Svenskens vattenförbrukning – experiment

De flesta hus har ju mätare i huset så om ledningarna läcker på vägen fram eller tillbaka, spelar ingen roll för den uppmätta vattenförbrukningen.

Trenden är att vattenförbrukningen generellt minskar på grund av snålspolande toaletter, vitvaror etc.

Vi är 2 vuxna och tre barn. 100m3/år. Ger 55 liter per dag och person. Tvättmaskin och diskmaskin går konstant men är en moderna med lite vattenförbrukning. Vi vattnar gräset lite på sommaren också vattnet kostar bara 13 kr/m3 där vi bor i tätort där mina föräldrar bor i glebygd kostar det 35 kr/m3 men de bor i ett riktigt sossehål där pamparna tar in extraavgifter på all kommunal verksamhet.

/ Lowrisk

Sedan får man väl lägga till lite vatten på jobbet, skolan, biblioteket, affären, tvätthallen etc.

Vårt hushåll (2+2+2) ligger med en årsförbrukning kring 150 m3 per år. Långt under 100 l/person.

Själv så tillhör jag dem som förbrukar lite vatten och är inte ens i närheten av 180 liter. Dock så vet jag att förbrukningen kan variera kraftigt om man tittar på en sådan sak som boende form där flerfamiljshus tenderar att förbruka mer än enskilda fastigheter per person. I den mellansvenska kommun där jag verkar så är förbrukningen i en lägenhet ganska exakt dubbelt så hög per person som i en villa.

Det är ju en intressant fundering var dessa 180 liter kommer ifrån. Själv har jag utgått från att industrin på något vis förbrukar mängder med vatten, så att vi kommer upp i denna siffra per person. Exempelvis alla fjärrvärmenät fylls på med flera kubik dagligen för att kompensera för läckage. Kommunala simhallar bör väl göra av med en del?

De kan väl knappast vara så fula att de räknar in regnvatten som tas upp av husdjur och spannmål?

Vad jag kan minnas från när jag läste hydrologi för 10 år sedan så räknas även industriell förbrukning med i de officiella siffrorna för vattenförbrukning per kapita. Detta är anledningen till att siffrorna ligger på ungefär dubbelt upp mot vad vi faktiskt konsumerar.

Mvh Johan

Vid eftertanke så var det i avloppsvattenmängden som industrivatten medräknades till 1 PE. I danmark ligger det på 170liter per dag och PE, vilket ligger nära ditt tal på 180 cornu. Kan det vara så att du har fått tag i siffror över hur mycket avloppsvatten 1 person producerar om dagen?

Kan någon skänka Lars en vattenmätare? Helst en som är kalibrerad. Den valda mätmetoden borde ge rejäla mätfel.

Nu tror jag allt att foliehatten har åkt på igen. "[M]ätare som VA-bolagen är intresserade av att manipulera"? Det skulle bli en j-a skandal om något sådant uppdagades.

Jag håller med Magnus Redin om att direkt mätning av vattenflödet torde ge ett säkrare mätresultat än den mer indirekta energimätningsmetoden.

Men visst har eu ett direktiv om hur vi i sverige ska hushålla med vattnet så det räcker till dem på kontinenten? Det hörde jag häromdagen i varjefall.

Märks att Cornu skriver böcker om dagarna.

Nederbörden över fosterlandet ned(!)går till 175 km3 per år i genomsnitt. Totalt förbrukar vi ca 1 km3. Resten dunstar, kryper ned till grundvatten eller rinner ut i havet. Det finns att ta av. Spara vatten i Sverige med hjälp av snålspolande toaletter känns som, tja, en märklig företeelse.

/John

Friska(!) Gällivare som har landets sämsta VA-nät (har 18 pers på heltid under våren för att laga akutläckor) satsar 450000 per år på helt rätt saker när folk och hela kvarter får vara utan dricksvatten veckovis – nämligen skoterleder! Majoriteten i kommunen är skoterägare och det är allom bekant att skoteråkare inte dricker vatten utan öl. Därav prioriteringarna…

/J

Sen är nog avloppssäljarna/byggarna i maskopi med landets miljökontor då man är tvungen att dimensionera avlopp för att ta mot 250 liter vatten per pers och dag. Dvs att det byggs mer än dubbelt så stora avloppsanläggningar (3-kammarbrunnar, filterbäddar mm)än vad som egentligen vore nödvändigt. Och det blir dyrare för byggaren. Med mer slantar i någons ficka…

/J

15:39

Snart ska du se att det går pipelines från norr om dalälven och söderut. EU kanske i framtiden sälja vatten till region syd och då talar vi inte om Skåne utan söder om Medelhavet. Förmodligen får du inte ens ett tappställe då Unionens pengabehov är större en de enskilda regionernas nöd. Kanske kan du med borr och stål och dynamit skära ett hål. Som Nigeria typ fast vattenstöld istället för oljestöld.
/J

Magnus Redin, det räcker att vara lagom ospecifikt, plus/minus 20% är inga problem. Tror vi kan visa rätt tydligt ovan att 180 liter per person i ett hushåll är fel, åtminstone när det gäller villor.

Och vattenbolag presenterar detta som exempelvis 35 liter toalettspolningar (dvs 9 ggr per person -> sök läkare) osv, så de tänker inte alls på industriell förbrukning.

Oavsett så hjälper vi i Sverige inte några U-länder om vi sparar på vår vattenförbrukning. De får inte mer vatten för det.

Enskilda kommuner (Tjörn!) har dock problem med vattentillgången och behöver få ner konsumtionen.

Kommmer i håg ett radioprogram med kommunekologen i Lund där deras vattenbesparingsprogram (av solidariska själ med de som inte har så mycket vatten)fick stora besparingar av vattenkostnader men istället fick större kostnader på avloppssidan för att avloppsverket var dimensionerat för en viss mängd vatten till fekalierna. Som nu hade minskat.

Skall man mäta skall man i alla fall mäta precist. Det kommer dock inte åt det stora felet som är att du bara mäter en familjs förbrukning för att sedan jämföra det med ett medelvärde för att se om medelvärdet är rimligt.

Största problemet är troligtvis att människors bad och duschvanor varierar oerhört mycket, för en del är varmt vatten en vardagslyx som konsumeras i stor mängd.

Din undersökning kan dock göra nytta om den inspirerar någon att hålla lite koll på vattenförbrukningen och t.ex. upptäcka läckage på sina egna ledningar. Jag är övertygad om att i stort sett alla vattenverk har ok koll på diffen mellan inmatad och såld vattenmängd men en del finns i kommuner som struntar i att underhålla sina ledningsnät och där är det nog ett riktigt skitjobb att vara VA-chef.

Fel i avloppsnätet kan vara ännu värre då det ger risk för smittspridning. Det finns också jätteproblem med att gamla avloppsnät som är snålt dimensionerade även tar emot dagvatten, de slits med inväxande trädrötter osv och nu blir det vartefter vanligare med skyfall och då blir det bajsfontän i källarna. Avloppsledningarna är mycket dyrare att hålla i skick än simpla vattenledningar som har ganska små dimensioner, är lätta att hantera och inte behöver läggas med fall.

J 15:41, jag kommer inte ihåg vad standardkravet är på kapaciteten för enskilda avlopp men det är helt rätt att ta i och ha dem i överkant. Det är en miljöfråga och framförallt en hygienfråga och de enkla bäddar som är den vanligaste lösningen täpps till över tiden. Bygger man dem större räcker de längre och det är även dumsnålt att bygga med en för liten brunn, snålar man blir det snart dags för ett nytt dyrt grävjobb som vänder upp och ner på trädgården. En klok villaägare som har plats lägger på typ 25% på bäddstorleken utöver kommunens rekommendationer.

Merlins, det var ett sådant fall i Motala för några år sedan. Minns jag rätt tog det ca ett halvår för den stackars fastighetsägaren att upptäcka problemet och leta reda på vilken lägenhet som troligtvis hade ställt till det och de kom överens om en förlikning som jag vill minnas var femsiffrig.

Undrar föresten om Cornus insinuerande om dåliga vattenmätare hänger ihop med de dåliga elmätare som upptäcktes och ibland installerades när det det byttes till fjärravläsning?

Själv har jag stort förtroende för robustheten hos de gamla elektromekaniska elmätarna och mekaniska vattenmätare, de håller länge innan de pajar.

Det är bra att det grävs i skitfrågorna. 🙂

Själv håller jag på att det klokaste är att om möjligt mäta vattnet som lämnar anläggningen. Det är givetvis problematiskt om man infiltrerar direkt till grundvattnet, dock visar sig igensatta rör på ett mycket pedagogiskt sätt.

Här i Linköping är avloppshandläggarna väldigt skeptiska till minireningsverk, det är en godkänd lösning men deras erafarnhet är att de ibland inte underhålls och när de pajar pajar de helt medan de mindre effektiva bäddarna inte ger upp rakt av. Något som börjar användas riktigt mycket är passiv fosforabsorbent och att ta hand om den lokalt när man byter den.

En sak till, att en del fick högre elräkning efter byte av elmätare beror på att de gamla mekaniska hade ett glidlager som slets med tiden. Detta gjorde att dessa gamla mätare snurrade allt långsammare. De nya digitala mätarna har ej detta problem.

Jag är visserligen inte expert på kommunala VA-system men jag tror inte att det är något problem att ledningarna är gamla och läcker.

När det gäller färskvattnet så borde kostnaderna i princip bara bestå av fasta driftkostnader för vattenverk och utrustning, samt reparationskostnader för rör. Den löpande delen som beror på mängden färskvatten borde vara liten och mest bestå av lite kemikalier. Merkostnaden för att öka kapaciteten som krävs för att täcka upp för läckage borde vara nästan försumbar jämfört med att byta ut ledningar i förebyggande syfte. Inte heller borde läckagen orsaka några större problem annat än någon enstaka vattenskada då och då, och läckaget borde återgå till grundvattnet efter en tid. Det mest rationella sättet att driva färskvattensystemet borde alltås vara att köra på tills ledningarna havererar, eller att man passar på att byta ut ledningarna om gatan av någon anledning ändå är uppgrävd.

På det hela taget verkar kommunerna för det mesta lyckas bra med det här. Det är väldigt sällan som jag har varit utan vatten på grund av läckor, och om det tar tid att fixa så brukar kommunen kunna köra ut vatten med tankbil.

Om man får problem med avloppsröret så kan ju smittämnen spridas men hur stor är den risken? Blir det en mindre spricka under mark så rinner ju smutsvattnet ut i en naturlig infiltration och så kanske växtligheten blir lite frodigare kring läckaget – och borde inte en avloppsspricka sättas igen av fett och annat äckel som rinner i röret? En större risk borde vara att rören korkas igen av rötter och annat skit men det borde man kunna åtgärda på billigare sätt, t.ex. genom spolning eller att man kör igenom röret med en rotskärare.

Kanske vore det möjligt för kommunerna att börja använda rör med en teknisk livslängd på flera hundra år vid nyläggningar av rör? Den stora kostnaden består ju av grävarbete och på ungefär 50-100 års sikt så borde den investeringen börja betala av sig.

palpet.com:

Skärp dig! Googla "vattenläcka, gamla ledningar"

sen kan du sluta tro och börja veta…

/J

Anonym: Var vill du komma?

Första googleträffen är att det kan komma in bakterier i vattenledningssystemet om rören går sönder helt och töms på vatten. Men det är ju knappast ett jättestort problem eftersom ledningsbrott inte är särskilt vanligt.

Eller var det något annat du menade?

Rena avloppsvatten kan ge energi motsvarande en stads halva behov en energi så vi får hoppas att det blir bättre med den saken när nu tyskland ska lägga ner sin kärnkraft.

Avseende ny avloppsanläggning för enskilt hushåll så säger lagen att systemet ska vara anpassat för en förbrukning om 200 liter per person och dag. Samtidigt har jag hittat den mest energisnåla av duschmunstycken som fungerar utan luft utan att den gör en kort paus och därmed upplevs som bästa möjliga komfort för lite vattenförbrukning som kan ge en besparaing med 60 % av en norsk tillverkare. Att diskmaskiner som tvättmaskiner blir även de mer effektiva är ju känt av många och även snål-spolande toaletter finns ju om än det är väl den enda paramentern myndigheterna tänkt på hittills men det är märkligt att nybyggen ska ha de kraven i stället för att hushålla med vatten som faktiskt är ett villkor enligt boverkets regler. Ett energihus är fokus på i sverige men ett miljöhus som är än finare har även parametern att hushålla med vatten och gärna rena avlopps-vattnet desstuom på vägen ut och de har oftast 80 liter som nivå per person.

Har en vän som jobbar inom detta område, hoppas kunna återkomma med den exakta siffran, men man räknar med ett par tiotal procent svinn i läckage på det kommunala vattennätet. I övrigt har jag hört samma beskrivning att underhåll är enligt devisen att man byter rör först när det blir problem med vattnet som läcker ut.

//Snurresprätt

palpet.com 22:57

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.327632-vattenchefens-mardrom-nya-rorbrott