Förutsätter man att svenska hushållens skulder går rakt in i BNP i form av konsumtion eller investeringar, så kan i princip all svensk BNP-ökning sedan 2001 härledas till bostadsbubblan och hushållens privata skuldsättning.
Undantaget en kort period 2002 – 2003 så ökade de svenska hushållens skulder mer än BNP, räknat i nominella svenska miljoner kronor. Detta gällde på rullande 12-månadersbasis fram till 2010, när återhämtningen från recessionen 2009 var kraftigare än skuldökningen. Utan skuldökningen genom recessionen hade förstås recessionen i Sverige varit betydligt värre. Om nu inte skulder är den yttersta konsekvensen av recession?
 |
| Ökningar BNP och ökningar
hushållens skulder på 12 månader |
BNP är ett mått på värdet av alla investeringar, varor, tjänster som producerats och konsumerats i landet (för kalenderbitarna så är BNP samma som konsumtion + investeringar + export – import). Exempelvis var detta 2 944 480 MSEK år 2006, nästan 3000 miljarder kronor.
2006 ökade BNP nominellt med 175 miljarder SEK. Samtidigt ökade hushållens privata skulder med 190 miljarder SEK. Ökningen i hushållens skulder var alltså större än hela ökningen av svensk BNP 2006. Motsvarande gäller i princip hela perioden.
Till detta kommer att svenska företag också ökade sina skulder.
Återigen så ökar nu svenska hushållens skulder på 12 månader mer än BNP på 12 månader.
Hade inte svenska hushålls skulder ökat hade Sverige varit i recession just nu.
Alternativt så är skuldsättning ett riktigt uselt sätt att försöka höja BNP. Men normalt pratas det om från nationalekonomiskt håll att en krona i ökad skuldsättning ger multiplikatoreffekter i ekonomin och höjer BNP med mer än skuldsättningen. Här ser vi att BNP höjs mindre än hushållens skuldsättning.
Alla siffror är här nominella, dvs inte justerade för inflation. Skulder är nominella och skall alltså jämföras med nominell BNP.
Via bloggen Bostaden kan vi också påminnas om att svenska hushålls och företags skulder (ej räknat finansiella företag) ligger på spansk och portugisisk nivå. De sammanlagda skulderna (stat, företag och hushåll) i Sverige är större än för Grekland. Så finns det de som påstår att det inte kommer en smäll i Sverige framöver…
Likt de flesta västländer så har svensk ekonomi stagnerat och befinner sig egentligen i recession. Den enda räddningen om man ser stigande BNP som ett självändamål är att hela tiden öka skulderna. Systemfelen i vårt samhälle döljs effektivt av bostadsbubblan och skuldbubblan och nödvändiga förändringar och omställningar uteblir därmed, samtidigt som folk tar på sig enorma skulder.
15 kommentarer
Förlåt en oförstående, men om produktionen per år (BNP) ökar lika mycket som kapitalskulden (hushållens skulder), så blir väl landet inte "fattigare" på sikt (alltså c:a ett års sikt)?
Sedan kan man anmärka att den nuvarande produktionsnivån är ohållbar och beroende av en vikande världskonjunktur, men dina siffror i sig tycker jag inte är skäl till oro.
/Civilekonom, men inte övertygad
Jag tror att den här analysen är helt spot on! Det som skrämmer mig (förutom att vi verkar vara på toppen av en kreditbubbla, till skillnad från vanliga konjunktursrörelser) är att "mainstream"-nationalekonomer inte tror på denna typ av analys, med hänvisning till att den enes skuld är den andres tillgång. I min värld är det pga att de inte förstått skillnaden på pengar och kredit, men jag är osäker. Har någon annan en uppfattning i ämnet? Hur kan detta vara kontroversiellt bland Krugman och gänget? Var står riksbanken?
Tack, det tog inte lång tid! 🙂
I andra definitioner av BNP står det bara "varor och tjänster" och jag trodde inte att bostäder och fastigheter ingick i måttet. Jag gjorde därför ett grovt antagande om att cirka 30 % av skuldökningen bidrog till BNP, men med 100 % blir läget totalt annorlunda och det är inget snack om att vi helt och hållet levt på lånade pengar och att Sverige varit i recession.
Men det som är märkligt är att hushåll+företag utgör 266 % av BNP så tar du även med företagen i diagrammet blir denna effekt väldigt avgörande för BNP. Ökar t.ex. företag+hushåll sina skulder 10 % skulle det öka BNP med cirka 26,6 % vilket låter smått orimligt – tankefel eller definitionsfel?
Investeringar (som är en variant av konsumtion) räknas till BNP. Att t ex bygga ett hus räknas ju inte som konsumtion, utan som investering, men bidrar lika mycket till BNP som om du köpte hattar för pengarna.
Att bygga ett hus räknas som produktion och är därför en del av BNP. Många av hattarna vi köper är dock säkert importerade och bidrar därför mindre till BNP. BNP är värdet av all svensk produktion. Produktionen kan sedan användas till olika saker som tex investeringar eller export.
Så tänker vi en gång till ekonomen? Det mesta vi konsumerar är importerat, men ändå tjatas det att vi måste konsumera för att driva BNP.
Varför?
Jo, därför att vi har prispåslag innan slutkund i Sverige. Saker som importeras från Kina för 10:- SEK per styck säljs sedan för 150:- SEK per styck i affären och bidrar alltså med 140:- SEK till BNP.
Hur ser det ut om du räknar BNP per capita?
Lita på Bernanke han har studerat 30-tals depressionen i 40 år. Nollräntor resten av våra liv med tryckpress och twist! Österrikarna får se sig besegrade, det är finanssocialism som gäller! Se hur väl Japan har klarat sig i 20 år!
Tack Cornu för din siffror som tydligt bekräftar ännu en gång det många med mig misstänkt och fått serverat från flera håll. Sveriges ekonomi är visserligen inte i fritt fall (ännu). Borg och Rajnfälts syn och uttalande om den starka svenska ekonomi och finanser är ett stort politiskt svek mot medborgarna. Det är fult att ljuga även om man är politiker!
Hej,
Jämför du inte äpplen och päron här?
Är det relevant att jämföra produktion med skuldstock, egentligen?
Ökningen av skuldstocken cirkulerar ut i ekonomin, t ex när du köper ett nybyggt hus, renoverar köket etc, eller någon hoppar av bostadsbubblan och cashar hem och köper hattar för vinsten osv.
Äpplen och päron är min tanke också. Skulden är ett momentant värde, medan BNP har producerats under varje år?
Exempel:
BNP-utveckling: 100, 110, 121…
Skuld-utveckling: 100, 110, 121…
Värdet på produktionsökningen från startåret är 10+21=31.
Skuldökningen är 21.
Vad betyder detta? Vet ej..
Hushållens konsumtion = Inkomster – besparingar
I en kreditbaserad ekonomi går det att skriva om till:
Konsumtion = Inkomster + förändringen av skulden (där besparingar & ammorteringar är en negativ förändring av skulder)
Förändringen av skuld pekar således mer på hur stor del av konsumtionen som kommer av skuldökningen.
Man kan t o m ha ökande skuld och fallande konsumtion om skuldförändringen är nominellt mindre än föregående år.
År 1: 1,5 miljarder i konsumtion <= 1miljard i inkomster och 0,5 miljarder i ökade skulder.
År 2: 1,25 miljarder i konsumtion <= 1miljard i inkomster och 0,25 miljarder i ökade skulder.
Skuldstocken växer men konsumtionen faller i exemplet ovan.
Förändringen i konsumtion = Förändringen av Inkomster + förändringen av förändringen av skuld (skuldaccelerationen).
Hushållens skuldaccelerationen för 2006 blir runt 20miljarder avrundat.
2005 växte skulden med ~160miljarder, 2006 växte skulden med ~180miljarder => 2006 'accelererade' skuldökningen med 20miljarder (20=180-160)
Innan man får för sig att hypotesen ovan skulle göra tillvaron positiv för att hushållens skuldaccelerationen 'bara' blir ~20miljarder SEK 2006 eller mindre än 1% relativt BNP så innebär baksidan av detta att; Om allt annat (inkomster & handelsbalans) hade varit lika 2007, så hade det behövs en skuldökning lika stor som 6% av BNP (180 miljarder) bara för att hålla hushållens konsumtion uppe på samma nivåer som 2006 (d v s skuldaccelerationen blir noll). Hade kreditkranen istället stängts av under 2007 så skuldökningen stannat upp helt (likt 1991) så skulle hushållens skuldacceleration blivit -180 miljarder eller -6% relativt BNP. Ngt mer än vad vi fick se 1991. Nu är det sällan allt annat lika, utan det är mer att det växer eller bromsar, gärna allt på en gång.
Handelsbalansen borde göra att förändringen i hushållens konsumption inte nödvändigtvis ger motsvarande förändring i svensk BNP. 2006 lämnade värden motsvarande 43% av BNP landet medans 51% kom in. Som av en händelse toppade handelsbalansen både nominellt och relativt BNP det aktuella året 2006.
Since I think you can read English…
http://www.theatlanticcities.com/jobs-and-economy/2012/06/homeownership-means-little-economic-growth/1379/
Fantastiskt vad man kan göra i ekonomin av lånade pengar. Vi har alla ökat vår välfärd och blivit rika på skuld.