Jag får hundratals läsarmail varje vecka, innehållandes allt mellan himmel och jord. Frågor, nyhets- eller ämnestips, hyllningar, sågningar, kommentarer etc.
Tyvärr har jag inte tid eller möjlighet att besvara dem alla eller ägna dem den uppmärksamhet de förtjänar.
En del frågeställningar är dock intressanta för en bredare publik. T ex nedanstående fråga om staden eller landet, en typ av livsvalsfråga som är omöjlig för mig att besvara. I grunden måste man göra det man själv tror på, och inte lyssna på andra.
“Om du hade varit 25 år idag, utan barn och lån och haft 1 miljon på kontot. Hade du A: flyttat in till storstan, köpt en liten bostadsrätt (när priserna har gått ner ordentligt) med låg månadshyra, skaffat en universitetsutbildning och odlat bär och grönsaker på en arrenderad lott i närheten. Eller B: Köpt ett litet hus på landet och satsat hela vägen på självhushållning med höns och kaniner, grönsaker, bär, potatis, solpaneler och sånt, allt enligt John Seymour (du känner säkert till boken). Tomten behöver inte alls vara hemskt stor då man intensivodlar i djupbäddar och varken grisar eller kor har jag tänkt ha. Jag undrar om man ens kommer halvvägs med min budget.”
Mitt råd är här helt klart A, fast helst med en hyresrätt och pengarna lagda på något litet torp som sommarstuga istället. Boende i staden och en utbildning ger vid ung ålder fler valmöjligheter i framtiden än att dra ut på landet och satsa på självhushållning. Trots den beryktade utbildningsinflationen är det bättre att vara arbetslös och utbildad än arbetslös och självhushållare. Självhushållning kan man alltid satsa på senare eller vid sidan av ett löneyrke.
Och lägger man pengarna på något litet billigt torp, gärna utan el etc, bortanför Långbortfrånstan, så räcker det med några helger i maj-juni för att etablera odlingar som man sedan skördar på semestern i augusti. Och är man lagd åt survivalisthållet så får man därmed en BOL (bug-out-location) på köpet. Plus semesternöjen för lång tid framöver.
Men finns bara A och B att välja mellan hade jag rekommendera A. Samhället faller inte samman så fort att B är det bästa valet i närtid. Bäst är att kombinera bägge världarna enligt mig. Och göra det man själv känner för.
Samtidigt ligger hela världen öppen för den som är ung, obunden och skuldfri med 1 miljon på banken. Valmöjligheterna är oändliga till antalet, finns inga A eller B. Jag brukar föreslå att om man är ung och obunden så skall man försöka sig på att bli egen företagare. Enklare när man inte har något bagage i form av kostnader som inte går att avstå, t ex familj, villa, Volvo och vovve. Värre än åt skogen kan det inte gå. En miljon på banken är ett bra startkapital för många affärsidéer, och kan rent av räcka till att få företaget att gå med vinst. Speciellt om man kan göra det skuldfritt och slippa jobba ihop bankräntorna.
Livet blir vad man gör det till. Och visst är det fantastiskt att man faktiskt kan ha valmöjligheter för vad man vill göra och hur man vill leva sitt liv i Sverige. Om man har en miljon på banken.
Men jag bollar nu frågan till läsarna. Vad tycker ni? A eller B? Staden eller landet? Eller C, vad det nu är? Se även tidigare inlägg i frågan.
63 kommentarer
En utbildning kan ingen stjäla från dig, staten kan inte konfiskera den och den är inga problem att ta med dig om du måste emigrera.
(Förutsatt givetvis att du väljer en nyttig utbildning som är gångbar i alla länder, så skippa genusvetenskapen)
Det beror på.. Trivs man i stan ska man bo i stan, trivs man på landet ska man bo på landet..
//HPD
Det finns ingen syssla som är så givande och ger så fruktansvärt mycket tid över till annat, starta företag, jobba med din självhushållning, bygga en båt osv. som att plugga. Tycker jag. Det ger rent av mer fritid än att vara helt ledig/arbetslös eftersom man då har en överhängande risk att bli helt loj och håglös och tiden "bara försvinner".
Dessutom får man runt 2500 i studiebidrag per månad, inte så mycket som man kanske kan få om man helt dekar ner sig helt och blir heltidsparasit, men det känns bättre.
Jonte
Bostadschatt på gp.se nu vid 10.00. Chatten är med en "expert" aka bankanställd. Gå in och skriv en tuff fråga var.
Johanneberg
Utan tvekan ska du flytta till en trevlig stad och skaffa dig en utbildning.
Den personliga utvecklingen du kommer att genomgå när du pluggar är enorm och kommer att vara din ryggrad hela livet.
Sen ska vi inte underskatta kunskaperna, insikten och öpnandet av nya världar som miljöombyte för med sig.
Min uppfattning är att de som trivs bäst utan grubbel som eremit/självförsörjande/skogsmulle eller något annat är den som haft det andra livet och vet att det inte är något för honom.
Med en utbildning kan du också enkelt komma in i rullarna igen.
Ingen vill anställa "hästmannen"
Världen är inte på väg att gå under. De starka kommer fortfarande ha det bra en lång tid framöver. Låt inte domedagsprofeterna skrämma dig även om de har rätt i sak!
Se bara till att vara på rätt sida i den kommande segregeringen.
För mig lät alternativen lite som "Hellre rik och frisk än fattig och sjuk". Utbildning och 1 miljon, Ja tack!
Som sagt finns fler alternativ men av dessa är det tveklöst B som gäller. Den utbildningen du skaffar dig och utvecklar enl B är ovärderlig.
Sedan skall du tänka på att din Miljon på banken i snabb takt blir mindre värd/tappar snabbt i köpkraft.
Haha, hon fick allt krypa till korset på min kommentar.
/johanneberg
Det beror så klart helt på vad man själv önskar leva för sorts liv.
I början av mitt vuxna liv hade jag funderingar på att flytta utomlands till antingen New York eller Tokyo. Men efter att ha funderat i ett par år och insett vilket skitliv jag skulle få om jag gjorde det så bestämde jag mig för att stryka de alternativen.
Många flyttar till svenska storstäder men jag avskyr dem städerna så jag bestämde mig till slut för att bosätta mig i en villa i Dalarna. Jag trivs helt enkelt mycket bättre med naturen inpå knutarna och fri från storstadsstressen.
Storstäderna kan jag njuta av på semestern. Tycker att jag på så sätt får alla miljöers fördelar på så sätt utan någon egentlig nackdel.
Jag lever som jag lar: Hyresratt (gammalt amorterat hus) i stan och torp (33 kvm sa det ar latt att varma med vedspisen) pa landet. Vad det galler utbildning: Om du rakar _inte_ brinna for nagot, ar utbildning bra. Men bast ar det om du alskar nagot som kan ge pengar och da behovs ingen utbildning. Foretag anstaller numera bara passionerade, det ar darfor vi ser inflation i utbildning. Om du ar passionerad lar du dig snabbare sjalv, utbildning ar for zombies. Viktigare ar en riktigt bra grundutbildning: dvs. flytta till Frankrike!
Jag tror som redan sagts att det beror väldigt mycket på var man trivs. Och det är väldigt svårt att vara fullständigt självhushållande, så någon form av lönearbete får man nog räkna med.
Däremot – man måste inte nödvändigtvis vara helt självförsörjande, bara för att man bor på landet och vill stå utanför konsumtionshetsen. Jag bor på landet och har grannar med får, höns, (företrädesvis mjölk-) kor, häst, och diverse odlingar. Glömmer säkert något nu också. Själv har jag fruktträd, bärbuskar osv på tomten. Att ha en mindre odling av exempelvis potatis och grönsaker är lätt (jag skulle nog inte ha några problem att få tag på bra gödsel) och är grannarna villiga att idka byteshandel (mot andra varor, eller tjänster) så kan det ge ett bra tillskott till den egna täppan.
Själv trivs jag betydligt bättre på landet än i stan, och det övriga kommer liksom på köpet. Trivs man inte med de uppoffringar det innebär att bo på landet så ska man vara väldigt försiktig med att flytta från stan. En hyreslägenhet kan man i alla lägen bli fri från på ett par månader, medan detsamma långt ifrån alltid kan sägas om ett hus eller ännu mer en lantbruksfastighet på landet, och ännu värre blir det om man dessutom har lån kvar.
/MK
Något som skulle vara intressant att läsa om är Sveriges exponering mot Baltstaterna, och hur det ekonomiska klimatet i Estland, Lettland och Litauen ser ut just nu.
Tänkbart att det som sätter den sista spiken i kistan för den svenska kredit-/bostadsbubblan är utlåning till ovanstående länder.
Glöm det där med självförsörjning, i tusentals år har människor och djur funnit styrka i större eller mindre grupper. Så kommer det att förbli, med eller utan olja, pengar or whatever.
Hyr en studentlägenhet och plugga det du vill.
Då du är klar och ska "sätta bo" har du erfarenhet av en större stad och kan välja det eller en mindre stad eller mer landsbygd.
Om jag funderar på vart jag skulle vilja bo om vi framöver går tillbaka till en levnadsnivå likt 50-60 talet så skulle jag nog föredra mindre orter eller städer nära landsbygd. Då har man goda möjligheter att skapa bra nätverk och får mer samhörighet. Skapliga kommunikationer och service samtidigt som man kan ha en större trädgård med lite odlingsmöjligheter. Har man tur kommer Cornu & co in till marknaden på torget och man kan köpa en lammstek, ved eller vad man nu behöver 🙂
Sedan kan man ju grubbla på 1000 parametrar för den perfekta platsen att bo på, vatten, järnväg, skog, åkrar, befolkning, energi infrastruktur, nöjesutbud, klimat mm mm. Det får var och en fundera ut så gott man kan.
Om man besöker större städer i fattigare delar av världen så ser man vilken segregering det blir. De som har arbete och pengar har det bra, de som inte har arbete hänvisas till slumområden och antingen bli kriminella eller leta i sophögarna. Det blir extremt skitigt och allmänt otrevligt, enligt min ringa åsikt.
Besöker man mindre orter eller byar så har de ingen hög levnadsstandard men de hjälper varandra och upplevs lyckligare. Det är iallafall min ovetenskapliga analys.
Har bott omväxlande i 08 och i små städer. I små städer är man inte lika anonym och känner sig inte lika ensam.
Ska du bo i storstad måste du ha vänner, annars blir du mycket ensam. Ingen ser dig i Stockholm, det är kallt och ytligt klimat här.
Ska strax flytta söderut till en mindre stad igen, ser fram emot att lämna drygholm, hoppas att jag inte behöver flytta tillbaka mer. Företagen börjar snart inse att det finns andra städer också.
Jag har dock svårt med samhället och svenskar, försöker resa så mycket jag kan utanför gränserna. Målet är att ta mig ut ur Sovjet i framtiden.
Sammanfattning än så länge lutar mot alternativ A, fast med modifieringar som mindre stad, ej storstad etc. Egentligen bara en som förordat B.
Surt att det blev fel bank i din kommentar cornu, men bra ändå.
/Johanneberg
Hyfsat ung med hyresrätt mitt i stan(Sthlm) med kapital på fickan FTW. Min princip är att jag ska kunna bryta upp i morgon om jag känner för det eller om situationen kräver det.
Begriper inte hur folk kan med att binda upp sig så att det inte är möjligt. Antar att frihet inte uppskattas av alla.
/Darius
Hus på landet är en återvändsgränd. Satsa på utbildning eller F.O.-pengar först. Men jag tror inte på universitetsutbildning. Lär ett hantverk.
Förordar alternativ A, hyr bostad, skaffa yrkesutbildning, spetskompetens.
Plugga språk.
istället för svensk sommarstuga, köp lantställe i sydspanien eller syditalien. kostar inte mer än Sverige.
Citrus-, mandelträd. olivträd + möjlighet att odla året om om det blir matbrist i världen.
Dessutom kräver det knappt någon uppvärmning och el funkar via solpaneler.
Sverige kommer att få ett mycket kallare klimat de kommande åren.
Det beror på vad man vill göra, intressen och vad man har för krav. Göra karriär med bra lön eller starta eget så är A alternativet, själv gillar jag inte BRF.
Vill man ha lugn o ro utan några krav som tex. fin bil,platt-tv, ha senaste mobiltele, dator, dyra kläder eller vad det nu må vara så är det B som gäller.
Själv väljer jag B.
@Anonym 11:00
Fast risken är ju att det snart blir väldans dyrt att resa dit.
Jag hade valt A utan tvekan. En bra och bred utbildning typ civilingenjör (inte ekonomi eller annan pseudovetenskap). Sen har du en bra utbildning och ett bra kontaktnät och kan välja vilket liv du vill. Plus att man har förbannat kul under tiden…
Mitt tips ar att plugga pa nagon av de stora skolorna, sen komplettera med ett ar utomlands och/eller dubbelexamen. Jobba av nagra snabba ar hos en svensk fondforvaltare och flytta sedan till London, NY eller Singapore och ta anstallning hos nagon firma som forvaltar hedgefonder. Inte sa svart och lojligt mycket pengar. Sen kan du dra dig tillbaka vid 45 och odla potatis om du vill, du kommer i vart fall ha bra med deg att gora vad du vill med. Kanske oppna en dykskola pa Mauritius? Eller en ranch i Argentina? Lat inte skogsmulletorpet utanfor Ockelbo vara gransen for din fantasi. Fram till dess far du jobba hart men samtidigt far du kora javligt fina bilar, pussa pa de sotaste tjejerna och dricka den godaste champagnen. Livet ar till for att njuta av det goda, ha kul och se varlden. Inte att sitta i ett torp i skogen och rakna pa hur manga tomater man har lagt undan nar Armageddon kommer. Hyresratt eller bostadsratt spelar ingen roll sa lange du bor dar du vill bo. Bostadsratt ar dock smidigare om du vill utforma lgh efter eget tycke. Vad blev det for alternativ? D kanske?
25 år?! En mille?!
Köp och bo i en bra husbil eller husvagn.
Ta busskörkort och välj sen själv var och när du vill jobba. Norge t ex är bra.
Jobba halvtid. Välj de tidiga passen 04-08, 05-09.
Lär dig noga och handla sedan valuta i realtid från det du kommer hem på morgonen när handeln startat.
Bussjobben kommer alltid att finnas. – Någonstans. – Dit du lätt flyttar med hus-bilen/vagnen. Är du skuldfri räcker en halv lön gott och även när du blir pensionär erbjuds du jobb.
Prioritera alltså din tidsinsats för valutahandel mot tiden för lönearbete och du fördubblar lätt ditt kapital varje år plus att du kan köpa och spara en Krugerrand varje månad som framtida försäkring.
Om dina gener ger dig tvångstankar om odling så köp då en spade och parkera så att du kan gräva utanför dörren.
Apropå kommentaren om att det blir dyrt att resa utomlands;
Bor man inom EU kan man ta med sig förmåner från Sverige och varför inte jobba på distans? Svenska pensionärer borde definitivt överväga att emigrera.
Fastlandet Europa, går bra att resa med tåg istället. Har du lantställe i Sverige blir du ändå beroende av bil vilket kostar. Uppvärmningskostnader + el i Sverige kommer att bli extremt dyrt.
Vid medelhavet har man odlingssäsong året om, det är en fördel om man nu tror på samhällskollaps.
Är man härdad krävs varken kyla eller värme, livet där kräver mindre energi. Fast 40 + på sommaren kan bli tufft, gäller att ha en källare eller liknande.
Sen är svenskar väldigt osolidariska och småaktiga samt asociala. Jag tror solen där nere skapar gladare människor helt enkelt. Här uppe lever man i ett mörker allt för många dagar per år.
Dra in stålar, pina dig igenom ett liv här som löneslav och skaffa bostad vid medelhavet. Bara fjollor stannar kvar i trygga Sovjet. Sverige är redan på väg att kollapsa socialt.
11:48, du skamtar va? Eremiter och foliehattar hela bunten. Suck….
12:00, trakigt att du lever i ett morker i Sverige, men bara for att du flyttar ner till Spanien sa kommer du inte per automatik att bli mer social… Forsok att bjuda in spanjorerna pa egenodlade gronsaker i din jordkallare. Haha… Manniskor i svenska storstader ar ganska sociala faktiskt. Det ar idioterna pa landsbygden som ar sociala ufon. Men absolut, Sydeuropa ar inte fel.
12:09
Sovjet medborgarna var övertygade om Sovjets förträfflighet ändå tills muren föll 🙂
Det är synd om människan!
jepp! på med foliehatten! en mörk konspiration råder.
om man tror sig vara friare som "självhushållande" är man lurad. man kommer aldrig undan från att arbeta. hyresrätt är väl antagligen bra på kort sikt men en stor förlust på längre sikt.
12:37, det var de inte alls. Manga tyckte att det var lite tryggt och skont, men de allra flesta hatade det! Inte ens Gorbatjov var overtygad.
tillägg: utbildning är alltid bra och positivt. att lära sig ta del av nya perspektiv föder en kreativ hjärna. ingen utbildning på universitetsnivå är framtagen ur ett rätt/fel-perspektiv.
Mitt lilla tips är alternativ A.
En utbildning man trivs med och som förhoppningsvis leder till ett jobb man vill ha. Gärna färdigheter man alltid har nytta av t.ex läkare, sjuksköterska, sjöingenjör m.m.
När man är etablerad kan man fundera på att odla, köpa mark, starta eget m.m.
Gissar att det är ett fåtal som har en miljon cash när de är 25 år.
Läser ibland i Seymours bok. Den är bra.
11:41, helt klart. Ska faktiskt försöka något liknande själv, men man får ju se hur bra det går.
Nej hur du skall göra med miljonen måste du komma fram till själv. Att göra sin EGEN Hemläxa är det absolut viktigaste.
Personligen hade jag fördelat den: 35% fysiskt guld. 35% kontanta medel, EJ förvarade i bank,alltså kontant. Fördelat i olika valutor, SEK, NOK, CAD, CHF och SGD. 30% Xact Bear.
Nej ingen Disclaimer behövs.
11:41 får mig att tappa tron på mänskligheten. Ibland tror jag faktiskt att pengar har förvandlats från ett hjälpmedel för att underlätta byteshandel med varor som den andra parten inte nödvändigtvis behöver (med pengar som värdeackumulator kan bytet ske ändå) till att vara huvudsyftet och målet med allt. Nu ska pengar till och med arbeta åt oss. Någonting har gått djupt fel med människan och sålänge vi håller fast vid de värderingar många av oss har så är vi nog tyvärr dömda att misslyckas eller i bästa fall trampa vatten. Ursäkta min negativitet.
Skaffa utbildning är nog det första valet man skall göra. Det stärker självförtroende och ger dig möjlighet att fatta bättre beslut framöver.
Sen skall man jobba inom sin proffesion som löneslav några år innan man hoppar av och startar eget. Man skall ha en otroligt bra affärsidé för att kunna starta fresh från skolan när man saknar all efrarenhet.
Försök sök dig till små entreprenörsföretag så du får vara med i hela kedjan och se hur det fungerar i alla led och lära dig tänket och tugget från framgångsrika entreprenörer.
Sen är det bara att köra på som företagare!
/ Lowrisk
Varför inte något slags medelväg? Plugga till agronom/hortonom på SLU.
Vore så mycket intressantare med en diskussion om vad en lite yngre ungdom, säg 21, utan en spänn och utan rika föräldrar, bör satsa på.
Väldigt enkelspårigt här tycker jag. Det där med att träffa en partner och bilda familj, är inte det i själva verket ett mål för många. På något sätt måste man ju ta hänsyn till vad som är bäst för familjen.
Kommer självhushållaren ute i skogen att ens träffa en tjej, frågar jag mig.
/CK
12:57, jag har ingen affektion i pengar i sig, men jag tycker om att gora en massa saker i livet (inte bara ga en promenad i skogen vilket iofs kan vara skont emellanat ocksa) och till det behovs pengar. Tro dock inte att det gor mig till en hjartlos typ. Jag skanker pengar till valgorenhet ocksa. Det hade jag inte kunnat annars.
A eller B kan man debattera, men en sak är iallafall säker: Kineserna är de nya världsherrarna i det här århundradet. Lär dig tala mandarin!
Får du barn, se till att ha en kinesisk barnflicka som enbart får prata mandarin med ungarna.
Ska man prompt stanna kvar i EUSSR, så är det tyska som gäller eftersom det är det enda land i Europa som är någorlunda på rätt väg med sparsamhet och produktivitet.
Otroligt underhållande och läsa vissa kommentarer, snacka om att leva i en bubbla, eller springa i hjulet s a s. Foliehatt hit, foliehatt dit, uttryck som obildade oftast tar till då man bygger sina tankar på vad mainstream media pumpar ut, fullständigt omedveten om historian, och vilka det verkligen är som styr.
Jag tycker cornucopia är ett utmärkt exempel på vad du bör sträva efter, ett hus med en bit mark, och om möjligt driva eget företag, gör dig så fri du bara kan.
Köp ett torp eller en sommarstuga att bo i nära en mindre ort med högskola, och sätt i gång att odla lite. Plugga civilingenjör, agronom eller biokemi. Om du låter bli att dricka lika mycket sprit som de flesta studenter gör så kommer du att ha råd och tid att fixa både självhushållningen och utbildningen.
Jag tror inte att valet behöver vara mer komplicerat än att göra det som får en att må bra. I mitt sätt att betrakta livet kanske jag enligt många överförenklar saker, men jag tror inte att det behöver vara svårare än att känna efter vad som gör en glad och lycklig, vad som känns rätt och går att göra med ett leende på läpparna. Med mat på bordet och tak över huvudet anser jag att man nått framgång.
13:28, all välgörenhet är inte dålig men tyvärr har mycket av det förvandlats till någon sorts bikt och syndaförlåtelse för den moderna människan. Kalla mig cyniker om du vill.
Det finns uppenbarligen en del människor med åttiotalsvärderingar här (11:41). Fondförvaltare i New York, dyra bilar, champagne och dykskola pa Mauritius? Jisses! Fortsätt läsa här hos Cornu så kanske du lär dig ett och annat.
13:58, ja det ar sa de som inte skanker ett jota tanker. Battre da att inte skanka nagonting eller? Jag kallar dig snal, inte cyniker, aven om det ofta ar samma sak.
13:44, det som ar underhallande ar att du verkar vara bitter pa nagot och later det styra dina handlingar och uttryck. Vilka ar det egentligen som styr? Kan du beratta det? Hela diskussionen ar som att prata om spoken. Du sager att de finns, jag sager att de inte finns. Skillnaden ar att du pastar dig ha "sett" ett spoke och darfor vet mer om amnet an jag. Well, prata du pa om dina spoken, men forvanta dig inte att bli tagen pa allvar av andra an dina ovriga Ghostbusters-kompisar.
14:22, jag laser och laser och tycker det ar kul pa samma oforklarliga satt som jag gillar att lasa kronikor av militanta feminister. "Skont forbannad" alltsa, eller kanske bara ett litet lyckorus i den insikt jag far nar jag ser en forklaring bakom manga irrationella beteenden i samhallet.
Foliehattar, som sagt. Att lasa era kommentarer ar som att ga pa cirkus.
En sista fraga: kan du beratta vilken din favoritfilm ar? 100 spann pa att du sager "Day After Tomorrow". "Eftersom den ar sa verklighetstrogen"…
14:25, det finns andra sätt att försöka förändra världen än allmosor.
http://www.youtube.com/watch?v=167IhlXnN2Y
14:36
Du saknar nog IQ att förstå verkligheten, men det är inte ditt fel att dina föräldrar var medelmåttor som parade sig.
Lev du i din bubbla och se ner på de som ser verkligheten. Uppvaknandet för dig blir smärtsamt och troligen knäcken för dig som människa.
Jag får känslan av att du kör en bmw 520 och har en liten ynklig mandom..
14:25 Underhållande!
# 14.36
Du är jäkligt självupptagen om du föreslår att folk skall bli fondförvaltare i New York, London eller Singapore. Hur många tror du kan (eller vill) hitta den sortens jobb? Killen som skrev till Cornu hade pengar men sade inget om att han går på Handels. Men ditt svar riktar sig snarare till folk som inte har så mycket pengar men går på Handels.
Du har uppenbarligen inget som helst intresse av att ge andra människor realistiska och bra råd utan vill bara känna att du själv är en jäkligt lyckad kille som vet hur livet skall levas och dessutom har de (tvivelaktiga) egenskaperna som är lämpad för att bli fondförvaltare på Wall Street.
Man skall där inte bara vara smart utan ör också vara väldigt ytlig, självisk och materialistisk och det är inte minst för att det finns alldeles för många sådana som dig som det går åt h-e för den här världen. Hur tror du det går om alla har samma mind set som dig? Du fattar inte att världen är beroende av att människor har helt andra värderingar än du har. Det här är fel forum att missionera för ytligaste möjliga konsumistiskt inriktade materialism. Och fel värld.
Göran for president!
14:48. Hmmm, vad sager man. Anonyma personangrepp pa det sattet ar lika moget och modigt som att forsoka provocera nagon som sitter inne pa livstid. Inte sarskilt konstruktivt for diskussionen heller. Vad far du ut av det?
Jag borde inte sjunka till din niva, men eftersom du tar upp det (och jag ar relativt stolt av mig) far jag val bemota det ocksa: Far nog tillsta att du har fel pa alla punkter. Jag tillhor oversta tva percentilerna i Sverige nar det galler ett sa enformigt matt pa skarpa som "IQ". Mina foraldrar ar psykolog resp. managementkonsult med egna verksamheter, skulle inte kalla dem medelmattor, jag kor inte bil eftersom jag bor och jobbar i centrala London (nej jag odlar inte mina egna gronsaker om det nu inte redan framgatt) och mandomen far min tjej svara pa men den ger mig inte direkt daligt sjalvfortroende.
Jag ser fram emot uppvaknandet, ska bli spannande. Skicka garna er medlemstidning Vakttornet (eller ar det Fyrtornet?) med posten sa lovar jag att lasa den vid tillfalle.
15:00, jag haller med om att mitt inlagg blev lite obalanserat men det ar absolut realistiskt i forhallande till vissa andra inlagg (t ex galningen som foreslog att han skulle kopa en husvagn och kora buss pa deltid for att spekulera i valuta resten av tiden). Jag ar sjalv inte ekonomiskt oberoende och det var inte meningen att lata paskina nagon obegransad succe i min egen karriar. Jag ar inte ens fondforvaltare pa Wall Street. Jag jobbar dock med fondforvaltare pa bl a Wall Street och har sett vilka agg som kan lyckas i den varlden. Kan de sa kan garanterat de flesta. Jag kanske sjalv gor ett forsok inom ett par ar. Darfor ser jag det som realistiskt. Att kora snabba bilar ar kul och att dricka champagne ar gott. Kalla mig garna ytlig, men nasta gang du tar med dina barn till nagot Tivoli, fundera da pa hur ytlig du sjalv ar som lar dem att njuta av "materiella och konsumistiska" upplevelser.
15:13
Det kändes jobbigt att läsa den kommentaren, så där pinsamt, man skäms lite. Som när man ser en film och karaktärerna gör bort sig.
På tal om folk med hög IQ, höll inte Percy Nilegård i serien Nilecity 105,6 med någon typ av managementconsulting också? 🙂
15:13, ja guuuud vad pinsamt alltsa. Grav ner huvudet i skamskudden riktigt ordentligt nu. Sen kan du se ett nytt avsnitt av Family Guy innan du gar ut och lajvar med dina kompisar.
Brottas själv med exakt samma problem som "trådskaparen", 29 år och också en miljon på banken. Jag säger bara: Valfrihetens tyranni! Det finns helt enkelt för mycket att välja på. Alternativen är oändliga, det tar hela livet att fundera igenom dem. Så tills vidare kör jag alternativ C – lönearbeta (lastbilschaufför) och distansplugga lite olika kurser för att se om något verkar tillräckligt intressant för att jag ska vilja satsa på att plugga på heltid. Har pluggat en del tidigare, men alltid tröttnat på det då jag insett att "shit, ska jag jobba med detta i flera år framöver?!" (och förbukat 3 av totalt 6 års studiemedel). Lustigt att Cornu nämner fritidshus/torp, det är just där jag hamnar också när jag tänker igenom saken (bor dock fortfarande i hyreslägenhet, men letar efter fritidshus). Ett slags mellanväg mellan alternativ A och B. Man har möjlighet att komma ut på landet stor del av året (är det dessutom vinterbonat så går det bra året runt). Har man dessutom kvar lägenheten (alternativt hittar en prisvärd bostadsrätt) så behöver inte fritidshuset ligga inom pendlingsavstånd heller. Kommer man sedan på att man vill flytta någon annanstans och plugga så behåller man fritidshuset som just fritidshus/BOL, alternativt säljer det eller hyr ut det. Lycka till!
Vad skall en människa göra? Jag har inte en aning. Alla olika förutsättningar, händelser och möjligheter gör det hela en aning komplext.Ett tips till alla som grubblar på sådana här frågor är att pröva följande, ät inget på tre dygn och sov under bar himmel i november utan hjälp av proffsiga sovsäckar eller hightec kläder, jag lovar att att ni som verkligen provar det eller har prövat kommer till insikten att få somna mätt och varm slår allt annat. Jag trodde att jag förstod vad det innebar att vara hungrig våt och kall men när jag provat på riktigt insåg jag att jag inte haft en aning om hur ovesäntligt allt annat blir och vilket fokus på mat och sömn man får.Nu mer tycker jag att få somna mätt och varm är något helt fantastiskt och allt annat utöver det är en otrolig och väldigt rolig lyx.Och sist men inte minst, oroa dig inte för morgondagen för du kanske inte kommer att uppleva den 🙂
Personligen tycker jag att stadsalternativet låter mkt bättre på kost, medellång och längre sikt.
Detta främst pga peak-oil/peak-energi.
Självhushållning á la 1800 tal funkar säkert, fast vi kan förstås inte ha 9 m människor i Sverige då, än mindre 9 mdr på jorden – om ngn enstaka kör detta är det ju inget problem – se till att man trivs med livsstilen bara – ingen ide att sitta de närmsta 50 åren och glo avundsjukt på ngn som har det mer modernt i så fall 🙂
Skälen till A/Staden är att man kan minimera pendlingskostnaden (energimässigt såväl som ekonomiskt). Gångväg, cykel, buss, spårväg eller t-bana finns ofta en hel del av och jobben är fler och man har mer att välja på. För företagen finns också fördelar med mer utbud av anställda, och andra företag (kunder/leverantörer).
Nackdelen, på kort sikt är dyrare boende, men det kan ju ändra sig…
/K
@Darius: DEn dan du stadgar dig och kanske skaffar barn (som börjar skolan och får kompisar etc) så inser du nog varför många vill vara kvar på samma ställe 🙂
Men olika personer och olika åldrar (perioder i livet) ger ju olika förutsättningar
/K
@Darius: Freedom is just another word for nothing left to loose..