Jag brukar understryka att det finns teknik för att ta fram hållbar energi och bränslen istället för den ändliga oljan. Men problemet är att det är omöjligt att nå de volymer som krävs för att ersätta oljan nu i spåren efter peak oil.
Sverige är dock ett råvarurikt land. Tack vare vår stora yta och låga befolkning har vi gott om skog.
Ett exempel på framtidens drivmedel är dimetyl-eter (DME) framställd från massabrukens svartlutar, som redan 2005 visades ge bäst total energiekonomi från källan till hjulen i en Volvo-studie, eller well-to-wheel. Se bl a en presentation från AB Volvo (buss- och lastbilstillverkaren), som inte stoppar huvudet i sanden angående peak oil, utan även strategiskt i ledningsgruppen har känt till peak oil sedan åtminstone 2005 när Leif Johansson satt med i Göran Perssons oljekommission. För övrigt är det vi satsat på i Sverige än så länge, etanol, det sämsta biobränslet, medan t ex redan idag existerande biogas tillhör de bättre. Men politikerna bestämde sig för etanol.
SvD har nu en artikel med lite intressanta siffror om DME från svartlut. Ett enda av våra svenska 23 st massbruk kan ge 2% av de tunga fordonens behov av DME i Sverige. Nu är Domsjöverket ett kemiskt massabruk där svartlutarna inte återanvänds i processen, vilket inte alla övriga 22 bruk är. Men låtsas vi att samtliga bruk går att konvertera så når man ändå bara 46% av den tunga trafikens behov. I glesbefolkade och råvarutäta Sverige.
Det här visar tydligt att man inte ens i ett av de länder i världen som har mest skog per capita kan man ersätta mer än en bråkdel av den tunga trafiken med biobränslen. Ovanpå det skall råvaran från skogen också räcka till papper, fasta biobränslen till kraftverk och byggnader, och eventuella andra flytande biobränslen, ex cellulosaetanol.
Domsjö har fått godkänt 500 MSEK i bidrag för att bygga ut fabriken, men det är förstås bara en del av totalinvesteringen. Totalt skall investeringen kosta 3 miljarder SEK, och anläggningen tar fyra år att bygga. Dessutom saknas det 2.5 miljarder om EU godkänner att staten får ge dessa 500 MSEK i bidrag. Investerare står alltså inte på kö för att få investera.
Det tar alltså också tid att bygga ut sådana här satsningar. I Göran Perssons rosiga världsbild så skulle Sverige till år 2020 vara oljeoberoende, dvs högst använda 50% olja till drivmedel. Men inte ens om man kunde konvertera samtliga massabruk till att producera DME skulle man kunna nå detta, och det är nu bara 10 år kvar utan att en enda riktig DME-fabrik (inte Chemrecs pilotanläggning alltså) står klar, och ingen infrastruktur för gasen DME finns på plats.
DME går att använda i dieselmotorer med små eller inga förändringar, men kräver förstås en speciell tank. Men eftersom DME är en gas krävs det infrastruktur för detta. Vad som är högst väsentligt är att DME kan vara ett fullt fungerande och effektivt drivmedel för den tunga trafiken, som inte någonsin kommer kunna köra på el. Dessutom går det förstås att göra hybridfordon som drivs med DME, och ger ännu bättre bränsleekonomi. Medan personbilstrafik är mindre väsentlig och kan ersättas med lite lägre bekvämlighet för privatpersoner, så är det betydligt svårare att t ex ersätta skogsmaskiner, traktorer, entrepenadmaskiner och tunga vägtransporter i t ex glesbygden (bla just timmerbilar) där annan infrastruktur som kanaler eller järnväg saknas.
Att anpassa oss till verkligheten efter peak oil kostar pengar och tar tid. 23 fabriker a 3 miljarder skulle vara 69 miljarder SEK, och idag finns det bara 500 MSEK till ändamålet. Skulle man realistiskt starta bygget av två fabriker varje år med start 2013 när Domsjöverket skall vara utbyggt och visa sig ha en marknad för drivmedlet, dvs fordon och nationell infrastruktur skulle finnas, vilket inte ingår i 3 miljarder SEK, så tar det 12 + 4 års uppstart. Vi skulle alltså i det fallet kunna köra 46% av dagens tunga fordonstrafik på DME år 2029.
Skulle Sverige stå utan import av olja till år 2029, när både Danmark och Norge upphört exportera olja, t ex för att vi inte har råd att betala lika mycket som andra importörer för de snabbt krympande volymer exportolja som kommer finnas att köpa på världsmarknaden, så kan vi alltså om vi börjar bygga ut med start 2013 högst ha ersatt 46% av den tunga trafiken med DME. Det innebär i praktiken att 54% av transporterna av varor uteblir, i den mån vi inte kan lägga om till järnväg. Utan järnvägar (där för övrigt Banverket nu vill skrota idag mindre trafikerade sträckor), så skulle i teorin vår ekonomi då krympa med 54% när varutransporterna, skogsbruket, jordbruket och byggsektorns entrepenadmaskiner drygt halveras pga oljebrist.
Men resten av Europa och världen har inte tillgång till de volymer skogsråvara som behövs för att ens komma i närheten av detta. Och en full svensk utbyggnad skulle kräva att pappersmassabruk köper in energi istället för att som idag elda sina svartlutar. Och då krävs det annan förnyelsebar energi.
Det är både kostsamt och tar lång tid att minska vårt oljeberoende. Men frågan är hur mycket tid vi har på oss. Peak oil har redan knackat på dörren och klivit in i hallen. Får se när hon når finrummet.
I dagarna har det uppmärksammats en ny praktisk Internettjänst, Politometern som indexerar politiskt anslutna bloggar och vad de skriver om.
Så hur mycket uppmärksammar dessa peak oil, eller oljetoppen som det ibland kallas på svenska? Jo, i 0.02% av blogginläggen från partipolitiska bloggare nämns peak oil. Endast bloggare från (s), (c) och (fp) tar alls upp ämnet. Oljetoppen nämns i 0.04% av inläggen, och då endast från en enda specifik socialdemokrat, även om hon skrivit flera inlägg i ämnet.
Det är hela det politiska arvet av Göran Perssons oljekommission. Vår akutaste och kanske viktigaste framtidsfråga existerar inte bland våra politiker.
Med tanke på hur lite frågan alls uppmärksammas ens bland politiska gräsrotsbloggare så lär den knappast heller diskuteras speciellt mycket högre upp. Man känner helt enkelt fortfarande inte till peak oil, och känner man till ämnet så anser man antingen inte att det är viktigt eller så vågar man inte skriva om det.
Elefanten står i rummet men ingen ser den eller vågar prata om den med risk för att bli kallad galen.
Förträngning är det som gäller.
24 kommentarer
Bra artikel och den visar att du har hög kompetens inom området. Dock så går inte utvecklingen i bara ett led och i alla och det finns alla anledningar att tro att även transporter kan bli mer energieffektiva i framtiden och då räcker ju bränslet generellt mer än om vi behåller dagens förbrukningsnivå så jag är positiv om utvecklingen. Får vi bara bort politikerna ur spelet och låter kalla fakta styra så kommer det att gå bra.
Bra böcker om detta ämne är "The long emergency" av James howard Kunstler, och "The long decent" av John Michael Greer.
Vad om detta: http://www.varmlandsmetanol.se/ ?
Attans, jag som spanade in den artikeln och tänkte att jag skulle skriva på min blogg om den ikväll…
Inte lätt att hinna vara först om man bara har fritiden (efter att barnen somnat) att tillgå.
Bra artikel!
Mycket bra och relevant kommentar angående vårt absolut största problem framöver.
Den Ändliga Oljan tillsammans med bristen på vatten ÄR jordens absolut viktigaste och mest avgörande frågor.
Ylven, fort och fel. Först är inte bäst. Du kan väl skriva något eget ändå.
Nils Dacke, visst är det så, men samtidigt har vi den så (tydligen) önskvärda ekonomiska tillväxten också, dvs att behovet av transporter hela tiden kommer öka.
Vi har sedan 70-talet hållit jämna steg mellan energieffektiviseringar och ökade transporter vilket gjort att oljebehovet varit ganska platt för Sveriges del. Om vi inte effektiviserar ökar behovet tillsammans med den förmodade ekonomiska tillväxten. Så jag tror just att de två faktorerna tar ut varandra. Om vi däremot har varaktig recession istället så kan effektiviseringarna istället minska konsumtionen, samtidigt som förstås stigande arbetslöshet vid recession skyndar på effekten.
Däremot är inte DME det enda bränslet i framtiden, biogas, el, metanol mfl har sina platser. Vad DME har för sig är att Volvo stöder det och att i princip alla Volvo-fordon (lastbilar, bussar, entrepenad mfl) framöver kommer gå att köra på DME framöver. Så det finns även det nödvändiga stödet från fordonstillverkaren.
En metanolfabrik i Värmland är rätt meningslös om det inte finns några fordon att tanka…
Det är väll inte så kontroversiellt att påstå att det som tillslut raserade lånepyramidspelet i främst USA var oljepriset. Det vore inte otroligt om vi befinner oss på Aleklett plattan, och spännande tider stundar om man tål lie obekvämligheter! Jag ser fram emot att dricka kron och köra häst 🙂
Jo. Häst är bra.
En övning att blogga om (Ylven?) är hur många år det skulle ta att aktivt avla fram en arbetshästpopulation som skulle kunna ersätta oljan enbart i jordbruket och skogsbruket.
Alltså inte nuvarande population av främst klena nöjes- och fritidshästar, utan ordentliga brunte – Nordsvensk, Fjording etc.
Inte gjort i en handvändning direkt.
Jag kanske skulle uppgradera mig till politisk bloggare, jag är ju ändå en aktiv miljöpartist som dessutom har lagt en politisk motion i min kommun om att förberda kommunen inför Peak Oil
Gör så!
Detta att använda restprodukter från skogsindustrin är problematiskt av minst två skäl:
För det första så har successiva kostnadsökningar gjort att vår skogsindustri redan idag slåss för sin överlevnad, förlusterna är betydande och framtidsutsikterna minst sagt dystra, så vad händer om och när den industri som det är tänkt skall leverera råvaran til DME inte längre finns?
För det andra så kommer denna restprodukt att värderas allt högre för användning till energi i den egna processen inom skogsindustrin ju högre som energipriserna överlag stiger, så detta innebär att Domsjöfabriken torde få konkurrera med skogsindustrierna själva om att få tag på råvaran. Högre priser gör att processen att ta fram DME kanske inte ens blir lönsam även om priset på disel också stiger markant. Och en olönsam industri kan aldrig överleva på sikt.
Sammantaget så kan man säga att denna satning i bästa fall är mycket riskfylld och i värsta fall kommer att bli rena katastrofen, precis som SEKABs etanoläventyr redan blivit.
Det skall bli intressant att se vem eller vilka som vill skjuta till pengar till detta nya högriskprojekt.
Du har nog fel när det gäller Domsjö … naturligtvis bränns luten idag eller används på annat sätt, om inte annat så blir det sprit, och i projektet ingår ett kraftverk som skall eldas med biobränsle.
I ett pappersmassabruk så kan väl svartlutarna återföras till processmassan ett antal gånger, de måste inte eldas upp första vändan? Naturligtvis har Domsjö använt svartlutarna i någon form redan idag.
Som Skattebetalare påpekar så kommer DME få konkurrera med skogsindustrin, och hänger som sagt på dess överlevnad. Gäller i olika omfattning även övriga skogsbaserade biobränslen, för skogsägarna lär inte sälja billigare än massaved idag.
Det är inte helt lätt att förutse hur utvecklingen blir. Förhoppningsvis blir den så pass långsam att det går att modifiera och anpassa. Det är t ex korrekt agerat att inte bara (likt etanolen) rulla ut enorma satsningar direkt innan man vet hur helhetsbilden utvecklas.
Bra som vanligt Cornu. Ditt resonemang begränsar sig till det geografiska Sverige.
Eftersom vi numera bara är en provins i EU och inom ramen för det är tvungna att vid behov dela med oss till alla andra inom unionen, så vad får dig tro att vi själva kan disponera all vår skog i framtiden?
När oljan tryter och alla andra också behöver råvaror för alternativ?
Lösningen måste förstås bli en blandning av flera olika lösningar men skandalen är förstås politikernas val och ensidiga satsning på etanolen.
Där ser man hur vad som framstår som ett aktivt val i själva verket kan hindra en positiv utveckling.
/Morfar
Det intressanta är att Volvo missat hela poängen med etanoldriften i Brasilien, nämligen att ett helt annat sätt att se på saken är att titta på de investeringar och den kommersiella effektivitet man kan få på hela kedjan ifrån solenergi till bränsle. Och då ser plötsligt etanol ut som en vinnare, eftersom det går lätt (i Brasilien dock) att anlägga en ny sockerrörsplantage, maskinellt skörda och konvertera till etanol till relativt låg inveteringskostnad. Detta betyder att systemet skalar, och i Brasilien försörjs ungefär 25% av transportsektorn av etanol där med ett utnyttjande av 0.7% av landytan. Att göra detta i solrika U-länder och sedan sälja bränslet ser ut som en högst rimlig affärsmodell.
Brukar gilla dina artiklar och håller med om det mesta men du missar flera viktiga och totalt avgörande punkter i detta!
"Men låtsas vi att samtliga bruk går att konvertera så når man ändå bara 46% av den tunga trafikens behov."
Artikeln hävdar att dessa bruk kan ge bränsle till ca 50% av den tunga trafiken.
Att man bara genom att använda just denna restprodukt! kan komma upp i ditt tycke obetydliga 50% av den tunga trafikens drivmedel tycker jag låter alldeles utmärkt. Om man hittar några fler restprodukter så kanske man faktiskt kan driva hela Sverige på restprodukter.
"Det här visar tydligt att man inte ens i ett av de länder i världen som har mest skog per capita kan man ersätta mer än en bråkdel av den tunga trafiken med biobränslen. Ovanpå det skall råvaran från skogen också räcka till papper, fasta biobränslen till kraftverk och byggnader, och eventuella andra flytande biobränslen, ex cellulosaetanol.
"
Detta resonemang är ännu mer absurt, för det första är vi inte överens om att 50% en en bråkdel och förklara sedan gärna varför användadet av restprodukter tär på själva råvaran i sig när man ändå eldar upp det för att "värma lokalerna"
Cornu: Artikeln i Svd är något vilseledande. Till att börja med så är Domsjö mig veterligen det enda sulfitbruket som finns kvar i Sverige. Resterande är enligt sulfatprocessen.
"I ett vanligt massabruk bränns lut i sodapannor som värmer upp anläggningen – och producerar lite el." (från SVD)
Det stämmer i och för sig men det är den sekundära funktionen av en sodapanna. Den primära är att fungera som en kemisk reaktor, dvs omvandla de förbrukade kokkemikalierna till aktiva kokkemikalier, i sodapannan natriumsulfat (Na2So4) till natriumsulfid (Na2S). Detta görs genom att luten bränns i en syrefattig miljö. Reaktor härden kyls med hjälp av vatten och på så sätt får man ut energi i ångform (varierande tryck på gamla respektive nya anläggningar).
I nästföljande processsteg, kausticeringsprocessen, omvandlas Natriumkarbonat till Natriumhydroxid, dvs den andra av de två aktiva kokkemikalierna.
Svartluten är i grova drag en blandning av utlöst vedsubstans (mestadels lignin, alltså energidelen av luten), förbrukade kokkemikalier (Na2SO4, Na2CO3) samt barlast och vatten.
"Värmer upp anläggningen": grovt understatement. Inom ramen för uppvärmningen hör alltså all ånga som går åt för att koka flisbiten, tvätta massan, indunsta (förtjocka) svartluten, samt torka den färdiga produkten om det nu är massa eller i ett integrerat pappersbruk.
"Producerar lite el": Kan tyckas vara "lite". På ett större bruk med äldre utrustning ligger elproduktionen på ca 40MW i princip dygnet runt, året om. I jamförelse med de så populära vindkraftsverken så är det inte så "lite".
Förmodligen är det så att verkningsgraden på sodapannan som används idag inte är särskilt hög, har försökt räkna på det men då jag inte är nått vidare på det vill jag inte komma med några siffror tagna ur luften.
Men det måste vara däri vinsten med förgasningen ligger, att man får en närmare 100% verkningsgrad. Kemikalierna måste ändå återvinnas för att det skall vara ekonomiskt och miljövänligt försvarbart att köra ett massabruk. Förmodligen måste det till tillsatsvärme i form av biobränsle(bark) i en lägre men paralell mängd till det biobränsle som man plockar ut ur anläggningen.
Vill bara förtydliga en punkt som jag missade i mitt tidigare inlägg.
Det verkar som folk missuppfattar, och det är nog ganska så lätt, att det är en restprodukt som tidigare bara har eldats upp för att man inte har någon annan användning av den, som nu skall tas till vara. Sanningen ligger närmre att det är ett nollesummespel där ny teknik med högre verkningsgrad än den äldre sodapannan gör att man får ut mer energi ur samma mängd råvara.
Vilket dock självklart får ses som positivt.
Vad det gäller ekonomin vid en investering i en förgasningsanläggning kan det även vara bra att veta att en nya sodapanna samt turbin ligger någonstans kring 1,5miljarder.
Svartluten återanvänds i processen även i domsjö, som brännlut i pannorna för att producera el och för framställning av lignosulfonat.
Alltid intressant att läsa dina artiklar och jag håller med om att det kommer att krävas mycket tid och investeringar för att ta fram alternativa drivmedel för den tunga vägtrafiken.
Men här tycker jag att du missar möjligheterna (minst sex stycken) att effektivisera bränsleanvändandet. Jag är ingen expert på lastbilar, (1) men förmodligen finns redan idag en del möjligheter att göra en del tekniska förbättringar som effektiviserar bränsleanvändningen. Till 2029 hinner dessutom (2) hela fordonsflottan bytas ut och en del nya tekniska förbättringar komma fram. Dessutom kan man nog spara en del genom att (3) köra snålare (s.k. ecodriving) och om det kniper (4) köra långsammare för att spara ännu mer. Man kan förmodligen bli (5) bättre på att fylla lastbilarna med gods och därmed få lägre bränslebehov per fraktad enhet. Slutligen kan vi även (6) minska behovet av varutransporter.
Carl Bildt känner till peak oil. Jag pratade med honom om det på en middag efter ett föredrag för några år sen.
/Starvid
I Utrikespolitiska föreningens regi på Snärkes nation i Uppsala, kan jag tillägga.
/Starvid
När man läser blogginlägg och liknande som detta(som för övrigt är riktigt bra) så får man ofta känslan att det är kört för mänskligheten, vi kommer gå tillbaka till att leva som för 20000år sedan. Vad folk verkar glömma eller helt enkelt blunda för är att vi är människor.
Vadå vi är människor?
Jo vi är det mest framgångsrika djuret på denna planeten, hur har vi kunnat bli det? hur har vi kunnat ta oss till denna positionen? En del är helt övertygade om att det beror först och främst på fossila bränslen vilket är helt galet. Det beror på våran uppfinningsrikedom, inget annat. Man argumenterar att det är pga fossila bränslen som vi blivigt så många, men är det inte lika rätt att säga att det beror på att vi lärde oss hantera metaller?(gräva efter kol, borra efter olja med träborr?) Förädla trä?(utan böcker inte mycket kunskap) eller är det kanske för att vi en gång i tiden lyckades tämja djur?
Jag är övertygad om att peakoil kommer drabba oss, säkert snabbare än man tror. Men samtidigt är jag rätt så säker på att världen mina barnbarn växer upp i om 40-50 år är en bättre plats än idag. Om den inte är det så är nog det minsta vi behöver oroa oss över fossila bränslen och problematiken runt dem.
Väldigt trevlig blogg Cornucopia!
Ha det väl!
Jag tror att du och många med dig har missförstått konceptet återvinning av svartlut.
Domsjöverken återvinner absolut sin svartlut. Det kemiska massabruk som inte gör det existerar inte, det skulle vara ekonomiskt självmord. Det som skiljer Domsjöverken något från andra bruk är att dom har s.k. sulfitmassa, något som inte är unikt i Sverige men däremot ovanligt. Burket i Grums har t. ex. en sulfitlinje vill jag minnas.
Sedan till själva återvinningsbiten. När man inom massaindustrin pratar om återvinning menar man att återanvända kokkemikalierna. Det rör sig om ett par tusen kubikmeter per dygn, så bruken är mycket intresserade av att kunna återanvända så mycket som möjligt. Kemikalierna är dyra och miljöpåverkan av att släppa ut +/- 1% ska vi inte tala om. Sodapannans främsta funktion är alltså att fungera som kemisk reaktor, precis som tidigare nämnts. Att man sedan kan utvinna energi, genom att förbränna organiska material är bara en bonus. Att denna bonus sedan gör bruken i princip självförsörjande på el är också värt att nämna.
Vad gäller svartlutsförgasning, d.v.s. DME-produktion så är detta en teknik som dels utvinner energin på ett effektivare sätt. Jag har inte dom exakta siffrorna i huvudet, men det är ganska många MWh extra per dygn. Det har dessutom en dubbel miljöpåverkan eftersom kemikalieåtervinningen kommer mycket nära 100%, med mindre utsläpp som följd. En traditionell sodapanna kan ligga runt 93%. Nackdelen med att producera DME är att istället för att utvinna elektricitet och ånga som kan driva fabriken så måste denna energi tas från något annat ställe. Bruket blir nettoeportör av energi, men kräver alltså extern elektricitet vilket med rejäl otur kan vara kolkraftsel.