Det tillväxtkritiska nätverket Steg 3, som jag nämnt tidigare, har skrivit en replik till Tällberg Foundations ordförande Bo Ekmans hyllning av evig tillväxt i en ändlig värld. Rubriken är Evig tillväxt löser inte världens problem och är publicerad på DN Debatt, men bara på nätet.
Bland underskrifterna hittar man t ex en (med hans egna ord) avdankad politiker som inte kan hålla sig borta från tangenterna.
Ett litet utdrag från DN, min fetstil.
“Den normala fysiska tillväxten i naturen, till exempel hos oss människor, följer en tillväxtkurva där vi växer fort under första delen av vårt liv, sen saktar den ner och stannar i tonåren. Därefter fortsätter vi förhoppningsvis att utvecklas även om vi inte längre växer fysiskt. Ekonomin följer i stället en exponentiell tillväxtkurva, vilket innebär att den inte bara fortsätter att växa för evigt utan även växer snabbare och snabbare hela tiden. Två procents tillväxt 2010 är mycket mer än två procents tillväxt 1980.
I dag överutnyttjar vi kraftigt en stor del av planetens ekosystem, det är de flesta överens om. Med dagens tillväxttakt skulle den globala ekonomin, och det naturresursuttag som bygger upp den, fyrdubblas under våra barns livstid och vara 1000 gånger större om 300 år. Är det verkligen rimligt att hävda att den som inte tror att detta är möjligt måste visa på hur alternativen ser ut? Varför ligger inte bevisbördan på dem som hävdar att ekonomisk tillväxt skulle vara den udda fågel som inte följer tillväxtens normala lagar? Var menar de att naturresurserna ska komma ifrån för att understödja en tusen gånger så stor ekonomi?”
Bevisbördan bör mycket riktigt vila på de som alltså tror på evig tillväxt i vår ändliga värld, och inte på de som säger att detta inte är möjligt. För att citera Steg 3:s slutkläm: “Bevisbördan borde ligga på den med det mest osannolika antagandet.” Det mest osannolika antagandet är det om 1000 gånger så stort uttag av naturresurser varje år om 300 år. Eller för den delen dubbelt så stort uttag av naturresurser varje år om 24 år (baserat på 72-regeln och 3% tillväxt).
Tillväxtparantesen kommer upphöra, även om människan i stort aldrig kommer förstå exponentiell utveckling.
17 kommentarer
Bra gjort av Steg 3 att få in ett inlägg på DN-debatt!
Exponentiell tillväxt skrev jag om för över två år sedan på denna blogg och även hos den du nämner. Men det går bra att lyssna på Dr. Albert A. Bartlett igen:
http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY
Och ni som tror på evig tillväxt efter att ha sett hans fördrag, kan säkert få kontakt med Bartlett för en diskussion, jag skulle tro att han välkomnar den.
/Farfar
Nöden, inte stigande BNP, är alla uppfinningars moder, skattesubventioner är alla PK-bubblares moder.
S.H.
Tillväxtkritiker bör kunna definiera tillväxt.
Är det BNP tillväxt så kan den pågå i evighet.
Är det tillväxt i volym så finns det begränsningar.
BNP tillväxten kan man ju fixa genom att sätta pris på tjänsteutbytet och sen definiera om tjänster så städning ingår naturligt tex./Oppti
Om man tittar noga så är det inte samma tillväxttakt för BNP och utnyttjandet av naturresurser, och det är heller inte någon naturlag vad relationen bör vara.
Något att räkna på för den intresserade…
Gud är oändlig.
Människans dumhet också.
Gud är död.
Så talade Zarathustra.
Det finns ingen Gud. Han bara tror att han finns.
Både du och steg 3 bygger, intellektuellt ohederligt, en halmgubbe av Ekmans argument. Han hyllar inte evig tillväxt och har inte sagt att evig tillväxt är möjlig. Han säger bara att vi tills vidare behöver tillväxt för att lösa mänsklighetens problem. Det har han rätt i.
Sen är det värt att påpeka att tillväxt inte är liktydigt med ökat uttag av naturresurser. När man gör en dator snabbare genom att göra detaljerna i CPUn mindre så blir det ekonomisk tillväxt av det, exempelvis. Värdet ökar utan att resurskravet ökar.
Tillväxten är inte evig. När all forskning och utveckling är uttömd och inget längre finns att upptäcka, utveckla eller förstå, då bör tillväxten ta slut. När sker detta, tro? Ligger inte det så långt in i framtiden att det är onödigt att spekulera i det?
Någon som har något litteraturtips på böcker från ex. Hubbard, Bartlett eller andra tänkare som behandlar exponentialitet, hållbarhet, peak oil etc utifrån aritmetik och med en kritisk syn på tillväxt och global ekonomi?
Tillväxt är en ökad skuldsättning av ett givet ekonomiskt områdes potentiella skuldtagare. Ett tips kan vara att ta reda på varifrån pengarna till räntan på alla skulder kommer ifrån. Värde måste skapas för att åstadkomma detta. Vi kan inte leva på att göra tjänster åt våra exportländers innevånare, det kan de själva göra utan vår hjälp.
/Farfar
Det spelar väl roll vad det är som växer? Som jag förstår det är det bara bokföringen som mäts. Och om man skriver allt högre siffror i kolumnerna så påverkar det inte naturen ett enda dugg.
Det är bara om det som växer är
– uttaget av råvaror, och
– utsläppet av spill
räknat i fysiska mått, t.ex. ton, som naturen påverkas.
Och det är, såvitt jag kan förstå, helt skilt från bokföringssiffrorna.
PS. Dessutom påpekade Friends of the Earth redan för tjugo år sen att all naturpåverkan inte var lika kritisk. De hade identifierat tre områden som kritiska, dvs nödvändiga att göra något åt snarast. Resten kunde man låta vara så länge.
Områdena var
– koldioxid
– tungmetaller
– organiska halogenföreningar.
Inget säger att s.k. ekonomisk tillväxt måste innehålla dessa. Rent teoretiskt borde ekonomisk tillväxt, dvs fler siffror i kolumnerna, kunna handla om att undvika ovanstående skit.
Det avgörande problemet är att det inte finns någon styrmekanism som ser till att detta sker. Inte att det råder tillväxt i sig.
På det sätt som ett modernt industrisamhälle fungerar är det i princip omöjligt att åstadkomma ekonomisk tillväxt utan att förbruka mer energi (det mesta av den är fossil) och råvaror. För att mängden tjänster i samhället ska ökas så måste tillverkningen av varor automatiseras alltmer och/eller flyttas till låglöneländer. De tjänster som sedan "skapas/efterfrågas" utgörs antingen av tjänster som servar industrin eller av personliga tjänster kultur, vård, försäljning o s v. Om man funderar på vad som krävs för olika tjänster och vilka produkter som används för att utföra dem så är det knappt en enda tjänst som inte innebär att man utnyttjar både produkter och energi.
Det hade varit en annan sak om folk drog ner på sin materiella produktion till ett minimum och istället köpte tjänster. Då skulle antagligen tjänsteförbrukning i många fall leda till mindre resursförbrukning, men däremot knappast till någon ekonomisk tillväxt att tala om.
/Helge
Historien visar att man kan växla från ett samhälle byggt på ständig tillväxt till ett mer konstant samhälle.
Romarriket byggde på en ständig tillväxt genom errövrande av nya områden och en ständigt växande armé och förvaltning.
År 395 delades romarriket i en östlig och en västlig halva.
Den östra halvan (som kom att kallas bysans) var en nedbantad återhållen version av romarriket. Man höll hela tiden nere förvaltning och investeringar på så låg nivå som möjligt. Det visade sig vara en mycket livskraftig och varaktig statskonstruktion.
Tyvärr låg man geografiskt ivägen för det Osmanska rikets expansion och föll slutligen 1453.
Kanske hade man snålat för mycket på försvarets kostnader?
Man behöver inte gå tillbaka till romarriket. Japan har haft "lost decades" där man i princip inte växt ekonomiskt. Det har funkat, livet har haft sin gilla gång.
Samtidigt sjunker energiintensiteten med cirka 2% per år i världen och har gjort så i decennier, dvs det ryms en ekonomisk tillväxt på cirka 2% med nolltillväxt i energi.
Och du Wiklund, vadå ingen styrmekanism? Vi har koldioxidskatter, handel med utsläppsrätter, ingen blyad bensin mm, mm.