Inte bara är svenska privatpersoner som helhet väldigt skuldsatta med privata skulder på 82% av BNP, utan att äga sitt boende skuldfritt är också i botten när det gäller Sverige. Faktum är att svenskarna är sämst i hela EU och EES (Norge, Schweiz) på att äga sitt boende skuldfritt. Och dessutom är svenskar med högre inkomster ännu sämre, då de lever med lånta fjädrar.
 |
| Skuldfritt ägande av bostad som
procent av samtliga hushåll. Sverige i botten. |
Ett sätt att uppnå en dräglig pension är att äga sitt boende skuldfritt, och därmed minimera boendekostnaderna på ålderns höst. Men idag (2010) ägde endast 2.8% av svenska hushåll sitt boende skuldfritt, samtidigt som svenskarna också är i topp med att äga ett boende skuldsatt. Man kan jämföra detta med att hela 47.5% av spanska hushåll i det aktuellt krisande Spanien ägde sitt boende skuldfritt 2010.
 |
| Skuldsatt ägande av bostad som
procent av samtliga hushåll. Sverige i toppen. |
Ser man dessutom till inkomstgrupperna så är det mer ovanligt att hushåll med högre löner äger ett skuldfritt boende, där endast 2.7% äger skuldfritt. Bland de lägre inkomsterna äger 3.7% sitt boende skuldfritt. Det är alltså vanligare att pryda sitt liv med lånta fjädrar om man har bättre inkomster. En möjlig förklaring kan bero på att det är vanligare att som pensionär ha ett skuldfritt boende, och pensionärer har lägre inkomster.
I länder där bostadsbubblan kraschat äger betydligt fler sin bostad skuldfritt, t ex Irland (38.8%), Spanien (47.5%), Island (13.7%), Danmark (13.9%), Storbritannien (26%). Värt att notera är att detta inte är någon ny utveckling pga fyndköp på en kraschad bostadsmarknad. Dessa länders bostadsbubblor hade alltså betydligt lägre hävstång än den svenska bostadsmarknaden, som är betydligt mer belånad. Den svenska utvecklingen är också i en klart negativ trend, vilket innebär att fler och fler tidigare skuldfria hushåll har skuldsatt sitt boende. Fler har blivit mer skuldsatta trots stigande bostadspriser, vilket tydligt visar på att det inte finns något positivt med stigande bostadspriser.
 |
| Utvecklingen för fördelningen av
skuldfria och skuldsatta svenska hushåll 2004 – 2010. |
Jag brukar påtala att det som räddade svensk ekonomi 2009 och kastade in oss i den sk Pippi Långstrumpekonomin var svenskarnas vilja att ta på sig skulder. Och utvecklingen är tydlig just 2009 – 2010, då vi kraftigt minskade vårt skuldfria ägande av bostäder från 12.9% till 2.8% på ett år. Skuldfria gick man ur huse och tog lån på sina hus under finanskrisen över hela brädet, gammal som ung, låg inkomst som hög inkomst, barnfamilj som barnlösa. Möjligen är det allra tydligast för de högre inkomsterna.
Det tar några minuter att skriva på ett lån, men det tar betydligt längre tid att betala av det. När räntorna var rekordlåga 2009 tog man lån på sin bostad, även om det ägdes skuldfritt. Antagligen kombinerades det med ROT-avdrag, vilket än mer visar på hur Sveriges ekonomi räddades med privat skuldsättning. Bostäderna användes som bankomater när räntorna var låga och nu drömmer svenskarna om nya räntesänkningar så de kan besöka bankomaten en gång till.
Den svenska bostadsmarknaden är som framgår extremt skuldsatt och har i princip aldrig varit så känslig för räntans utveckling eller andra makrofaktorer som arbetslöshet. Samtidigt är priserna på rekordnivåer, långt bortom alla referensparametrar som BNP, disponibel inkomst eller KPI-inflation. Länder med betydligt sundare ägande av bostäder har fått se sina bostadsbubblor krascha, men den svenska humlan flyger fortfarande. Under tiden har skuldfritt ägande av en bostad blivit något unikt.
Naturligtvis vill bankerna att man skall pensionsspara och betala procent i förvaltningsavgifter till bankerna, men det bästa pensionssparandet är fortfarande den skuldfria bostaden.
Så var inte avundsjuk på de med fina huset eller dyra bostadsrätten. De är i princip garanterat skuldsatta och låtsas bara vara rika.
Och ja, man tar på sig lån under personligt ansvar. Att skylla ifrån sig med elaka mäklare eller elaka banker är att försöka ducka det egna ansvaret. Tyvärr kommer alla svenskar få betala för den här festen via skattesedeln eller kapad välfärd. För alla skulder skall på ett eller annat sätt betalas en dag. Mest kommer de som behöver våra välfärdssystem få betala, dvs barn, gamla och sjuka.
125 kommentarer
"men det bästa pensionssparandet är fortfarande den skuldfria bostaden."
Eller så är det bästa pensionssparandet att låta en del av inkomsten finansiera ett bostadslån som inflationen tar hand under tiden fram till pensionen. Bättre boende också.
Förhållandet till inflation är som vanligt på den här bloggen udda.
Nej, http://cornucopia.cornubot.se/2012/03/inflationen-urholkar-inte-lanen.html
"Vad som skedde på 70- och 80-talet var att man fick nominella löneökningar på 10 – 20% om året, samtidigt som man amorterade på sina lån. På några år dubblade man sina löner och sina amorteringar. Men sedan slutet av 80-talet använder vi NAIRU, dvs jämviktsarbetslöshet, en avsiktligt hög arbetslöshet för att hålla nere löneökningarna. Det sker oavsett om det är sossar eller borgare vid makten. Det blir inga inflationsdrivna lönespiraler du kan använda till att amortera..
Dessutom har vi inte en peggad – fixerad – växelkurs som vi hade på 70- och 80-talet, fram till den svenska krisen 1992. Istället har vi både styrräntor och marknadsräntor som effektivt håller nere inflationen. Stiger inflationen stiger räntorna, vilket alltså ökar kostnaderna för den skuldsatte.
När någon av BLK säger att "inflationen amorterar skulderna" så vet man att h*n inte vet vad h*n pratar om och alltså inte borde ha några lån alls. Den som tagit lån i tron att inflationen skall ta hand om problemet är helt fel ute under den ekonomiska paradigm som gällt sedan 90-talet. Men vissa idéer är svåra att rätta till, speciellt sådana som förklarar för dig att det inte finns några problem med dina beslut, dvs säger det du vill höra."
Men har inte utlåningen sjunkit och folk har börjat amortera mera???
Nu har ju du fått välgrundade mothugg ett flertal ggr på ovanstående text, och den här gången väljer jag att låna lite av din argumentationsteknik och säga: Du har fel, du är haverist, ingen idé att prata med dig, det är som att omvända en troende osv. osv.
Texterna 17:20 och 21:46 från landsfader tråden från igår är väl ganska bra texter som kvalitativt förklarar hur inflationen urholkar lånen. Suger man på "inflationen urholkar lånen" så inser man ju att det per definition är sant. Lånens nominella belopp minskar i reala termer över tiden pga. inflation.
Jag kan bara konstatera att såväl mina vänner som svärföräldrar resonerar soom så att inflationen får bostadslånet att gå upp i rök över tid. Så många svenskar har aldrig haft så lite rätt.
Det är ganska enkelt. Inflationen upp > Räntor upp > Dyrare lån > Sjunkande bostadspriser.
Så var är vinsten med inflation? Ökade räntekostnader + värdeminskning. Den som slänger ett getöga på den kalkylen förstår att man snabbt blir en förlorare och att boendet blir extremt dyrt. Speciellt om man räknar värdeminskning som en kostnad.
9:33
Sjunkande bostadspriser är ditt eget påhitt, men du får ju såklart det att låta som någon sanning. Hur tror du att hyran på din hyresrätt påverkas av högre finansieringskostnader och högre avkastningskrav?
Svenskarnas privata skulder har för varje år de senaste 10 åren ökat mer än inflationen. Så var det med att inflationen äter upp skulderna…
Jag har länge velat diskutera dessa hyresrätter eftersom en del verkar tro det är gratis att bo i dessa. Vad händer där när ägarna till hyreshusen får taskig ekonomi eller måste sälja till någon annan som måste belåna sig högt för att köpa, jo hyran höjs. Vi hyrde själva under tre år och hyran höjdes med nästan 900 kr i månaden under den tiden. Bor billigare i en bostadsrätt från 80 talet med låg hyra.
9:43
Ja nu visar ju du i alla fall hur lite du har att komma med i den här diskussionen. Det du tar upp nu är ju något helt annat som är en konsekvens av NYA lån.
Pratar man om att "inflationen urholkar lånen", så måste man ju prata om ett nominellt belopp vid en viss tidpunkt och hur inflationen urholkar dess reala värde.
Man ju inte godtyckligt börja lägga till och dra ifrån på det lånens nominella belopp. Det är ju helt absurt och leder till en nonsensdiskussion, men det kanske är det du strävar efter, kanske ger mer trafik, vad vet jag.
09:41
Sjunkande bostadspriser är en direkt konsekvens när räntorna går upp. Om vi skulle få se kraftigt sjunkande priser så kan banken i värsta fall ställa ut amorteringskrav på bottenlånen. För övrigt har jag ingen hyresrätt. Jag är bara realistisk.
"Texterna 17:20 och 21:46 från landsfader tråden från igår är väl ganska bra texter som kvalitativt förklarar hur inflationen urholkar lånen."
Det beror ju på vad man menar med att urholka lånen. Den första av dessa postningar vägrade ta till sig exempelberäkningar som klart och tydligt visar att värdet på lånet bara minskar om geldenären betalar borgenären och att värdet av dessa (korrigerade för inflation) blir större än ursprungliga lånet. Den andra tyckte tydligen inte att beräkningarna var så viktiga utan tyckte det räckte med att det inte "känns" så farligt med att betala tillbaks totalt 67% mer än man lånar.
Det tycks snarast vara så att de som framför den här ståndpunkten inte har en rimligt fungerande definition på vad de menar samt att de är fullkommliga klåpare när det gäller att räkna. Har man lite innanför pannbenet så inser man att med positiv realränta så är nuvärdet av framtida betalningar alltid större än initiala lånet, man ser också att med positiv reel avkastning på satsat kapital så är nuvärdet av framtida besparingar/utdelningar större än den initiala investeringen.
10:09
Temporärt är det mycket möjligt att det är som du skriver, men om du bara kan möta dina åtaganden under en tid med höga räntor, så kommer du att komma ut på andra sidan med högre andel eget kapital och lägre räntekostnader som andel av lönen, vilket är rätt trevligt.
10:12
Du har helt förlorat dig i att du kan räkna ut nuvärden, det kan jag också, men jag är nog inte lika stolt över det. Det finns kvalitativa aspekter som inte är helt oviktiga. Man kan lägga till lite till här. Du får en bättre bostad med viss skuldfinansiering. Den upplevelsen borde vara värd något. Vad gör du med pengarna om du inte lägger dem på de här räntebetalningarna? Köper glass? Sparar? Hur värderar du alternativet i jämförelse med bättre boende. Många prioriterar boendet och det är väl inte så konstigt egentligen.
10:12
Du måste alltså tillskriva upplevelsen av ett bättre boende ett värde och föra in det i dina beräkningar, det värdet motsvarar nämligen bolånetagarens "avkastning". Du kan ju inte bara hålla på och räkna runt på olika siffror som råkar vara lätt tillgängliga och bortse från fundamentala kvalitativa värden, som i det här fallet är hela drivkraften. Bolånetagaren skulle ju knappast belåna sig om han inte upplevde att han fick ett bättre boende, och det måste tillskrivas ett värde.
10:12: Men då skall man väl inte hävda att det är inflationen som tar hand om lånet (även om det inte var det inlägget 21:46 påstod, men det ansågs tydligen vara det av den jag svarade) utan snarare hävda att man ser andra värden som motiverar att man betalar 67% extra i exemplet?
Anledningen till att jag visar på exemplen där man räknar ut nuvärden var i förhoppning till att folk skall förstå att man normalt (när realräntan är positiv) får betala för att få låna pengar även i reala termer. Tyvärr finns det folk som inte klarade av att ta till sig enkla exempel ens…
Eh, jag (10:38) menade svar till 10:24…
Cornu har i alla fall levererat en klassiker idag.
"Svenskarnas privata skulder har för varje år de senaste 10 åren ökat mer än inflationen. Så var det med att inflationen äter upp skulderna…"
Vadå blanda korten..?
10:45: "Vadå blanda korten…?"
Det är i så fall inte bara Cornu som blandar bort korten. Påståendet från Cornu är att inflationen inte äter upp lånen. När belackarna inte riktigt lyckas motbevisa det (i alla fall inte entydigt) så börjar man ta in livskvalitet som en parameter. Det var ju inte heller det diskussionen handlade om…
Lånens nominella värde är konstant, således leder inflation till att lånens reala värde sjunker. Det måste vara att inflationen urholkar lånen. Punkt slut.
Sedan har det varit någon inblandad i diskussionen som är sanslöst stolt över att han kan räkna på nuvärden. Och det är väl inget fel i det egentligen. Men då måste man även ta med alla värden som är inlandade, inte bara de som passar ens tes. Bolånetagarens "avkastningen" består i upplevelsen av ett bättre boende, och det måste tillskrivas ett värde, om man nu väljer den här nuvärdesvägen.
Rekord i att blanda korten måste Cornu sätta när han helt plötsligt låter nominella beloppet att flyta. De andra står ju egentligen ganska nära varandra.
För att hålla lånens värde konstan måste man betala pengar till borgenären. Det måste vara att återbetalning urholkar lånen. Punkt slut.
Att jag kan räkna på nuvärden är väl inget att vara stolt över, men uppenbarligen klarar inte de som tror att inflationen betalar lånen av detta. Förstår man bara begreppet real ränta så behöver man inte ens räkna, det är bara att inse att med positiv real ränta så stiger lånets värde med tiden om ingen återbetalning sker – det enda sättet att under dessa omständigheter få lånet till att minska i reella termer är att betala på det.
Sen kan man ju trixa med att blanda bort korten och börja prata om andra värderingsförändringar än inflationen, men det är ju en helt annan sak och gör inte det ursprungliga påståendet sant.
12:14
Du har aldrig läst en balansräkning, va? Kanske inte så troligt när det väl också var du som inte visste vad en bank var.
Pratar man om ett lån så pratar man väl om lånets nominella värde (som sjunker i reala termer med inflation). Inte justerar man upp skulden med räntan på en balansräkning.
Jovisst har jag läst balansräkningar och jag vet vad en bank är, men notera att detta saknar fullständigt betydelse i detta fall. När det gäller lån så lägger man på något som kallas ränta på lånet – detta innebär att lånet blir större med tiden om det inte betalas. Normalt är räntan så stor att lånet även ökar i reella termer om man inte betalar på det.
Jag har försökt att på ett enkelt sätt förklara vad nominell ränta är och real ränta är. Jag har gett exempel på hur skulden kan växa (om än med förenklade siffror för att sifferrädda skall kunna hänga med). Och jag har gett exempel som visar hur man genom att bara betala ränta betalar mer i reella termer. Vad mer kan man försöka för att få er att förstå? Antagligen är det inte möjligt – ni håller ständigt på och försöker blanda bort korten genom att ifrågasätta att jag vet vad en bank är, om jag läst en balansräkning och t.o.m. blanda in andra värden som det inte var frågan om.
2012-05-30 09:28: Nej, senast igår rapporterades att svenskarna totalt lånar 4,8 % mer än för ett år sedan.
http://www.affarsvarlden.se/hem/bostad/article3483678.ece
2012-05-30 12:14: Ja, men det förutsätter att vi inte lånar mer pengar. Men mellan 2001 och 2011 har vi lagt på 7-10 % mer i lån per år, långt långt över inflationen! I år har ökningstakten på vår belåning sjunkit till 4,8 %, fortfarande dubbla inflationen drygt.
Alltså, skulle räntorna stiga från dessa historiskt låga nivåer så kommer svenskarna få stora problem då vi måste lägga mer på räntor och mindre på konsumtion = drabbar jobben. Då kommer huspriserna sjunka och du har inget roligt scenario. Det är detta alla ekonomer nu varnar för, just för att vår totalt belåning är alldeles för hög i landet numera.
kika garna pa inlagget 2012-05-30 11:40
i den hetsiga diskussions-traden (landsfadern).
angende varfor Mr Werner har ratt, men hans framforallt varfor hans fans fullstandigt har missforstatt hur helheten hanger ihop..
att inflationen inte ater upp lanen i en ekonomi dar
– banker INTE agnar sig valgorenhet
– realrantan ar positiv
Ar sa sjalklart att det bara blir trams kommentera kring detta..
Mvh
CASTANJ
12:53
"När det gäller lån så lägger man på något som kallas ränta på lånet – detta innebär att lånet blir större med tiden om det inte betalas."
Hela din teoretiska övning saknar ju all praktisk relevans. Lånet hör hemma på balansräkningen och det nominella beloppet är konstant (minskar i reala termer med inflationen). Hur ofta går det till som du skriver, dvs. att man tar nya lån för att betala räntor. Finansieringskostnaden hör hemma i resultaträkningen och den möts med löneinkomster.
Exempel:
Kalle köpte en schyst villa för 40 år sedan för 400,000 till största delen lånefinansierad. Idag är villan värd 4 mill och han har knappt <10% lån i förhållandet till marknadsvärdet. Kalle har jobbat och stått i och betalat räntorna i tid. Om nu Kalle säger att inflationen har "betalat" av lånet, så antar jag att du anser att Kalle har fel om realräntan har varit positiv. Kalle vet med största sannolikhet knappt vad realränta är för övrigt.
Känns som du har ett ganska eget sätt att se på saken. Detta även om du har rätt i din egen verklighetsfrämmande set-up och med dina egna ramverk där balansräkning och resultaträkning blir en enda gegga-moja. Det känns som en rysare att höra vad du gör med dina nuvärdesberäkningar och insikter.
Werners "fans" har aldrig påstått att inflationen äter upp lånen, Ok?
Jag ska hjälpa till lite här med en "god gärning" som vissa brukar säga att dom gör:
Cornu har genom att uttala sig på ett sätt om staten som kan tolkas direkt motsägandes Miseskillarnas "Staten är satan, lägg ner staten, bankerna är gud, dyrka banker och fondförvaltare", retat upp dom ordentligt. Såhär känns dom igen:
Extrem arrogans och högfärdighet, "läs Mises för h-e", "Jag ska göra en god gärning och bilda de okunniga nötter som inte håller med Mises", "Fattar du inte ens detta ska du vara tyst", "Akademisk bildning krävs för att få yttra sig" etc. etc.
Störtkonstig ideologi som baseras på antagandet att staten är roten till allt ont. Om vi bara raderar statens makt och inblandning i allt så löser det sig. Banker gör inget fel, det enda felet är att de inte har tillräcklig möjlighet att bedriva sin verksamhet fritt. (ibland kritiseras dock banker, men aldrig så att bankernas verksamhet fullt ut förklaras)
Ett konstant dyrkande av fondförvaltare som om dom vore Jesus. Ett evigt följande av marknaden med grafer och diagram, ofta inblandandes ädelmetaller som är guds metaller. Någon sorts mentalitet att vi ska låta marknaden tala om vad som är fel genom att studera grafer, samtidigt som dom i nästa andetag kan häva ur sig att marknaden är genommanipulerad, speciellt deras ädla metaller. (Som dom ändå köper mängder av för att "skydda sina tillgångar")
Eftersom ideologin går ut på att låta banker ta över vår värld är de värsta hädarna dom de kallar för "greenbackers". Dvs. dom som vill ge tillbaka rättigheten att skapa sin egna skuldfria valuta till staten där den rätteligen ska vara, och därmed krascha deras utopi med en bankstyrd värld.
När dom argumenterar är ofta engelska termer fritt blandade med svenska. Print print print som dom påstår att stater gör, detta trots att stater enligt Maastricht, artikel 104(1) är förbjudna att skapa sina egna (skuldfria) pengar. Ändå är det alltid stater eller regeringar som kör igång sedelpressarna. Kan någon se det medvetna felet i deras resonemang och varför det görs? "assets", "funda", "liabilities", etc. etc. Antingen får dom inte lära sig de svenska orden eller så är det ett medvetet försök att försmarta deras pladder.
Deras bloggar är ofta fyllda av marknadsdyrkan med komplicerade analyser som är menade att framhålla deras intelligens, (den som kan förstå detta skämt till "marknad" är ju väldigt smart) ofta backade av sagda fondförvaltare. De använder ofta komplicerade "ekonomiska termer" som penisförlängare eller alternativt vapen för att kollra bort de mindre värda idioterna som inte förstår sig på detta.
De försöker ofta sudda ut gränsen mellan riktiga pengar och krediter, ofta på väldigt konstiga komplicerade sätt användandes dessa invecklade termer. Det är ju för dom av vikt att banker framstår hedervärda och bara bedriver en hederlig affärsmässig verksamhet, det får därför inte framgå att bankernas verksamhet i själva verket är betydligt mer diffus.
De pratar ofta om en viss kreditexpansion som har orsakat dessa problem vi ser just nu utan att närmare förklara hur detta har kunnat gå till. Enklast är att skylla det på staten med fullständig ickelogik som resonemangsgrund.
Jag kan fortsätta men jag orkar inte. Ni kan nog själva läsa Mises för helvete, och konstatera detta.
ANG HYRESRÄTTER VID RÄNTEHÖJNING:
Vi har hyresreglering i Sverige, alltså kan inte fastighetsägarna höja hyran för att räntan gått upp (de har inte sänkt när räntan gått ned, räntan idag är ju en bråkdel av det tidiga 90-talet, men inte är hyrorna lägre) Om fastighetsägaren får ekonomiska problem så får han sälja kåken, och den som köper den kommer såklart bara betala det pris som gör att han har råd att betala räntor och samtidigt göra vinst.
Fastíghetsägarna får helt enkelt förlita sig på att de kommunala bostadsbolagen är överbelånade och får ekonomiska problem (vilket de ofta är) då de ska vara hyresledande.
/Oraklet
15:14
Hur ofta är det då så att skulden nominellt sett blir oförändrad utan att betala massa pengar till fordringsägaren?
Det som spelar roll här är att kalle får betala för att låna av banken även ifall man tar hänsyn till inflationen. Hur kan man rimligen tycka att det är inflationen som fixat situationen när (efter att man justerat för inflation) kalle har betalat mer till banken än han fick av banken när han tog lånet?
Notera att det är av noll och ingen betydelse ifall kalle vet vad en balansräkning är, om kalle stoppar sin fasters lön där, om kalle vet vad en bank är, om kalle tycker det är vackrare väder på hösten, om kalle tycker att banken är en tomteverkstad, om kalle tycker att realränta är något konstigt, om kalle kan göra nuvärdeskalkyler.
16:26
Tack för ett klargörande inlägg. Då har du alltså ett eget sätt att uttrycka dig. Eller så kanske det är rättrogen Cornuism, vad vet jag.
Tillägg till 15:17. En klassiker är också att som pajasen statsministern hävda att man som stat inte kan låna sig ur en skuldkris. Jag undrar fortfarande hur man annars ska göra när all finansiering som stat som är laglig är lån? Någon? Finns det några grafer vi kan hitta lösningen i? Kanske med någon indikator av något slag? Astrologi kanske kan hjälpa? Saida spåtanten, fast hon kanske är död? Eller kanske kan vi skapa ytterligare en skuldvaluta som måste lånas ut? Nej, jag går bet. Pass på den. Men, notera min kunnighet, man kan inte låna sig ur en skuldkris. Det är skojigt att se vilka herrar som utan att blinka påstår detta.
Ytterligare matnyttigheter om Mises för den som vill veta var det här skiten kommer ifrån:
http://www.youtube.com/watch?v=f68sOuMkhsU&feature=g-u-u
Om man bor i en bostadsrätt som man har betalat av men där föreningen har skulder på bostadsrätten, kan man då säga att man är skuldfri?.
Föreningens ekonomi speglas väl i hyran. Mycket skuld hög hyra och tvärtom
Intressant fråga, speciellt som jag själv sitter i samma situation. Som jag ser det är svaret både ja och nej. Du är inte ju personligen ansvarig för föreningens skulder, så om brf går i konkurs så kan du inte förlora mer än bostaden. Dessutom har du förmodligen besittningsskydd om lägenheten omvandlas till hyresrätt. Jag vill minnas att sådant hände för 20 år sedan.
Siffrorna här gäller skulder med ditt eget namn på om jag uppfattat det rätt. Räknar man inte klubbens skulder blir det förstås ännu sämre.
re 09:39
"..inte förlora mer än bostaden"
Nej, just det. Du förlorar det du kan sälja OCH sitter samtidigt kvar med skulden till banken, en skuld som nu inte har någon säkerhet. Vad kostar några miljoner till blanco-ränta? Och så ska du betala hyra till den nya hyresvärden för den till hyresrätt omvandlade fd BR-lägenheten.
Du sitter med en livslång skuld om du inte är en av de få som lyckas få skuldsanering. Men det är knappast troligt. En bostadskostnad som i runda slängar blir 3-4 gånger så stor som idag. Per månad resten av ditt liv.
Det som är lite scary när det gäller BRFer och allmänna inställningen till skulder i kombination med att det ibland är riktiga klåpare som styr BRFen.
Du är skuldfi! Din bostad är däremot belånad. Skulden kan beräknas som bostadsklubbens låneskuld multiplicerad med "din" bostads andel i klubben.
"Om man bor i en bostadsrätt som man har betalat av men där föreningen har skulder på bostadsrätten, kan man då säga att man är skuldfri?."
Intressant tanke. Hyresrätt alternativt Ägarlägenhet/Villa kanske inte är så dumt ändå. Om den är betald alltså.
re 09:51
Nu var ju förutsättningen att man hade betalat av de egna lånen.
Jag är så himla rädd. Hur ska jag klara denna situation. Alla i mitt bostadsområde är också rädda. Hur klara en ränta på 2,5 % efter skatt??? Vi klarar det inte. Många har börjat blivit uppsagda och därmed förlorat sin inkomst. Hela världsekonomin håller på att rasa samman. Inflationen gör så att vi knappt har pengar till att handla så mycket fredagsmys och bilen låter vi stå pga höga bränslekostnader. Värmen i huset har vi stängt av. Vi har köpt en plåtbalja som vi eldar i. Barnen har vi tagit ut från förskola. Vi har inte längre råd att betala 1000 kr. Ingen semester blir det heller. Jag är så rädd. Varför har jag skuldsatt mig? Varför? Nu när jag visste hur allt skulle utveckla sig skulle jag naturligtvis flyttat till ett område i Stockholm där man kan komma över en trea för ca 350 000 kr. Säkert mycket trevliga och skuldfria grannar. Säkert mycket bra förskola och säkerligen en mycket lärorik skola. Varför gjrode jag inte så?
Bolånetorsk-humor
Vi bor i lågkostnadsområdet. Kör barnen till anständig friskola. Har pengar över till semester på annan ort på samtliga skollov, så vi hinner inte träffa våra trevliga grannar så mycket.
Tack Cornu. Jag brukar säga att det numera bara finns en religion i Sverige: Bostadsmarknaden (och dess ständiga värdeökning). Det verkar vara det enda folk har en bergfast tilltro till – oavsett fakta och logiska argument som visar motsatsen. Tror man inte på religionen hånskrattar folk och pekar på historien och svamlar gärna om inflationen (som de flesta inte har en susning om vad det faktiskt är ändå).
Dessutom amorterar en stor del av svenskarna inte alls och med obefintligt sparande ovanpå det måste de tvärt om öka sina skulder över tiden i takt med att bostaden bygger upp ett underhålls- och reparationsbehov. För en villa är reparationskostnaden över tiden mellan 1000 och 5000 kronor i månaden och amorterar man mindre än så kommer man behöva öka skuldsättningen framöver. Dessutom ökar ju reparationskostnaderna med inflationen…
Hur stor del av svenskarna amorterar på sina skulder ????
Cornuismen är nog mer att betrakta som en religion i så fall. Många likheter, tex. i synen på icke-anhängare, som inom Cornuismen benämns "haverister" av olika slag.
Bostadsköparna vill nog bara ha någonstans och bo.
De flesta amorterar inte alls, och de som amorterar har i snitt en amorteringstakt på över 100 år.
Ok men hur många procent av lånet ska man amortera per år tycker du??
jag kommer att vara skuldfri om 12 år. hurra!!
Beror på många faktorer. Lägger man sig i intervallet 30 – 70 år för bostadens värde (inte samma sak som procent av lånet), så kan man väl vara ganska lugn.
Skall inte skulderna öka över tiden behöver man amortera åtminstone 2000 i månaden för villan och 1000 i månaden för bostadsrätten, för att ta höjd för reparationer och underhåll.
Ok då ligger vi bra till. Hur många procent tror du prisfallet blir och under hur lång tid ????
Man kan också se till att man i bokföringssammanhang beräknar att en byggnads livslängd är 50år – och rimligt är när det gäller investeringar med lånade pengar att lånen inte skall överleva investeringen (dvs en amorteringstakt på 50år kan ses som rimlig). Tänk på att amortering utöver minimumkravet kan utgör en buffert mot ökade räntekostnader (dvs man kan dra ner på amorteringarna för att lindra akuta effekterna av ränteökningar, men det förutsätter att du amorterar mer under perioder med låg ränta)
-> Cornu: Vad menar du med 30-70år för bostadens värde?
10:08, 30-50% under 4 – 8 års tid. Kommer dock inte få rätt, utan nedgången kanske blir 29% på 3 år, 52% på 9 år eller något annat.
10:27, beror på bostadspriset. I storstäderna är ju ofta lånen betydligt större än nybyggnadskostnaden. Det räcker ju att amortera ner själva byggkostnaden på 50 år, addressen har man kvar. Man bör inte ha över 70% i lån och man bör amortera åtminstone 1% om året, därav 30 – 70 år.
Bor på Kungsholmen i bra förening med kring 75% belåning på min lya (av dagens marknadsvärde). Amorterar 1000.-/mån och sparar ca 10000.-/mån. Gör då och då extra-amorteringar vilket gör att jag not hamnar kring drygt 1% per år. Har en buffert på ca 100k.- i dagsläget.
Även om jag troligen har råd att bo kvar så kommer den värdeminskning jag står inför kännas rätt sur och jag kommer knappast vilja bo kvar på 46 kvm resten av livet. Är mitt enda alternativ att sälja nu för att bli skuldfri och sedan bo i hyresrätt tills dess att marknaden stabiliserat sig (har eg inga problem att flytta då jag inte har barn eller liknande som binder mig)?
"Är mitt enda alternativ att sälja nu för att bli skuldfri och sedan bo i hyresrätt tills dess att marknaden stabiliserat sig"
Det om något skulle ju vara att spekulera i bostäder. Ser fram emot och se vad du får för råd av Cornu.
Cornu, du skriver:
"Så var inte avundsjuk på de med fina huset eller dyra bostadsrätten. De är i princip garanterat skuldsatta och låtsas bara vara rika"
och senare
"Tyvärr kommer alla svenskar få betala för den här festen via skattesedeln eller kapad välfärd"
Nej, jag kanske inte ska vara avundsjuk på dem som skuldsatt sig men det verkar ju som att de kommer att vinna så jag kan ju knappast vara glad åt dem heller. Jag kommer ju att få vara med och betala för deras ansvarslösa beteende trots att jag inte har belånat mig.
Stämmer bra det.
Man kan ju alltid starta ett medborgargarde som går runt och skjuter alla som inte klarar av att betala sina lån. Så är man ju av med dom och slipper betala för deras ansvarslösa beteende!
Nu finns det ju vissa fördelar med att vara skuldfri/lågt skuldsatt/bra ekonomi vid konjunkturnedgångar/kriser – du kan komma över allt möjligt till väldigt bra priser, då sitter det fint att ha pengar/vara kreditvärdig.
/Oraklet
"Jag kommer ju att få vara med och betala för deras ansvarslösa beteende trots att jag inte har belånat mig."
Exakt samma tongangar som hors i EU-parlamentet just nu angaende Grekland. Och snart de andra. Och kolla hur ansvarsfulla icke-BLK medlemmar i Irland, UK och Australien tycker och tanker om sina landsman just nu…
Det ska upp mer.
Vad skiljer Sverige och Norge från många andra länder där fastigheter rasat, jo invandring per capita. Och med Fridolin eller Annie får vi fortsatt uppgång, basic, tillgång och efterfrågan. Så rösta gröngult och försvåra på alla sätt för nybyggnation.
Självklart kommer alla invandrare slanta upp tre miljoner för en skokartong i Stockholm City eller sex miljoner för en villa i Bromma. För det är ju bostadsbrist…
"Jag brukar påtala att det som räddade svensk ekonomi 2009 och kastade in oss i den sk Pippi Långstrumpekonomin var svenskarnas vilja att ta på sig skulder. Och utvecklingen är tydlig just 2009 – 2010, då vi kraftigt minskade vårt skuldfria ägande av bostäder från 12.9% till 2.8% på ett år."
Hur mycket ökade skulderna (i absoluta tal) för de ~10% som skuldsatte bostaden under denna period? Inlägget säger inte så mycket för det fattas information. Skuldsatte dig sig för att köpa en ny bil och utnyttjade läget med de låga räntorna istället för att ta ett dyrare billån?
Författaren brukar skriva om att man måste skilja mellan medel- och medianvärde. Detta trodde jag var självklart för de flesta men när jag läser kommentarer på inlägg förstår jag att många har ett IQ i den första kvartilen…
Uppenbarligen kan inte heller författaren låta bli att vinkla statistik till sin fördel…
Finns ingen statistik över hur mycket skulder de som skuldsatte bostaden tog på sig.
Det hela ligger dolt i massan av ökad skuldsättning generellt, se länken i början av inlägget. Som samhällsproblem är det summan av skulderna som är problemet.
Cornucopia, ett ett kanonbra och skrämmande inlägg av dig värt att få uppmärksamhet i "gammelmedia".
/Utblick
Nu vet jag inte hur det står till i de andra länderna du nämner, men i England är förutsättningen för att få ett lån numera (undantag finns säkert) att du skall kunna amortera tillbaka innan pension. Det håller väl tillbaka de värsta excesserna kan jag tänka.
Den perversa kreditexpansionen anno 1981-2012 är förstås inget undantag…
Osäker på vad du försöker säga. Jag menar att om du idag, i maj 2012, försöker få ett bostadslån så finns amorteringskrav.
Den befintlig bolånestocken har lång amorteringstid och flödet som tillkommer under 2012 är marginellt.
Amorteringstider som är längre än genomsnittlig livslängd (för män och/eller kvinnor) är förstås ingen excess..
@cornu: Du skriver att de du kallar haverister å annat inte ska skylla på "de elaka bankerna" när de tecknar privata lån. Du har rätt i sak men är inte banker tämligen "elaka" som satt i system att skriva ut skulder till redan konkursmässiga företag?
Jag syftar på Flute:s senaste utmärkta inlägg som beskriver bankernas förehavanden i Spanien och som nu det spanska folket ska få betala därför att en stor bank, som tidigare var fler små, betett sig som de giriga skurkar de är.
Du skriver vidare att man tar ett lån genom personligt ansvar. Sant och korrekt. När skall bankerna som ställer ut lån till höger och vänster utan att överhuvudtaget ställas till ansvar när det skiter sig? Att kritisera BLK må vara okej men det måste väl rimligtvis vara okej att kritisera banker utan att för den skull stämplas som haverist och konspirationsteoretiker?
Länk till Flute:s inlägg: http://flutetankar.blogspot.se/2012/05/lognerna-rullas-upp-i-spanien.html
Alla andra skyller ifrån sig och pekar på bankerna. Behöver knappast sälla mig till kören. Folk behöver höra att de själva har ett eget ansvar för vad de gör. Inte att det är någon annans fel.
Nu var det ju inte det jag menade. Du menar således att det bara är vi privatpersoner som har att ta ansvar här? Banker/företag har inget som helst ansvar och de är fria att göra som de vill och när det skiter sig så ska det stora kollektivet städa upp och betala deras vidlyftiga affärer. Är det så du menar?
Att man säger A betyder inte att man säger B.
Bankerna förtjänar förstås att gå i konkurs etc, men dels kommer det inte att ske i verkligheten, alla partier kommer vilja rädda dem (utom möjligen (v)), och oavsett om de går i konkurs så blir det staten som bl a via bankgarantin som får stå för fiolerna, plus att bankkrascher drar ner hela ekonomin.
Däremot är privatpersoner helt och hållet (både juridiskt och moraliskt) ansvariga för sina egna beslut. Banken är ansvarig för sina beslut (men slipper antagligen undan).
Vi kommer alla få betala, vare sig vi vill eller ej. Sedan kan man väl åtala lite bankdirektörer (kommer inte hända), men det ändrar ingenting.
Hmm…med det svaret är det väl inte så konstigt att "rättshaveristerna" bara blir fler och fler då 😉
Ingenting kommer ändras. De producerande enheterna aka människor, har alltså som enda uppgift att upprätthålla färdriktningen som den politiska eliten stakat ut oss oss och när allt går åt helvete är det dom producerande enheternas ansvar att ändå fortsätta i samma färdriktning. Lovely.
Alla andra som "gapar och viftar" är att betrakta som haverister och konspirationsteoretiker och skall assimileras och rätta in sig i ledet. Resistance is futile.
Till sist, du skriver att bankkrascher drar ner hela ekonomin. På vilket sätt lyfter ekonomin genom att vi istället med skattebetalarnas pengar räddar alla banker, som ju bevisligen inte kan stava till ansvar? Är det inte, som du själv brukar skriva, att sparka burken lite längre fram bara?
Du är ju erkänt socialistisk och gillar väl att någon annan skall betala?
Jag pratar inte om vad som är önskvärt, utan hur utfallet blir i verkligheten.
Att man säger A betyder inte att man säger B. Som du själv uttrycker det. Jag röstade på S i förra valet, enbart för att inte lägga rösten till alliansregimen. Det betyder inte att jag nödvändigtvis är socialist. Nästa val går röstsedeln antagligen till Aktiv Demokrati. Vad gör det mig till då?
Och är det inte så, när vi kokar ner alltihop, att det ALLTID är någon annan som får betala? Det är ju själva förutsättningen för att det ekonomiska penningsystem vi nu har skall fungera. Eller?
Kan bara hålla med Cornu här, det är ju ingen som håller en pistol mot folks tinningar och säger skriv på det här låneavtalet.
Tvärtom har folk fullt medvetet maxat sina lån i övertygelse om att ju mer man lånar desto bättre (iom stigande bopriser och inflation).
Sen några år tillbaka är det snarare banken som sätter en gräns för hur mycket individen bör låna, hur absurt det än låter.
@ anonym 13:09, Uppenbarligen behövs det sättas en pistol mod kreditgivarnas tinningar för att de ska upphöra med den vidlyftiga utlåningen som de inte tar något som helst ansvar för. Precis som cornu säger så blir utfallet i verkligheten som så att det stora kollektivet får betala, oavsett. Är det verkligen bara jag som tycker detta är en smula märkligt? Är allt bara låntagarnas fel?
Det är som att säga att det bara är heroinistens fel att denne knarkar. Inte langarens. Också.
Man kan tyvärr konstatera att människan inte ändrat sitt beteende sedan Romartiden; dvs för 2000 år sedan. Man får skilja på juridiskt och moraliskt ansvar. Om de styrande (riksdagen och industrifamiljerna) öppet passerar en viss punkt där det moraliska ansvaret överges, så måste medelklassen – för sin egen överlevnads skull – också överge allt moraliskt ansvar som inte relaterar sig till detsamma inom den egna familjen. Kvar blir i så fall bara det juridiska ansvaret. Allt annat är lögn och manipulation och att uppföra sig som de styrande; t.ex "stjäla", blir OK så länge man inte blir lagförd för sina handlingar. Det är de styrande som sätter agendan – inte medelklassen.
bye bye EU
Nja, det är som sagt faktiskt bara långivarna som håller tillbaka utlåningen sen en tid tillbaka med högre krav på eget kapital och krav på att klara högre räntenivåer.
Politikerna vill såklart nåt annat med sina påtryckningar för lägre ränta, för att inte tala om låntagarna som maxar lånen.
Som systemet funkar idag så är det i praktiken bara bankerna som sätter en gräns för individens skuldsättning. Så att påstå att bankerna ägnar sig åt vidlyftig utlåning stämmer inte, det är snarare låntagare och politiker som ägnar så åt vidlyftigt lånande och understödjande av det.
Peter Madison
Det är alltså bankernas fel som lånat ut så vidlyftigt? Samtidigt är det folkstorm mot bankerna för att de har för höga räntor. Det ska vara billigare att låna!
Bankerna gör fel om de inte lånar ut billigt och lånar de ut billigt gjorde de fel som lånade ut billigt. Haha, vafan, hål i huvet…
@anonym 21:22: Well, den spanska bankkrisen visar med all tydlighet att bankerna lånat ut mer än vidlyftigt till konkursmässiga byggföretag. I åratal. Vem bär ansvaret för det? Knappast José på gatan.
Det värsta är att jag har använt alla mina pengar för att köpa aktier i detta företag, dvs allt är i SEK.
Vi kan inte vara skuldfria för alla nya pengar skapas med nya bankkrediter.
Snart är hela penningmängden en skuld till bankerna.
Ökar penningmängden med exempelvis 20miljarder så har bankerna hämtat pengarna hos riksbankens sedelpress och sen lånar dom ut pengarna till oss, 100% skuld.
Betalar vi av på våra skulder så försvinner hela penningmängden.
Vi kan slippa skuldekonomin om staten för ut den årliga ökningen av penningmängden till ekonomin.
En liten varning angående räntan:
Jag städade undan gamla papper och hittade gamla ränteuppgifter. 1985 var diskontot 9,5%, 1986 – 10,5%. Insättarräntan ( för kapital över 22.000:- ) var 1985 10,75% och under 1986 maxade den på 12,75%.
Hur hög låneräntan var, vet jag inte, men den var högre. Visserligen fanns det då en ganska hög mariginalskatt, men det krävdes hög inkomst för att få maximal utdelning.
Vi hade 8.8% i ränta på bostadslånen 1997. Tror vi fick betala i storleksordningen 7% så sent som 2002.
Den räntan kommer tillbaks, men däremellan så finns kaos, konkurser, skuldavskrivningar och massarbetslöshet. Det finns inte en chans i världen att vi amorterar ner skulderna till en nivå som tillåter en sådan ränta med dagens löner.
6,75% hade vi rörligt på handelsbanken i augusti 2008 om jag inte minns helt fel, väldigt kort tag däremot.
/Magnus
Jo, och 1985 va löneökningarna generellt i samhället 10-12%, de som var på den brantaste delen av lönetrappan (i 30-35 års åldern) fick 25-35% löneökningar.
Jo, lönetrappor var vanliga på den tiden, dvs det var i många fall förutbestämt hur stor din löneökning skulle bli baserat på din ålder, det var fastställt i fackens löneförhandlingar med arbetsgivarna.
Ack ja, den goda tiden.
Under slutet av 80-talet sa en politiker att det skulle behöva göras en massaker på välfördsystemet efter kreditexpansionen då, undrar vad som väntar den här gången när det barkar utför.
Jag ar avundsjuk. Bor i annat land och har en riktigt bra lon (inte finanslon eller vd+lon utan en bra vanlig lon) men i det har landet kraver bankerna stenhard amortering pa 20 ar. Vi har kopt hus och det ar ok men inget speciellt. Betalar av som bara fan och har grymt svart att fa ihop manadskostnaderna. Varje gang jag ar hemma i Sverige ser jag med avund hur alla andra bor battre an jag. Schyssta villor. Sora valskotta tradgardar. Standigt nya superflotta kok (det ar speciellt plagsamt da jag gillar att laga mat och skulle vilja ha ett nytt fint kok men har inte, trots med normalsvenska matt matt hog lon). Det ar mojligt att jag kommer skratta pa vag till banken om 20 ar. Men det ar ocksa mojligt att jag har levt snalt och trakigt och mina barn ar sura for att vi aldrig gjorde na't kul.
Du kommer skratta om 20 år, och Bolånetorsken gråta.
Dieselransonering inom 10 år, så "bra" som vi har nu kommer vi aldrig få igen.
/Magnus
Äh, kom igen nu! Ekonomin kan nog ha återhämtat sig till år 2200.
Mycket prat om inflationen. Vet du om att du kommer att ha en bra löneökning under en lång period framöver och du vet att du kommer att amortera för dessa pengar på ditt bostadslån så är ditt lån inte särskilt riskabelt.
Problemet är väl, vet du det? Vem kan veta en sån sak? Vad händer om du blir arbetslös eller sjuk? Lånet och risken det medför finns kvar tills DU börjar knapra av det med DINA löneökningar, "inflationen" gör inte jobbet automatiskt.
Av detta följer ju även att du MÅSTE ha löneökningar och jobba under en längre period för att kunna klara av/bli av med ditt lån. För mig är detta en mycket demoraliserande tanke att jag MÅSTE gå till jobbet varje dag i säg 40 år enbart för att inte bolånet ska försätta mig i personlig konkurs. Det är dagen slaveri.
/Johanneberg
/Johanneberg
Politikerna älskar att ha oss alla djupt skuldsatta, så att vi inte kan smita utomlands utan blir kvar som löneslavar i landet i all framtid.
Att jämföra kan vara intressant.
Men så länge vi ligger på diametralt andra sidan om tex Rumänien är jag inte övertygad om allvaret i frågan.
Vi har olika skattesystem i olika länder. Vi hade länge straffskatt på förmögenhet-något som minskade vårt intresse av att fronta upp den.
Vi har fortfarande generös avdragsrätt och 30% intäktsskatt på kapital.
Men på senare tid infört skattefria konton. Låna dra av placera skattefritt!
Vi är nog inte dummare än Rumäner generellt!/Oppti
Ska vi börja kalla det Pippi LÅNstrump ekonomin kanske? 🙂
PippiLÅNA bitchez!
Pippilotta LÅNGamorteringstid etc..
Pippi hade ju en kappsäck full med pengar-så det är väl en bra början.
Att hon fått den av sin Far som var kung över färgade är väl en bisak.
Hej!
För ngr år sedan skrev Du truster. Tex att ett pensionerat par med 2 miljoner kunde få ut 200.000 sek per år i utdelningar. Nu finns väl ( ? ) inte den möjligheten vad jag förstår. Men finns det nya liknande truster??
Att människor är riskvilliga är kanske lite förvånande. Det är inte många som tar risker förutom när det gäller bostäder. Alla får stå för sina handlingar. Men det visar sig också att vi behöver ett hårdare regelverk. Bankerna har varit alldeles för vidlyftiga i sin utlåning. Bankerna bär stor skuld till vad som hänt. Det är en högst oseriös utlåning de bedrivit, men banker verka aldrig lära sig. Ingen amortering, dubbla boende, liten eller ingen kontantinsats tills bolånetaket infördes. Nu tömmer vi den sista ammunitionen och det är föräldrar som går in och täcker upp med bankens goda minne. Men efter föräldrarna har vi inga och därmed inga mer pengar till boende. Antingen sätter dom sig i skuld på sitt nuvarande egna boende eller går in och solidariskt betalningsansvarig. Detta innebär att banken låter den totala skuldsättningen öka ännu mer.
x trader y
Lägg ner, det är upp till styrande politiker och myndigheter att höja kraven på utlåning, vilket de kan göra vilken dag de vill. Men ser du, det vill dom inte. Tvärtom vill dom att räntorna ska pressas ännu lägre och att folk ska låna och härmed hålla konsumtionen i gång.
Just nu är det endast bankerna som håller emot, låntagarna vill låna ännu mer!
Du har inte hört talas som SBAB? Ett statligt bolag som pressat räntorna och höjt belåningsgraden, vilket de övriga bankerna följt efter för att konkurrera. Men nä. Enklast att säga att det är bankernas fel. Fy banken, fy.
Satt och funderade lite hur vi skulle kunna komma ifrån detta lånesamhälle vi har. Ränteavdragen och fåtalet former av bolån är enligt mig två stora problem. Vi kanske borde ha lite annorlunda former av lån, t.ex.:
1) 30-årigt fast ränta med amort. Lån avbetalat på 30 år.(+3% utöver räntan, bunden ränta. Hyfsat billigt att omförhandla räntan)
2) Lån med semi-rörlig ränta. Desto mer man amorterar destro lägre ränta.
t.ex. 5% ränta, 3% amort, 0,75-1.5% ränteavdrag
3) Bunden kostnad per månad. T.ex. Lån*1,07. Om räntan är 2% blir 5% amort. Om räntan är 6% blir 1% amort. Om räntan är 7% eller över betalar man 7% i ränta och amorterar inget.
Sen har ränteavdragen:
År1: 24% avdrag. 5% skattefria ränteintäkter och/eller aktieutdelningar motsvarande 1 nationell medel/medianlön. (ca 16500 kr skattefritt)
År2: 18% avdrag. 5% skattefria ränteintäkter och/eller aktieutdelningar motsvarande 1½ nationella medel/medianlön. (ca 24750 kr skattefritt)
År3: 12% avdrag. 5% skattefria ränteintäkter och/eller aktieutdelningar motsvarande 2 nationella medel/medianlön. Ca 33000 kr skattefritt)
År4: 6% avdrag. 5% skattefria ränteintäkter och/eller aktieutdelningar motsvarande 2½ nationella medel/medianlön. Ca 41250 kr skattefritt
År5: 0% avdrag. 5% skattefria ränteintäkter och/eller aktieutdelningar motsvarande 3 nationella medel/medianlön. Ca 49500 skattefritt.
Detta hade eliminerat ränteavdragen från nettolånare, medan det hade gett sparare bättre villkor. Te.x. att kanske kunna gå lite plus på ett vanligt sparkonto efter inflationen. Samt med ett maxbelopp istället för en procentsats skattefritt hade det heller inte gynnat de väldigt rika.
Mvh,
Niklas J
Eller varför inte ta tillbaka riksbanken, kasta ut parasiterna och låta folket låna direkt av riksbanken till deras ränta om dom vill?
Att med lagstiftningsvägen hindra folk att göra dumma affärer skulle innebära att man gör orimligt stora ingrepp i folks frihet. Eventuellt skulle man kunna kräva av näringsidkare att de har större ansvar ifall de gör affärer med ett pucko. Det gäller även vilken ränta banken väljer att ta – det är inte rimligt att förbjuda folk att låna ut pengar till "för låg" ränta.
Jag tror inte heller att vi är villiga att ha ett samhälle där vi inte ställer upp för de som har det sämst ställt – även om detta beror på att man har gjort dåliga val och gamblat för mycket.
Ränteavdraget (alltså dra av ränta mot inkomst av tjänst) däremot har inget existensberättigande IMHO. Räntan är en kostnad för ditt boende och inte för inkomsternas (av tjänst) förvärvande – du får ju inte göra avdrag för hyran t.ex. Ränteavdrag är en ren subvention/sponsring av privat skuldsättning – vill man minska skuldsättningen skall man nog se över möjligheten till ränteavdrag. För att göra en sån ändring är det rimligt med någon form av övergångsregel.
Grattis Cornu till att ha fått medhåll från EU idag. Sverige får anmärkning:
1. Avsaknaden av amorteringskrav och att man inte gjort tillräckligt för att begränsa bobubblan.
2. Meningslösheten med den dyra restaurangmomssänkningen, på bloggen kallad KROG
Full pott alltså och bra vatten på kvarnen, tag gärna upp i blogginlägg
Anonym2012-05-30 11:38:
Exakt, det är ju själva grundproblemet.. att bankerna skapar nya pengar (krediter) varje gång nån tar ett lån. Därmed expanderas penningmängden i systemet hela tiden. Något som MÅSTE ske också om det ska finnas pengar o betala räntan med på gamla lånet totalt sett. O därmed är också nästan alla betalningsmedel numera en skuld till banken (97%). Pengar har därmed blivit = skuld tyvärr o därmed kan vi inte betala tillbaka skulderna utan o få total kollaps. Dvs att alla pengar (eller betalningsmedel mer korrekt benämnt) försvinner samtidigt.
Men det verkar vara få personer som på allvar förstår innebörden av sambandet mellan skuld o pengar (krediter).
Bankerna borde rimligen syssla med det de flesta förmoldligen tror att de gör.. nämligen o låna in o ut andras pengar. Men det är ju tyvärr borta sen länge.
Du har rätt m96, men corny fattar inte så "komplicerade" resonemang… 😉
"Inflationen betalar bostaden" Så här tänker jag.
Antal pengar: 1'000'000
Inflation: 2,63% (Baserat på SCBs årsmedel för 2011 på 311,43 mot 2010 på 303,46)
Avkastning på Kapital: ICA Banken 2,0% (källa DI)
Boränta: Bättre Bolån 3,94% 3mån rörligt (källa DI)
Om du har 1mil i en bostad som ökar i samma takt som inflationen. Vilket är fallet i fall vi inte har en bostadsbubbla, eller du har turen och bor i ett område som håller på och ändras till en annan social status klass. Den är då efter ett år värd 1'026'300.
1 mil på ICA banken är värt 1'020'000 efter ett år. D.v.s. mot inflationen har du förlorat 6'300.
Ett lån från Bättre Bonlån (billigaste 3mån rörlig enligt DI) kostar på ett år 39'400, 27'580 efter ränteavdrag men samtidigt har din bostad ökat i värde med 26'300 så du har betalat 1'280 och därför tjänat 5'020 jämfört med att ha pengarna på ICA banken. Samtidigt som du kunnat bo enligt dina önskemål.
Så för att "inflationen skall betala lånet" måste din investerings förmåga sträcka sig till ICA banken, och dina lån måste du kunna få till absolut lägsta ränta. I alla andra fall betalar inte inflationen dina lån. Eftersom, som Cornu skriver, styrräntor is the law of the land.
Eller missar jag något mer här?
Ja om du har alternativet att ha 1milj på ICA-banken så har du ingen anledning till att ta lån för att köpa huset – hur du än räknar med inflation eller inte kommer ett lån på 1milj för att ha kvar 1milj på ICA-banken vara en dålig affär.
Dessutom i räkneexemplet med huset skall du dessutom betala 5'625 i fastighetskatt så totalt blir det efter ränteavdrag 33'205 medan värdet på huset ökat med 26'300.
Det enda du kan hoppas på är att realräntan blir så låg att ränteavdraget sänker dina kostnader efter skatt så att realräntan blir så negativ att den kompenserar för fastighetskatten.
Ja, jämförelsen haltar eftersom väldigt få banker lånar ut pengar till spekulation i värdepapper (dvs du kan låna 1 mkr för att köpa hus men knappast för att köpa aktier). Mao innebär bostaden att du får högre "hävstång". Fö borde bostadens värde stiga mer än inflationen då lönerna ökar även realt.
Sensmoralen är väl framförallt att man inte ska ha pengar på banken i onödan snarare än att man ska spekulera i fastigheter; vilken indexfond som helst ger antagligen bättre avkastning.
Anonym från 21:50
Så mer eller mindre så handlar boendet om vilken ekonomisk risk och direkt kostnad man är beredd att för sitt boende för att kunna bo så som man vill. Och har du ekonomisk framförhållning och tänker på din framtid så vill du amortera eller spara innan du köper.
En "liten" miss ja…
Ökad inflation = höjda räntor
Men inte bara det, utan även ökade kostnader. Ibland önskar jag att vi får en rejält ökad inflation så att de med skuld som påstår att inflationen betalar av skulderna får se hur h-vetes illa det kan gå.
Tydligt från kommentarerna att vi börjar gå från "förnekelse" till "förhandling" i bubbelcykeln. Nu gäller det att försöka förklara för sig själv varför det var smart att köpa på toppen av bubblan. Jämför IT våren 2000…
Begreppet "inflationen betalar lånet" har lika olyckligt fått fäste i boendediskussionen som begreppet "global warming" i klimatförändringsdiskussionen.
Man hakar upp och förstorar något som missar essensen en smula. Det blir en nörddiskussion där man med våld försöker trycka in egna definitioner i andras huvuden.
Hur vill jag bo? Vad är det värt för mig? Svårt att tillskriva något absolut belopp på dessa öppna men viktiga frågor.
Det mer pragmatiska och praktiska förhållningssättet (som man missar om man börjar debattera huruvida "inflationen betalar lånet" eller inte) är:
1. Bo kvar i hyresrätten, hyreshöjning årligen tills du dör.
2. Flytta till bostadsrätten, ränteutgiftsminskning månatligen tills du dör. absolut – om du amorterar och/eller relativt – till din löneökning.
Självklart ingår här en risk gentemot ränteläget, samma risk tycker jag ingår i punkt 1, men folk vill bara lyfta den i punkt 2, konstigt med tanke på att du i punkt 2 kan gynnas medan du i punkt 1 aldrig gynnas i form av hyressänkning, endast möjligen avstannad höjning.
Räkna på absolut boendekostnad (kr) för de olika alternativen, låt sen de öppna frågorna avgöra. Hur vill jag bo? Vad är det värt för mig?
Jag tenderar att tro att de som benhårt håller fast i tesen att inflationen skall äta upp lånet har det som sitt sista halmstrå eftersom de kanske har förlorat hoppet att finna motiv för sitt lån i andra argument.
Ja det där myten om att lånen äts upp av inflationen verkar fortfarande leva kvar. Den kommer från situationen på 70-80 talet då vi hade fast växelkurs, devalveringar och mycket generösa ränteavdrag.
Totalt sett över lånets livstid tills det helt löst med amorteringar+ränta så är summan du betalt till banken desamma i reala termer.
Detta är enkelt att bevisa med en enkel räkneövning i Excel med ett lån på 1 mkr med 30 års amortering, 1% inflation (3% ränta) och 10% inflation (12% ränta).
Det finns inga gratis luncher. Befängt att tro att banken skulle ge låntagaren realkapital gratis.
Att matematiskt motbevisa "inflationen äter upp lånet" är egentligen irrelevant, då "inflationen äter upp lånet" är en icke-fråga, och så är 22-diskussionen där igen.
Precis som 22:34 försökte sig på att lyfta så kräver NÅGON dig på pengar för ditt boende.
Frågan är bara, vem vill ha mest? Banken eller hyresvärden?
(Och vad är smartast att välja utifrån *mitt* perspektiv.)
Stämmer teoretiskt sett men det förutsätter att "priselasticiteten" (eller korrelationen) mellan ränta och inflation är 1:1 vilket den sannolikt inte är i verkligheten (även om den antagligen brukar ligga hyfsat nära).
Anledningen till att inflationen (eller eg. nominella inkomstökningar) är intressant är att den (allt annat lika) innebär att tillgångar ökar i värde, och alltså ökar säkerheten för lånen. Hade vi haft deflation skulle på lång sikt alla sitta på lägenheter värda mindre än lånen (förutsatt att ingen amortering sker).
Till sist kan det vara värt att nämna att det lönerna ökat med ca 25% i reala termer 1999 – 2009, en inte heller försumbar ökning.
Lönerna ökade ca 60% i nominella termer 1999 – 2009, en inte direkt försumbar förändring.
Ganska fånigt att publicera två diagram då det ena bara är en ivnerterad version av det andra…Fö, vad säger de eg.? I Rumänien äger 96% sin bostad skuldfritt, innebär det att folket i Rumänien har det bättre än de i Schweiz, där bara 4,5% äger sin bostad skuldfritt? Det är dessutom fascinerande att i princip alla möjliga värden täcks in (från ~0% i Sverige till ~100% i Rumänien), det tyder på att de slutsatser man kan dra från diagrammen är just inga alls; hade det funnits en "normal" skuldsättningsgrad borde diagrammet haft en platå kring denna.
Naturligtvis vill de flesta bo i en centralt belägen HR till en månadskostnad av några tusenlappar men eftersom det inte finns så många sådana får man distribuera dem efter något annat kriterium, t.ex. kötid ("Rättvist" men samhällsekonomiskt katastrofalt). I fallet med BR sker istället distributionen efter efter betalningsförmåga vilket måhända är "orättvist" men samhällsekonomiskt betydligt förnuftigare.
Kul att se hur svart och vit denna diskussion ofta blir. Antingen finns det ingen risk alls, eller så är det kört, antingen bor man centralt eller så bor man i tält.
Människan är fubar.
Kanske lite utanför huvudfåran av tråden. Rajnfält och Borg pratar om den låga svenska skulden och avser statsskulden enbart. (Och lyfter samtidigt fram Sverige som ett föredöme.) I denna tråd diskuteras hushållens skulder och då ser verkligheten annorlunda ut. Lägg sen till landets samlade företags- och finansskulder och bilden blir mörk och hotfull. Enligt Morgan Stanley Research där ländernas totalskuld redovisas i förhållande till BNP så placerar sig Sverige i topp:
Storbritannien mer än 900 %
Japan 600 %
Sverige 450 % något över EU-snittet.
Om detta vill varken Borg, Norman eller Rajnfält prata om! Däremot EU-kommissionen. Det tackar vi för! Varför vill Borg byta jobb kan man undra. Jo han vill inte vara med och hantera efterbörden av en miserabel ekonomisk politik under 6 år, som förvärrat ett från början svårt läge!
Passande liknelse med efterbörd (=moderkakan som försett barnet med nödvändig näring och energi). Trots allt kan många tycka att efterbörden är lite äcklig att hantera.