Vad vi fått se de senaste 18 månaderna, krisen som började som en kris inom dåliga huslån, subprime, är bara början.
Det finns bara 26 000 miljarder USD i kreditderivat, vilket inkluderar den bolånekarusell som spelats upp det senaste dryga året. Men den totala marknaden för derivat var närmare 300 000 miljarder USD 2007, det mesta inom ränte- och valutaderivat. Att jämföra med de totala aktiederivaten skall rört sig om ca 6 000 miljarder USD 2007.
Totalen var sex gånger världens samlade BNP 2007. Sex gånger mer än värdet på värdet av alla varor och tjänster som produceras i världen under ett helt år.
Och siffran stiger. Se denna inlänkade graf. Härrör från en artikel på Safehaven.
Tycker ni att nuvarande finanskris som berör en delmängd av 26 000 miljarder USD i kreditderivat är illa? Ta då en funderare på vad som riskerar hända med åtminstone 250 000 miljarder USD i ränte- och valutaderivat om t ex handeln i amerikanska dollar kollapsar eller tillräckligt många eller fel aktörer i derivatkedjan kraschar? Hela derivatkedjan förutsätter likvid och fungerande handel, vilket var vad som försvann i bolånepapper när krisen började inom subprime och sedan spred sig.
Detta är vad som står på spel. Inte undra på att resten av världen fortsätter att ösa in pengar i att köpa allt mer värdelösa fiatdollar för att hålla igång detta enorma Svarte Petter-spel.
Att europeiska banker går omkull eller måste räddas av staten beror mycket på att de finns någonstans i återförsäkringskedjan av kreditrisker. Riskhanteringen är så komplex att det inte går att förutse vem som sitter med Svarte Petter. Att räddningspaketet i USA är nästan i hamn kommer inte hjälpa annat än väldigt kortsiktigt. Det är också bara att konstatera att börserna faller i Asien. Så någon botten har vi inte fått se än ens för 700 miljarder dollar.
Derivatmarknaden handlar om hantering av risk. Det är en enda lång kedja av återförsäkring av risktagning. På Safehaven rekommenderar de en bok om riskhanteringens historia som jag råkar ha stående här i biblioteket: Against the Gods: The Remarkable Story of Risk, av Peter Bernstein. Boken har några år på nacken och förklarar snarare hur riskhantering växte fram och hur derivatmarknaden uppstod, vilket inte riktigt täcker den aktuella situationen. Men den ger lite bakgrund. Och är ännu en bok i listan över roande mattematikhistoria.
Det finns inga gratis luncher. TANSTAAFL. There ain’t no such thing as a free lunch. Men för att ta Bernsteins titel ovan, så har människan satt sig upp mot gudarna och tror att vi kan hantera alla risker genom derivat. Det har bevisligen fungerat under de senaste knappa två decennierna, men på bolånemarknaden fungerade det bara till en viss punkt. Den punkten var för ca 18 månader sedan.
Resten är, som man så ofta säger i USA, historia. Eller framtid.
Här har man också skillnaden mellan reala tillgångar, inklusive guld, och fiatpengar som är värdelösa pappersbitar eller siffror på en skärm eller en bankutskrift. Det är bara siffror i ett system som fungerar för alla tror det fungerar. Och de flesta spelar med i spelet, även om du bara har några slantar på ett bankkonto.
4 kommentarer
Nej, det finns inga fria luncher.
Men som alla vi anhängare till den stora (största?) världsreligionen Nånannanismen är bergfast övertygade om kommer Nån Annan att betala våra luncher.
Krisen verkar ju onekligen torna upp sig…
Var in på Tavex nyss, hundragrammare verkar ju finnas i lager nu (i alla fall en variant), men ursäkta en ädelmetallnovis dumma fråga:
– Köper man guldet som vilken vara som helst och förvarar den i hemmet (som bokstöd eller brevpress…)?
M a o hämtar man ut det på “posten” eller vad?
Man förvarar nog guldet bäst i bankfacket. Som bokstöd eller brevpress verkar dumt. Finns även andra sätt att förvara guld, t ex gräva ner och rita skattkarta. Men man måste i så fall hitta ett sätt att maskera för metalldetektorer, genom att t ex förvara det under skrot.
Dessutom är en 100g tacka så liten att den knappast fungerar som bokstöd.
1kg silvertackor kan fungera bättre i så fall.
Normalt skicka guld via assuranspost och får hämtas ut på särskilda uthämningsställen, ofta din lokala postställe för företag (dvs inte på ICA).
Det är därför de stora ekonomierna hjälps åt att hålla uppe dollarns värde då? Jag såg ett inslag på Youtube från ett G8 möte, en av mötesdeltagarna kom ut och fick frågan om inflation. Han svarade: "Inflation är det sista jag oroar mig för".
Dollarn borde enligt alla normala lagar inte ens vara värd pappret den är tryckt på. Men den kan inte tillåtas falla, för då rasar hela världsekonomin som ett korthus.