Gästinlägg: Det missförstådda kapitalet

Ja, du tänker fel. Även vid fractional reserve banking måste banken låna in allt den lånar ut. Dock sätts de utlånade pengarna in i en annan bank, och kan då lånas ut igen. Det är det som är tricket.

OK, tack!

Nej, nej, nej.

FRB resonemanget som ni kan läsa på wikipedia och div flummiga websidor är inte direkt fel. Däremot är det baserat på ett samhälle med kontanter och där fordringar på bank knappt används. Som det var för 100 år sedan eller så.

Sverige har inte FRB. Vi har inget reservkrav. Fordringar på bank skapas inte primärt genom insättning av kontanter i bank. Det är mycket länge sedan det var så.

I Sverige skapas fordringar på bankinstitut när allmänheten tar lån i bank.

Eurozonens banker behöver likviditet på grund av det pågående flykten av kapital (elektronisk "bank run") från bankerna. Detta innebär inte att bankerna får hjälp i form av kapitaltillskott.

Den mest direkta hjälp bankerna fått är när centralbankerna (FEB, ECB) köpt tillgångar som bostadsobligationer eller statsobligationer (Grekland) över marknadsvärdet. Sedan kan det också visa sig bli en bra affär för centralbankerna om de behåller obligationerna tiden ut.
/Jakob

Det berora naturligtvis på vilken definition av ordet "kapital" man använder. Den för samhällsekonomisk debatt meningsfulla defintionen är dock att "kapital" avser något som kan skapa "värde". Det vill säg produktionsmedel. Det vill säga mark, fabriker, osv.

I kapitalistiskt nyspråk har det emellrtid förekommit exakt den begreppsglidningen som du hänvisar till.

Anders Limes, jag motsäger inte att kapital kan skapa värde i form av produktionsmedel. Men även skuld kan skapa värde i form av produktionsmedel. Mark, skog, fabriker, och fastigheter är exempel på tillgångar som kan skapa värde.

Kapital + skuld är finansieringskällor varav kapital är en krockkudde i händelse av att tillgångarna skapar negativt värde.

Anders Limes. Nej, pengar och valutor är inte kapital. Det är finansiella tillgångar.

Tänk dig följande exempel:

Du vill sälja en traktor till mig.
Du vill ta betalt i SEK.

Har du någon aning om det är med sparkapital eller ett lån som jag finansierar mig med när jag betalar dig i SEK med? Eller en kombination av både skulder och kapital?

Svar: Nej.

Det är här som missförståndet ligger.

Skulder och kapital är finansieringskällor vid förvärv av produktionsmedel.

Buljong är en blajare. Han har inte rent mjöl i påsen. Förresten, alla som anväder ordet penningsystemhaverist är blajare som ser upp rill och vill vara som lilla Corny. Det finns inget annat skäl till att använda sådana ord om folk som försöker få ett mer rättvist system till stånd. Jag ifrågasätter kraftigt Buljongen. Dessutom drar den här bloggen tydligen till sig människor med mindervärdeskomplex. Folk som måste skriva ut civilekonom, leg. Psyk, etc på ett forum där ingen ändå vet vilka dom är.

Inte mina definitioner. Sedan lång tid djupt och brett accepterade. Om du letar ett ögonblick så kommer du upptäcka det (och jag är faktiskt lite chockad om det verkligen är så att detta är nytt för dig).

Den s.k. "moderna" ekonomin, den variant som bl.a. lärs ut på våra handelshögskolor (men inte nödväntigtvis på våra universitet) har andra definitioner, det känner jag väl till, och det har jag beklagat ovan.

Som jag redan angett är "kapital" = värdeproducerande enhet den definition som är användbar i en givande diskussion om samhällsekonomi. Därför använder jag (och många andra) den. Din defintion av "kapital" motsvaras väl bäst av engelskans "asset" alltså "tillgång". En sådan kan ju vara vilket papper som helst, och behöver alltså inte vara värdeproducerande, till skillnad från kapital alltså. Om du glömt definitionen av värde, se ovan.

Hur många gånger måste jag förklara att det inte existerar några icke-lånade pengar i ett fiatvalutasystem? Det existerar inte en krona som inte tillkommit GENOM ETT LÅN. Det ursprungliga lånet är när staten lånar pengar av riksbanken i utbyte mot – just det – räntebärande statsskuldväxlar. Dessa skuldpengar förökas sedan i vårt banksystem genom fractional reserves och – just det – räntebärande lån.

Ergo: ALLA pengar i ett fiatvalutasystem är LÅNADE. Alla pengar är alltså räntebärande skuldväxlar. Dock finns en ofantlig mängd skuld som inte är pengar, enligt ovan.

Hur svårt ska detta vara att förstå egentligen? Det är mycket enkelt. Om du fortfarande inte förstår, vill jag uppmana dig att läsa den mycket pedagogiska text jag länkade till ovan.

När du förstått denna oerhört enkla (och absurda, det håller jag som sagt med om) sanning, så är nästa steg att förstå absurditeten med det evigt exponentiellt ökande avståndet mellan mängden "skuld" och mängden "pengar", och absurditeten med det privatiserade senioraget.

Och då har du gått ut ur systemet, och då (om inte förr) kommer du förstå den avgörande vikten av att tydligt skilja på "kapital" och "tillgångar". Och du kan därefter börja förstå varför systemet är sjukt, ohållbart, och statt i kollaps. Lycka till.

Utmärkt Anders. Det finns tydligen någon som inte ljuger här iallafall.

Anders Limes. Du gled nu över från en ofullständig förståelse av det ekonomiska begreppet kapital till en ofullständigt förstådd utläggning av hur alla pengar skapats av lån.

Till att börja med.

När staten vill komma över pengar så är ett sätt att låna upp pengar mot löfte om att vid ett visst datum betala tillbaka med pengar som kommer från statens beskattningsrätt av folket. Som en extra garanti för lånet så garanterar centralbanken att i nödfall köpa tillbaka lånet med pengar från sedelpressen.

Detta lånelöfte auktioneras ut till bankmarknaden där de lägst bjudande bankerna vinner lånet.

Riksbanken är ännu inte inblandad i låneprocessen men blir det i ett senare skede.

Anders Limes, nej du har fel i det mesta. Nu sprider du en annan grov missuppfattning som jag inte vet varifrån du fått den? Kanske är det Lincolns idé?. Du upprepar gång på gång att "pengarna har sitt ursprung i ett lån från RB".

Du skriver -"Det existerar inte en krona som inte tillkommit GENOM ETT LÅN." och "alla centralbankens pengar har sitt ursprung i lån från Riksbanken."

Så kanske man skulle kunna tro, men det är inte så det har gått till. Faktiskt tvärtom. Centralbankspengarna representerar Riksbankens skuld. En skuldsedel i allmänhetens hand är alltså en fordran på Riksbankens tillgångar. Idag finns dock ingen inlösenrätt, det innebär att vi har en pappersmyntfot. Ett mer fullständigt svar om jag skriver ett, får bli i en separat artikel.

Vill du ta reda på mer om det här själv så rekomenderar jag dig att gå till biblioteket och läsa i boken Makroekonomi av Klas Fregert och Lars Johnung (sid 223-233). Där beskrivs hela historien. Intressant i sammanhanget är att föregångaren till Riksbanken var en halvstatlig bank som hette Palmstruchska banken. När den banken ställde in inlösenrätten på bankens sedlar hände det märkliga att sedlarna trots detta ändå fortsatte att cirkulera som ett betalningsmedel och därmed var pappersmyntfoten född. Experimentet varade dock bara i ett år då banken upphörde och låntagarna betalat tillbaka nästan allt och insättarna fick tillbaka sina mynt. Resten av skulden dömdes Palmstruch att få betala eller betala med sitt liv. Han blev benådad och dog några år senare i fängelse. Sverige är alltså först både med en Riksbank (år 1668) och en pappersmyntfot år 1663-1664. Sen dess har Sverigen varvat pappersmyntfot och metallmynfot ett flertal gånger.

Hälsningar Bullion

Du undviker fortfarande mina frågor. Hursomhelst, vi leker väl vidare.

Pengar representerar alltså en fordran på riksbankens tillgångar. Pengarna har ställts ut av RB mot dessa tillgångar. Vilka tillgångar är det vi talar om? Inte är det guldreserven. Möjligen de utländska skuldvalutorna (vilket inte ändrar resonemanget). Nej, det rör sig om riksbankens innehav av räntebärande finansiella instrument. Dessa har köpts av RB i utbyte mot de här omtalade "pengarna".

Här är ett citat från Svante Öbergs (fd vice riksbankschef) anförande 091201:

"Sedlar och mynt är en viktig finansieringskälla för Riksbanken. Kontanter i form av sedlar och mynt ger inte någon ränta till innehavarna av dem. Allmänhetens innehav av sedlar och mynt bokförs som en räntelös skuld i Riksbankens balansräkning. Riksbanken investerar ett motsvarande belopp, med avdrag för kostnaden för hantering av sedlar och mynt, i finansiella tillgångar som ger en avkastning. Detta motsvarande belopp är i praktiken en del av valutareserven."

(http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Tal/2009/091201a.pdf)

Sedlar och mynt kallas alltså av riksbanken för "skuld" men går inte att återlösa och har ingen ränta. "Skuld" är alltså en oegentlig beteckning, som endast handlar om termer i en balanserad bokföring.

Den sanna "skulden" är naturligtvis de räntebärande ("ger avkastning") "finansiella instrumenten" – t.ex. statsobligationerna. Sedlar och mynt kostar ränta och är alltså räntebärande skuldsedlar. Som sagt.

Emellertid, som konstaterat ovan, handlar 92% av problemet inte om RBs utgivning av valuta, utan om de privata bankernas. Här är situationen (ännu mer) glasklar: all denna valuta är räntebärande skuld. Det är 92% av problemet, som sagt. Har du någon kommentar om detta? Annars är vi alltså överens om att 92% av landets valuta är en räntebärande skuld, och oense om resterande 8%.

Jag ställde tre (3) ytterligare frågor ovan. Dessa handlar om systemets oundvikliga kollaps, systemets extrema absurditet, och systemets oerhört politiska natur. Dessa frågor är alltså det centrala i diskussionen. Vad sägs om ett, eller snarare tre (3) svar? Vårt valutasystems framtid är intressant, eller?

Vidare. "alla centralbankens pengar har sitt ursprung i ett lån hos riksbanken" – vem citerar du? Inte mig. Vi kan väl hålla oss ifrån att felcitera varandra, så vi kan ha en civiliserad diskussion.

Dessutom. Lincolns blogg har jag sett först ikväll (dumma jag trodde att man kunde googla på "lincoln"). Mina insikter kommer från andra håll. Amerikanska Feds skrift "modern money mechanics" är t.ex. en lysande klar, och mycket auktoritativ, genomgång av skuldvalutans funktionssätt. Ladda ner den här:

http://www.archive.org/details/ModernMoneyMechanicshttp://www.archive.org/details/ModernMoneyMechanics

Avslutningsvis. Trevligt med en historisk exposé. Jag kan också förbruka spaltmeter med sådana, t.ex. kan jag tala om Rentenmark, men jag föredrar att hålla diskussionen fokuserad på mina tre (3) frågor ovan. Tacksam för svar på dessa. Och som bonus, eftersom du så länge låtit bli att svara på mina tre (3) frågor, vad sägs om en kommentar på mitt förslag om CO2-myntfot resp energimyntfot?

Bästa hälsningar,
Anders

Bäste Anders Limes.

Tack för upplysningarna. Jag har haft fem tusen kr i sedlar liggandes i byrålådan de senaste 40 åren och skulle gärna vilja ha in räntan nu. Jag undrar vem jag ska vända mig till för att kräva in all upplupen ränta? Fem tusen var fasligt mycket pengar för 40 år sen, frågan är kan jag begära att få ränta på utebliven ränta också?

Skicka svar till Farbror Blåst

———————

Men seriöst nu Anders. Du citerar Riksbankens Svante Öbergs förklaring. Det var ju ett bra steg framåt trodde jag.., tills jag läser att du i de nästa meningarna omtolkar allt tillbaks till din ursprungliga idé. Att du kan göra en sån knasig logisk kullerbytta förbryllar mig. Vad står på?

Var det ett prov på din logiska slutledningsförmåga?

I så fall tolkar jag dig som en tok, typ IQ fiskmås.

Eller har du på dig ett par ljusröda ideologiska glasögon som filtrerar bort alla andra inkommande färger och gör om världen till ett ljusrött dis?

Eller är det något annat som är fel?

Hur kan du gång på gång fortsätta att förvränga fakta mot bättre vetande?

Skulle det hjälpa om jag nämner att Riksbanken bör betraktas som en depositionscentral där banker och allmänhet gjort insättningar, skuldsedlar har skrivits men nu har Riksbanken stängt disken där de inlånade tillgångarna lämnas ut. Vad göra? Slänga skuldsedeln och glömma saken?
Nej, vi fortsätter använda skuldsedlarna i brist på bättre.

Hälsningar Bullion

P.S. det felciterade citatet var inte från början menat att stå där som ett ordagrant citat – meningen var att sammanfatta vad du upprepat på flera ställen.

Buljongen blev förångad

Jag uppskattar mycket din nya ton. Den är så pass ny, så att jag undrar hur många ”Bullion” det egentligen finns. Inte för att det spelar någon som helst roll.

Jag förstår att det inte finns något explicit skuldavtal mellan en riksbankssedel och en räntebärande tillgång, t.ex. en obligation. Men jag förstår också, att skapandet av sedlar och inköpet av dylika räntebärande instrument alltid går hand i hand. Det betyder, att effekten blir, att för varje sedel som skapas inhandlar RB ett räntebärande instrument. Detta gör, att samhället alltså måste producera ränta till RB i utbyte mot att samhället får tillgång till dessa sedlar.

Som jag ser det, innebär detta att man kan beteckna sedlar som räntebärande skuldinstrument, både från samhällets sida (som betalar ränta) och RBs sida (som tjänar ränta). Emellrtid har jag endast ett principiellt problem med detta, eftersom RB är statlig (till skillnad från t.ex. Fed) och senioraget och räntan i princip återförs till samhället. De övriga 92% av skuldvalutan är mitt centrala problem, som sagt.

Jag känner också till att det inte finns något alternativ till skuldvaluta som är i funktion idag. Jag är inte konspiratoriskt lagd, så detta är inget jag går galen över. Jag misstänker att det centrala skälet till skuldvalutornas hegemoni är att de, som du säger, tillåtit oändlig tillväxt av pengamängd och därmed av ekonomin. Skuldvalutorna och exponetiell ekonomisk tillväxt är i själva verket två sidor av samma sak – otänkbara utan varandra.

Den djupa orsaken till denna ekonomiska tillväxt är emellertid exponentiellt ökande energiförbrukning, till 85% från fossila källor. Exponentiell tillväxt av befolkning, exponentiellt ökande utrotning av arter, ekosystem, samt tilltagande klimatkollaps osv, följer i tillväxtens spår.

Världen byter emellertid paradigm. Framtiden kommer vara karaktäriserad av ständigt minskande tillgång till energi. Alla de hittills exponentiellt ökande trenderna ovan kommer alltså, av omständigheter vi inte kan råda över (planetära begränsningar), tvingas till att istället minska.

Eftersom vi alltså lämnar tillväxtpradigmet är det logiskt att vi också lämnar detta mynts andra sida, alltså skuldvalutan. Den fyller inte längre någon positiv funktion, eftersom – och detta är viktigt – inget behov av att facilitera en ständigt ökande tillväxt kommer finnas kvar.

Helt skissartat – jag hoppas kunna utveckla dessa tankar (med t.ex. dig) mitt förslag om energibaserad myntfot. Allt som producerar energi får ge ut sedlar. Ett vattenkraftverk t.ex. Säg att de ger ut 1 energikrona per kWh. De kan

1) deponera denna i en bank. Banken kan därefter låna ut denna vid behov. Om vi enas om någon form av FRB eller motsvarande kommer alltså en aspekt av valutaskapande in i bilden. Denna bör då vara relaterad till förväntad framtida energiproduktion, och vara återbetalningsskyldig. Någon ränta bör i princip inte finnas, eftersom räntan är en aspekt av tillväxt, som alltså inte är relevant. Istället för ränta kan man eventuellt tänka sig engångsavgift för lån, t.ex. 3%. Vidare, om icke-energiskapande enheter alltså får ge ut valuta, så tillkommer alltså en vinst i form av seniorage. Denna vinst skall tillfalla det allmänna och användas för investeringar i den nya infrastruktur vi kommer behöva i det kommande paradigmet av energibrist.

2) Eller också kan vattenkraftverket betala löner, göra investeringar eller annat för sin energikrona.

Detta innebär alltså, att bankernas vinstmöjligheter i princip försvinner, då de förlorar både senioraget och räntan. Bankväsendet kommer alltså behöva omstruktureras till, förslagsvis, lokala icke-vinstdrivande stiftelser. Detta är naturligt, eftersom banker i princip inte producerar något värde – och de bör därför inte belönas som om de gjorde det.

Här invänder många att ”värdet” som bankerna ”skapar” ligger i allokering av finansiella resurser till ”rätt” områden i ekonomin. Jag nöjer mig med att säga: ”bostadsbubbla”. Så kan vi förhoppningsvis lämna den tråden innan vi ödar mer tid på det.

Anders Granska vad bullion säger och inte säger, läs mellan raderna.

Anders sa "Jag känner också till att det inte finns något alternativ till skuldvaluta som är i funktion idag"

Mitt framför dina ögon så finna det en skuldfri valuta, när riksbanken för ut pengar direkt till alla som en gåva så är pengarna skuldfria, tar staten och betalar med riksbankens pengar så är pengarna skuldfria.

Skuldpengar skapas så här riksbanken trycker lite nya pengar och lånar ut till banken som sen lånar ut pengarna till staten som bygger vägar med pengarna, så ökar skuldpengarna, pengarna som cirkulerar i ekonomin blir skuldsatta.

Skuldfria pengar skapas när samma pengar från riksbanken ges till staten som använder dom för att bygga vägar, så skapas skuldfria pengar.

Skuldfria pengar skapar inte inflation.
Riksbanken trycker upp 20 mdkr som banken lånar ut till staten för vägbyggen, det sägs inte skapa någon inflation, om staten tar pengarna utan bankens inblandning förändrar inte något, samma pengar i omlopp i ekonomin kan inte förändra inflationen.

Om vi ska öka penningmängden vilket vi gör lite varje år så måste pengarna föras ut i ekonomin genom staten för att bli skuldfria pengar.
Lånar banken ut riksbanken nya pengar så blir det skuldpengar.

Det finns skuldfria pengar men jag tror inte bullion vill förklara något.

bullion Vem skapar pengar?
vill inte bullion att vi ska veta hur det går till, han förklarar inget.
Riksbankens sedelpress skapar pengar som bankerna lånar ut, har bullion blivit ertappad med handen i kakburken.

Anders Limes. Okey, jag ser hur du tänker nu. Men en sak bara, sen slutet av 2010 så finns ingen utlåning till svenska banker och inga tillgångar i svenska statspapper i Riksbankens balansräkning. se balansräkningen på sid 62 i 2010 års bokslut http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2011/ar2010_sv.pdf

Däremot finns mycket statspapper i utländsk valuta.

Det här är ett resultat av att de akuta nöd-åtgärderna dragits tillbaka. Bankernas står på egna ben och att svenska statens finanser är väldigt sunda med ett lågt underskott plus en i förhållande till BNP väldigt liten statskuld.
Det gör att intresset att investera i svenska statspapper med toppbetyget AAA ligger på högsta nivå. Förra veckan slutade 10-åringen på 1,81 procent, det ger att staten får betala en extremt låg omfinansieringsränta.
Detta köpintresse i svenska statspapper kommer inte bara från inhemska banker, det finns ett starkt utländskt intresse att investera i kronan och det gör att vi får en stark valuta. I nuläget behöver alltså inte Riksbanken finansiera svenska banker, det gör att Riksbanken bara håller i tillgångar i annan valuta. Dessa tillgångar ingår i valutareserven.

Dina funderingar kring en energi-valuta hänger jag inte riktigt med på. Det låter mer som att energiproducenter får betalt för att skapa energi. Hoppas du tänker på att ett villkor för att betlala för energiframställning är att den är konkurranskraftig och inte kräver statliga understöd. Hur är det med alternativ energi som t.ex sol- och vindenergi, är den så lönsam att den går att beskatta eller krävs det tvärtom statligt understöd för att investeringen ska gå runt?

Hälsningar Bullion

Alltså, RB har någon annans statsobligationer, och någon annans RB har våra statsobligationer. Ändrar ingenting i sak.

Ordet "lönsamhet" är intressant. I dagens skuldvaluta innebär "lönsamhet" att man får in fler skuldpengar i sin verksamhet än vad man måste betala ut. Mängden valuta i samhället är dock alltid för liten i förhållande till skulden (jfr bl.a. texten jag länkade ovan "Den svenska valutan"), och 2005 hade vi som sagt 4000 mdr i skuld att möta med 1000 mdr i valuta.

Den exponentiellt ökande skulden gör att fler och fler verksamheter förklaras i konkurs, och förr eller senare tas över av banksystemet, som i en extrapolerad framtid alltså kommer äga 100% av alla värdeproducerande enheter.

Ett exempel på denna process är Grekland, som bankerna snart omvandlat till ett fullfjädrat U-land (krossande skuld, inga egna tillgångar, inget fungerande samhälle, hejdlös korrutption som en följd av samhällelig kollaps, osv). Resten av västvärlden står i tur att bli U-länder, även de. Inte minst Sverige, efter att den privata skuldbördan socialiserats i samband med den förestående skuldvalutakollapsen kommer vårt "kreditbetyg" ovan oundvikligen implodera. Sen blir det grekisk behandling även av oss.

"Lönsamhet" i kontexten av en skuldvaluta är alltså något av en oxymoron. "Lönsamhet" kan bara vara relativ – ger verksamheten X mer avkastning/skuld än Y? Men ett samhälle kan aldrig vara "lönsamt" – ty det hamnar obönhörligen i tilltagande insolvens, pga den exponentiellt ökande skulden.

I en skuldfri energivaluta (jag förstår att tanken är ny, läs mitt utkast igen) är situationen en annan. Kortsiktig profit faller i princip bort som incitament för investering. Den profitmaximerande kvartalsekonomin (en effekt av skuldvalutan) ersätts av en värdemaximerande hållbarhetsekonomi. Detta är som sagt en förutsättning för överlevnad på vår planet.

"Statligt stöd" betyder idag, i princip, att staten tar över en del av en skuldbörda. Eftersom skuldbördan kommer vara ojämförligt mycket mindre i ett skuldfritt energivalutasystem, minskar behovet av sådana "statliga stöd".

Jag avser utveckla dessa tanakr på min egen anspråkslösa blogg (klicka på mitt namn). Om du och Anonym dyker upp där kan vi fortsätta diskussionen där. Och öka antalet besökare med typ 20% :-))

Avslutningsvis. Jag blir faktiskt lite full i skratt av din kommentar @Anonym. Du antyder ju liksom mellan raderna att skuldvalutan skulle ha något värde. Det har den ju inte. Den har endast "skuld" (ett påhittat begrepp som inte existerar i verkligheten).

Cornus (och min) favoritblogg Zero Hedge har haft ett antal gästinlägg som går på djupet av denna fråga. Se t.ex.

http://www.zerohedge.com/news/guest-post-counterfeit-money-counterfeit-policy

Och senast idag

http://www.zerohedge.com/news/guest-post-money-nothin-primer-fake-wealth-creation-and-its-implications-part-1

Vi kan alltså notera att Zero Hedge faktiskt tar in gästskribenter som förklarar den absurda, djupt orättvisa, och framförallt ohållbara, situationen med skuldvalutan. Och det oavvisliga kravet på en skuldfri ersättning.

Tyvärr har vi hittills inte sett något sådant på Carnucopia?, men det är säkerligen ett överseende som kommer rättas till inom kort. Eller hur Cornu?

Anders Limes. Jag köper inte argumentet att den totala skulden är si och så många gånger större än penningmängden sedlar&mynt och att det därför är omöjligt att göra sig skuldfri av den anledningen.

Du har ju inte räknat in banktillgodohavanden som kan nolla skuld. Sen hör det ju till saken att det finns ett underliggande värde i de tillgångar som skulderna finansierar. Detta värde kan vara dubbelt större än skuldmassan, detta är kapitalet, den skuldfria andelen i en balansräkning.

Så om du t.ex säljer ett hus så betalar ju inte köparen med sedlar precis, han betalar med ett nytt lån plus eget kapital som kommer från ett bankkonto. Men även om han betalat allt med sedlar så innebär ju inte det att sedlarna kommer att fastna hos dig, du ska ju betala tillbaka din skuld med de sedlarna och vad gör du med resten av de pengar som blir över? Förmodligen återinvesterar du i ett nytt boende eller låter pengarna ligga på ett bankkonto.

Nej, du slingrade dig ur frågan om energiframställningen är lönsam eller inte på ett klent vis. Om en verksamhet är olönsam måste någon stå för förlusten, någon annan verksamhet som har ett tillräckligt stort överskott som kan beskattas. Annars drivs statens ekonomi mot underskott som antingen måste monitariseras eller adderas till ett växande skuldberg.

Ditt påstående att ett samhälle inte kan vara lönsamt ger jag inte mycket för. Varför kan inte ett samhälle finansiera sina kostnader utan skuldsättning? Varför måste ett samhälle bli insolvent? Det finns väl ingen lag som säger att staten måste gå med underskott. Det finns ingen lag som säger att staten ska finansiera olönsam verksamhet med skuldsättning.

Betr. din beskrivning att bankerna förvandlat Grekland till ett icke fungerande samhälle, hejdlös korruption osv. så är det inte konsekvenser. Det är bidragande orsaker till att Grekland hamnat där det är idag. Grekland har varit en dysfunktionell stat under lång, lång tid och har gjort fyra statsbankrutter under de senaste två århundradena. Vad jag sett har aldrig 100% hamnat i bankers ägo någonsin i något land.

Det som är nytt i Grekland är att i.o.m inträdet i EMU så har landet lånat i en valuta (euron) som deras egen centralbank inte själv kan printa upp. Detta har utlöst den akuta skuldkris.

Jag för min del ser som lösning på skuldkrisen och överkonsumtionen av naturresurser att stater slutar med att skuldsätta sina ekonomier och istället lever inom de ekonomiska ramar man har. Sverige tog sig igenom en skuldkris i början på 90-talet och har sen dess infört utgiftstak, budgetdisciplin och en balanserad budget. Idag är Sverige ett föredöme.

Du förutspår att Sverige kommer att gå åt pipan med vår stora bolåneskuld, vi får väl se. Jag är inte så säker på att det kommer bli fullt så illa.

Vad det gäller ny energi så är jag övertygad om att vi slipper se något omfattande och stort slöseri på icke lönsamma energislag. Det skulle bara bidra till att vi fastnar i skuldfällan.

Hälsningar Bullion

bullion
"banktillgodohavanden" "tillgångar" är inte pengar, hus och annat räknas inte in i M3, Skulderna överstiger M3.
Om du inte redan är politiker så skulle du lyckas bra, för du är skicklig på att argumentera, du undviker hela tiden att tala om att bankerna lånar fån riksbankens sedelpress.

Sen är det inte så enkelt som att goda statsfinanser löser alla problem i ekonomin, Sverige går inte bra trots våra relativt goda statsfinanser.

Du har bra bankkunskaper men har du läst samhällsekonomi?
Det som är bra för bankerna kan vara dåligt för samhället vilket i slutänden även drabbar bankerna.

Ur samhällssynpunkt är det inte bra om alla nya pengar förs ut i ekonomin som krediter, förstår du det, eller har du jobbat på en bank så länge att du inte ser mer än debet och kredit.

@ Anonym, jag håller med och uppskattar dina synpunkter. Jag upplever att vi skiljer oss åt endast på detaljen om M1, sedlar och mynt.

Jag anser alltså att även detta kan betraktas som skuldpengar eftersom RB alltid köper skuldbärande instrument i samma mängd som mängden ny M1. Räntan leder alltså till en expansion av skuld som ingenstans motsvaras av en expansion i M1, och gör att obetalbarheten hos den totala skulden ökar ytterligare. Det är det som är min poäng.

Men om RB lät bli att köpa sådana instrument så försvinner min invändning. De kunde, t.ex, köpa guld istället.

Eller byta till en energimyntfot.

Anders
Jag tror inte på att guld ska vara med när man pratar om pengar.
pengar är bara pengar.

Anders varför blanda in guld i ekonomin?
Det fungerar lika bra med sedlar när vi ska köpa och sälja saker.
Förr i värden användes guld som vi nu använder sedlar.

se 04:23 guld behövs inte om du startar en ekonomi.
Läs en gång till, när pengar kommer ut i ekonomin som krediter (från sedelpressen) så ökar mängden pengar i samhället, när pengarna betalas tillbaka så minskar mängden pengar i samhället.

Bankerna skapar konjunktursvängningar med krediter som kommer från sedelpressen.
bullion har nog aldrig tänkt på det, bankerna orsakar sina kreditförluster själva.

Anders
Använd pengar krångla inte till det.
se 04:23 Hur skapas pengar och hur kommer pengarna ut i ekonomin.
Börja från början för att förstå hur pengar skapas.

Bullion har inte förklarat något, jag är inte säker på att han själv förstår hur samhällsekonomin fungerar.

Jodå, jag förstår mycket väl och om du går in och läser bankernas bokslut så kan du ocskå få fram information om hur deras inlåning ser ut.

När det gäller bankernas inlåning från Riksbanken så sker det via s.k repo-lån. Detta är ett sju-dagars lån som avslutas med en omvänd repa när Riksbanken säljer tillbaka värdepapperet som låg till grund för lånet. När Riksbanken köper tillbaka pengarna som den lånat ut så sätter Riksbanken återköpspriset på värdepapperet några kronor högre. Det innebär att man med utgångspunkt från denna repa *52 veckor får fram vad reporäntan blir på årsbasis.

I normala fall vill ju bankerna tjäna pengar och anpassar sig till Riksbankernas repo-ränta genom att bjuda nära eller lägre än repo-räntan till de banker som behöver låna på inter-bank-marknaden. Syftet är alltså att sköta om penningpolitiken.

Gå in på Riksbanken.se och sök på balansräkning, (ny balansräkning redovisas en gång i veckan) så ser du hur mycket bankerna lånar av RB i dagsläget. Eller tvärtom hur mycket RB lånar in från bankerna. Det kan ju vara tvärtom också…

Fler frågor?

Nu får du hålla isär begreppen. Antingen skaffar du dig en aning eller så får du stå ut med att framstå som en idiot. Du är en blajare av buljongmått. End the fed? Suck.

Vad vinner du på att ta till såna galet låga slamkryparknep som Elvis lever och annat enbart konstruerat för att sänka trovärdigheten hos de som med all rätt ifrågasätter detta system?

Att du uppskattar buljongen visar enbart att du också har något dolt motiv i det här. Buljongeb påstår att bankens kubd själv skapar pengarna han lånar. Otroligt. Vad ska vi då egentligen med bankerna till?

Din fjant. Skulle det där vara roligt? Jag hopoas för din skull att du har ett väl genomtänkt motiv till att göra som du just gjorde.

Märker du inte att ingen hos Corny egentligen vill veta något av vad Lincoln säger? De är bara intresserade av snutskastning, inte fakta. När man inte kan vinna då fpr man ta till smutskastningen.

Sigvard. Debatter med Lincoln är bortkastad tid och leder ingenvart. Tar man tag i en teknisk detalj så får man räkna med att diskussionen blir cirkulär, d.v.s man kommer inte en millimeter framåt.

@BullionMar 8, 2012 09:20 AM

Okej men du kunde väl förklara för oss som läser både Cornus och Lincolns bloggar hur det EGENTLIGEN är. Det är för OSS som det vore intressant att veta hur ni tänker (inte för Lincoln eller er själva). Och inte för att ni skall vinna någon strid med Lincoln. Om ni bara förklarar för oss så kan vi ju ta ställning och fundera själva.

Lincoln tar ju i detalj upp vad han anser vara fel på din och Cornus beskrivningar om hur bankväsende och penningsystem fungerar. Jag kan inte se något fel i det som Lincoln skriver men om det är fel så skulle jag gärna vilja veta VAD som är fel. Och HUR det egentligen är.

Och hittills har ni inte med ett ord nämnt något om det.

Jag har ett vförslag. Vad sägs om att du svarar på följande tre frågor:

1) Varför skall samhället acceptera att sätta sig i skuld för lyxen att ha en valuta istället för byteshandel?

2) Varför skall samhället acceptera att senioraget, alltså vinsten från skapandet av vår gemensamma (skuld)valuta, till 92% hamnar i privata fickor?

3) Varför ska vi acceptera ett system där skulden alltid och per definition är större än valutamängden – dvs aldrig kan återbetalas, men ändå används som juridiskt argument för utmätning osv? Absurt är bara förnamnet.

Bästa hälsningar,
/Anders

Jag vet inte vad du har för problem men värst rolig är du inte. Du kansje kunde bidra med något istället?