Historien upprepar sig inte, den rimmar. Men ibland kan man ju bara undra. Det kanske inte riktigt var redan de gamla grekerna, utan romarna, men läs gärna detta: “A wonderful description of a credit crunch, complete with property slump and government bail-out.”, och medföljande injektion av massvis med nytryckt statligt kapital för att återställa ordningen.
Then Tiberius came to the rescue. He distributed a hundred million sesterces among specially established banks, for interest-free three year state loans, against security of double the value in landed property. Credit was thus restored; and gradually private lenders, too, reappeared. However, land transactions failed to adhere to the provisions of the senatorial decree. As usual, the beginning was strict, the sequel slack.
En del saker ändrar sig inte, och vi lever inte en unik tid även om varje generation är dömda att tro att de på något sätt är unika.
Vad som hände med Romarriket är som sagt historia. En infallsvinkel är som vanligt Joseph Tainters The Collapse of Complex Societies.
Tipstack till Rourk.
