För en intressant jämförelse kring konkurrenskraften hos Seabaseds vågkraftsteknik så har norska statliga Enova beslutat att ge 137 MNOK (ca 168 MSEK) i bidrag till bolaget Sways första enorma 10 MW vindkraftverk. En enda turbin om 10 MW. Själva bygget förväntas kosta 400 MNOK (ca 492 MSEK).
Det här är intressant eftersom svenska Energimyndigheten just beslutade om bidrag på 129 MSEK till Fortum och Seabaseds vågkraftanläggning om just 10 MW.
Nyttjandegraden för Seabaseds anläggning på den ganska lugna svenska västkusten kan man räkna ut är ca 29% enligt artikeln i Ny Teknik. Vindkraft har lägre nyttjandegrad, även om industrin hävdar allt från 20% till 30%. Låt oss vara snälla och inte säga något om 15%, utan nöja oss med 25%.
Då kan man se att Seabaseds anläggning minst sagt är konkurrenskraftig
Seabaseds vågkraft: 2.9 MW för 240 MSEK
Sways vindkraft: 2.5 MW för 492 MSEK
Detta är alltså med maximala skalningsfördelar för vindkraften, där allt satsas på ett enda enormt kort, medan Seabaseds lösning innebär 400 aggregat. Går något sönder på Sways jätteturbin, så står hela anläggningen stilla, medan varje enskilt aggregat bara drar ner produktionen med 0.25% i Seabaseds fall.
Nu kan man påtala att ovanstående rör sig om Sways första verk, och att det blir billigare vid massproduktion. Ja, antagligen, men det samma gäller för Seabased.
Min slutsats är att Seabaseds lösning ser ut att vara ett konkurenskraftigt alternativ till den storskaligaste av vindkraft, redan i Sveriges relativt lugna vatten.
En annan fördel med vågkraft är att det knappast stör utsikten eller horisonten, annat än om man spanar med kikare mot anläggningens plats. Och ljudet från vågkraft är bara ljudet från vågorna om nu någon stör sig på vindkraftens ljud ute till havs.
17 kommentarer
Det verkar lovande. Men framtiden handlar nog inte om vindkraft eller vågkraft. Vi lär behöva bägge.
Hur var det – du har själv investerat pengar i Seabased?
Guugle
J, naturligtvis. Ville bara påtala att Seabaseds lösning inte ter sig som så där hutlöst dyr.
Vad tycker du att aktien i Seabased är värd just nu?
Antagligen lite mer än den betalades för i nyemissionen, som var på 115:-. Samtidigt skall ju EU-juntan ge sitt godkännande, och Miljödomstolen. Om det kommer på plats ökar värdet rejält.
Vindkraft offshore har inte en kapacitetsfaktor på 20-30 %, utan på 40 %. Enligt en bekant som finansierar just vindkraftverk, både onshore och offshore (och tidigare olje- och gasledningar).
/Starvid
Konkurrenskraft eller statsfinansierad subvention?
Hur ser underhållskostnaderna ut för vågkraft?
_Gissningsvis_ så borde den vara högre än för en vindkraftpark till havs, och märkbart högre än för en välplanerad vindkraftpark till lands
RE: Starvid
Du får tänka på att 29 % utnyttjandegrad är vad som är uppmätt vid försöksanläggningen som låg mellan Gulholmen och Lysekil (om jag inte är ute och cyklar), dvs inomskärs. Placerar man vågkraftverken på ett mer optimalt ställe, tex ut med atlantkusten, så lär man få en högre utnyttjandegrad.
Q
2 MW Vestas kostar c:a 30 milj. och ger c:a
5 – 5,5 milj kwh/år på land, på ett bra ställe.
Drift och underhåll?
Själv ha jag ingen aning om sifforna men jag kan tro att en vindsnurra är ganska så mycket billigare än underhållet av vågkraftverket.
De flesta vindkraftverk som idag byggs är 2-3Mw har jag för mig.
Ang. Seabased så kan jag tänka mig att det blir en ganska så kraftig expansion och då är det väl inte helt otänkbart att man behöver ta in mer pengar i bolaget.
Men intressant bolag att följa.
Installation? Inte gratis i Seabase-fallet?
Ingår som jag uppfattar det i priserna ovan. Det är kostnaden för anläggningen, dvs hela anläggningen, inklusive undervattenstransformatorer, anslutning etc. Utgår från att det samma gäller vindkraftverket.
Ja, det kan ju bli en jättediff där. Låter magiskt billigt i Seabase-fallet.
Så värst mycket underhållskostnader för Seabased vågkraftverk tror jag inte att det kommer att bli. Konstruktionen är mycket enkel. En boj som guppar upp och ned, en lina till generatorn och inne i denna en translator som rör sig upp och ner. I princip bara en enda rörlig del i hela systemet.
Det värsta som kan hända är förmodligen att linan går av och måste ersättas. Det har visst hänt några gånger på de försöksgeneratorer som legat i vattnet några år.
I övrigt kan man ju konstatera att det inte behövs några växellådor, hydrauliska system etc för att generera elektriciteten. Och det finns inga vingar som trillar av.
Rätt skum jämförelse, varför använda priserna på en prototyp på ett nytt vindkraftverk istället för att jämföra med seabaseds priser med redan lönsamma vindkraftverk?
Trevligt, du menar att Seabaseds teknik är etablerad, väl testad och säker och alltså inte längre någon prototyp.