Det är en gammal etablerad sanning, som bland annat framfördes i Andrew McKillops rapport Price Signals and Global Energy Transition (2003, beställd av den svenska Energimyndigheten), att stigande oljepris inte leder till ekonomiska problem utan snarare ökar på den ekonomiska tillväxten.
Detta gäller dock bara till en gräns, som McKillop år 2003 trodde skulle ligga runt 75 USD per fat olja, varefter de höga oljepriserna blir grus i det maskineri som den globala ekonomin utgör. Anledningen till att tillväxten stärks är att de flesta större oljeexportörer är U-länder, och som sådan använder oljemiljarderna till att köpa in varor från västvärlden, inte sällan vapen. Pengarna förstörs inte för att de går till oljeexporterande länder, de omfördelas bara.
Jag menar dock att priset inte är ett problem så länge produktionen ökar. Ett högt oljepris är bara en funktion av oförmåga att öka oljeproduktionen i önskad takt, och det är denna oförmåga som knäcker världsekonomin. Att sedan oljepriset (WTI) snittade på 72 USD år 2007, alldeles lagom till konjunkturen vände ner kanske dock ligger McKillop i fatet. Å andra sidan hade den globala oljeproduktionen också stagnerat sedan drygt två år tillbaka vid det laget.
Nu tänkte jag citera mig själv om Saudi-Arabien, en av världens brutalaste diktaturer.
“Landet styrs av en av världens hårdaste totalitära och fundamentalistiska regimer, och antalet övergrepp mot de mänskliga rättigheterna är massiva. Naturligtvis ser det internationella samfundet mellan fingrarna, eftersom regimen har USA:s stöd. Amnesty International har mer information för den intresserade. Oavsett så måste alla siffror från Saudi-Arabien tas med en nypa salt, eftersom ingenting som inte godkänts eller fabricerats av regimen släpps officiellt. Exempelvis baserar sig både IEA:s och EIA:s siffror på landets oljeexport på spionage från företag som schweiziska PetroLogistics, som säger sig ha spioner i alla Saudi-Arabies exporthamnar som räknar tankfartyg och hur lågt de ligger i vattnet.”
Saudi-Arabien är ett land där staten fortfarande avrättar människor för häxkonst, och en lång rad andra “brott”. Men som sagt, exporterar man rejält med olja kommer man undan med vad som helst, även i svensk media. Inte ens på internationella kvinnodagen verkar det riktas ett ord av kritik mot Saudi-Arabien. Under tiden jagar en religös moralpolis kvinnor i Saudi-Arabien om de gör minsta avsteg från accepterade förtryckande normer.
Nåväl. Säljer man tillräckligt med olja till USA så agerar resten av världens om de tre aporna; hör inget, ser inget, säger inget.
Bloggrannen Wisemans Wisdom hade en utmärkt karta från Världsbanken, som visar olika länders militära utgifter som procent av BNP. Datat baserar sig på svenska SIPRIs databas.
Military expenditure (% of GDP) – 2008
You need to upgrade your Flash Player
Source: World Bank Data – Military expenditure
Som man ser framträder tre länder som lägger över 8% av sin BNP på militära utgifter. Israel, Georgien och Saudi-Arabien. Vilka som hotar Israel vet vi, och Georgien har en del att bygga upp igen efter att ha blivit krossade under den ryska stöveln.
Kvar finns då Saudi-Arabien.
Saudi-Arabien köper vapen för oljepengarna, och är alltså ett utmärkt exempel på hur oljeintäkterna går tillbaka till västvärlden, genom t ex vapenköp från främst USA, men även Frankrike, Storbritannien, Italien och rent av även Sverige (också historiskt).
Nedan följer en graf över sambandet mellan oljepriset och Saudi-Arabiens militära utgifter. Data från SIPRI och EIA.
Korrelationen är hela 0.92. Försvarsutgifterna följer alltså oljeexporten mycket hårt.
Tittar vi på den store handelspartnern och skyddande ängeln USA, så är förstås korrelationen med USA:s import från Saudi-Arabien extremt hård, hela 0.98. Men även exporten från USA tillbaka till Saudi-Arabien korrelerar till viss del med oljepriset, hela 0.61. Data från EIA och US Census Bureau.
Slutligen kan man titta på sambandet mellan exporten till USA och de militära utgifterna för Saudi-Arabien.
Korrelationen är 0.91. Man kan konstatera att fram till 2004 så var de militära utgifterna större än själva exporten till USA, men med det exploderande oljepriset mot andra halvan av decenniet kunde Saudi-Arabiens militära utgifter helt och hållet finansieras av oljeexporten enbart till USA, trots att utgifterna fortsätter att stiga.
Det största hotet mot Saudi-Arabien, Irak, eliminerades av USA 2003, men spenderandet av pengar på vapen och militär minskade inte för det. Bortsett från grannarna i det allt mer desperata Jemen, så finns det inga större militära hot mot Saudi-Arabien, särskilt som relationerna till Iran tydligen har förbättrats på sistone.
Snarare är nog det stora hotet själva befolkningen i Saudi-Arabien, oavsett om dessa är liberaler eller likt al-Qaida om möjligt ännu mer fundamentalistiska än regimen självt. Med ett enormt demografiskt problem med snabbt expanderande befolkning, extremt hög arbetslöshet och växande extremism så utgör militären ett dubbelt försvar. Militären är nämligen en av få karriärvägar för unga saudier. Alternativet är oljeindustrin eller den petrokemiska industrin. Eller arbetslöshet.
Återstår att se hur man skall kunna underhålla den allt större militären när oljeexporten fortsätter falla i takt med att allt mer olja går åt till den egna befolkningens behov av bl a desalinering av saltvatten, kombinerat med att man inte osannolikt nått sin nationella peak oil.
En mycket stor del av Saudi-Arabiens vapen är högteknologiska och exporterade från USA. Om landet någon gång faller samman så handlar det inte längre om ett land med gammal sovjetisk utrustning från 70-talet, utan om toppmodern utrustning. En bokstavlig krutdurk. Å andra sidan kräver modern militär utrustning en enorm supportorganisation, och kanske blir den därmed snabbt oanvändbar om landet går mot någon form av inbördeskrig tids nog.
För en lista över vilka länder som säljer vapen till denna extrema diktatur så kan man vända sig till Wikipedia för en lista över större vapensystem för armén respektive flygvapnet. Enbart USA har t ex sålt 833 stridsvagnar, åtminstone 18400 andra stridsfordon och 540 artilleripjäser till landet. EU-landet Frankrike har sålt 320 stridsvagnar och 1170 övriga stridsfordon. Till detta kommer fordon och system som inte direkt är att klassa som vapen, t ex lastbilar.
Rätt eller fel låter jag vara osagt, men en stor del av Saudi-Arabiens exportintäkter går till just inköp av vapen.
Diktaturer är per definition rädda för folket, men sitter kvar så länge folket är mer rädda för diktaturen än vad diktaturen är rädda för dem.
3 kommentarer
Fantastiskt bra och viktigt inlägg!!
Hatten av!
Krigsförbrytare Bildt borde lobba för anfall mot Saudi omgående!
Utan oljan hade arabvärlden varit utvecklad och demokratisk. Inklusive länder utan olja som Egypten, där Mubarak inte kunnat utöva sin "stabiliserande" verkan en dag utan stödet från USA.
Jag funderade över att Sveriges andel av BNP var ganska hög, globalt sett. I alla fall högre än jag trodde efter en mängd nedlagda regementen. Den är jämförbar med Finlands och Norges. Var andelen ännu högre på den tiden vi hade ett reguljärt försvar? Eller spenderar vi i dagsläget mycket pengar på annat än stridsvagnar och kanonmat? I så fall på vad? FRA?
Jag inbillar ju mig att till viss del spelar andra saker större roll än antalet infanterister nu jämfört med förr. (I varje fall tills det verkligen är skarpt läge.)
Vad vet CornucoPIA om detta intressanta ämne?
/gurrapurra