtidigt ett lika stort belopp (likviditet) på bankens tillgångssida. Detta är vad som kallas för dubbel bokföring.
En bankrun kan pågå utan att banken går i konkurs så länge banken (a) är solvent och (b) kan låna in pengar från annat håll (c) nya eller gamla ägare skjuter in mer kapital.
Först när banken faktiskt inte kan göra utbetalningar går banken i konkurs, då ska bankgarantin träda in. Ett sätt att undvika en bankkonkurs är att en större bank tar över en mindre konkursmässig banks tillgångar och skulder. Första Sparbanken t.ex var insolvent i början av 90-talet men slogs då samman med övriga Sparbanker i Sverige och sen så grundades Swedbank i en börsnotering och nytt kapital kom in från nya aktieägare. Läs mer här under stycket finanskrisen:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sparbank
Har du någon källa på "I Spaniens bankväsende har man förlorat a och b men lyckades i sista minuten vinna respit från c.".
Du kan lyssna på ekonomiekot Lördag 2 Juni – "Panik vid bankomaten"
"I Spanien uppgick kapitalflykten under årets första tre månader till 100 miljarder euro. "Bankrusning" är ordet för dagen i sydeuropa."
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3626
Spola fram till 10:e minuten så börjar de diskutera Spanien och spanska banker.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3626&artikel=5133211
Sen kan du rent logiskt räkna ut att om de spanska bankerna måste ha nödlån för att klara sitt likviditetsbehov så har de brist på godkända pantbara tillgångar.
Men nödlånen täcker bara likviditetsbehoven och det räcker inte för insolventa banker, det behövs nytt kapital också. Men en planerad spansk lösning har fått rött ljus från ECB.
http://www.svd.se/naringsliv/ecb-avvisar-spansk-bankia-plan_7240459.svd
"Den spanska statens bankakut kommer att ge ut obligationer till ett värde av 170 miljarder kronor för att rädda Spaniens fjärde största bank Bankia, sade finansminister Luis de Guindos enligt AFP. Men det ser ut att bli en dyr lösning med obligationsräntor i dagsläget på runt 6,7 procent.
Och Europeiska centralbanken (ECB) gillar inte den spanska regeringens beslut att rädda Bankia på det viset, eftersom det är tänkt att obligationerna sedan ska användas för att låna hos ECB."
Off-topic: Det har varit mycket 503 Service Temporarily Unailable på sista tiden. Har du egen server hemma? Kanske dags att ta bort några flaskhalsar i hård/mjukvaran?
Kan någon förklara för mig hur kreditförluster är så farliga för banker då dessa kan låna ut betydligt mer pengar än vad de själva sitter på?
En förlust på 90% av lånet innan det börjar kännas.
Samma som för alla andra bolag – banker följer samma regler som alla andra bolag (och några regler till). En kreditförlust är en förlust och tär på det egna kapitalet med allt vad det innebär: I det långa loppet måste ett bolag gå med vinst eller åtminstonde nollresultat – annars går det under.
Lån hit och dit påverkar inte det egna kapitalet alls – mot utbetalda pengar får de en fordring som bägge två bedöms likvärdiga och tar ut varandra. För övrigt gäller samma sak för andra bolag också.