På sätt och vis var utgången av valet det bästa tänkbara. Om alla parter bara kan släppa sin prestige så kan vi få en bred regering med fd alliansen och miljöpartiet. Istället för den rödgröna axelmakten kan (mp) välja att skapa en turkos allians.
Det vore mycket välkommet, åtminstone hos oss mer miljövänliga borgare som samtidigt kan se framåt och de enorma problem med främst energibrist och energikris som kommer drabbas oss de närmaste åren pga peak oil. Där behöver vi miljöpartiet som har mycket att tillföra en annars ganska svag allianspolitik på området.
Fredrik Reinfeldt visar prestigelöst vilken stor statsman han är och bjuder direkt in det tredje största riksdagspartiet, dvs (mp) till förhandlingar. Han avfärdar inte ens en plats i regeringen för (mp). Det är dags för miljöpartiet att efter 22 år sedan första inträdet i riksdagen plocka upp handsken och visa att de står för något annat än att gnälla på regeringen.
Nu kommer förstås (sd)-väljare påstå att allians + (mp) är odemokratiskt, men en sådan konstellation har faktiskt större folkligt stöd än allians + (sd). Det är alltså mer demokratiskt med en turkos allians än en brunblå.
Vad (mp) behöver göra är att inse att man får kompromissa. Vill de stå kvar som ett stödparti till en skadeskjuten Mona Sahlin, eller vill de stiga fram och stå för sin alldeles egen politik, speciellt inom kärnfrågan miljö? Möjligheterna är enorma här, och alliansregimen är ingalunda helt passiva. De har fått igenom fler miljöbilar än någonsin tidigare, fler vindkraftverk än någonsin tidigare, solcellsbidrag osv. Det enda är att man behöver bli överens om kärnkraften. Och med Maud.
För finns det en förlorare här så är det (c). Man såg på slutdebatten vilka blickar av avsky som byttes mellan Wetterstrand och Maud. Och med (mp) i regeringen ser jag slutet på (c) som alliansens gröna röst och partiet kommer därmed sakna profilfrågor.
Ett annat problem är att (mp) förtjänar minst tre ministerposter, och miljöminister och jordbruksminister ligger närmast till hands. Kanske kan (c) släppa miljöministerposten och som kompromiss få behålla jordbruksministern. Men vilka fler poster skall (mp) få? Infrastruktur lär (c) tappa ändå.
Samtidigt har (mp) allt att vinna på att samarbeta och ingå i en turkos regering. De får visa att de vuxit upp och får stå upp för sin egen politik.
Visa nu lite ryggrad och bryt med Mona. Ni har så mycket gemensamt med alliansen. Tillsammans med (c) som i grunden är motståndare till kärnkraften så kan ni säkert förhandla fram något, t ex att vi inte skall ersätta samtliga dagens tio reaktorer med nya, utan kanske bara åtta av tio. Stryk det kommunala vetot mot vindkraft och gör stora satsningar ytterligare förnybar energi som utökat solcellsbidrag etc. Återinför grön skatteväxling, lägg på minst 1:- på literpriset för bensin och sänk löneskatterna med motsvarande. Lägg fulla miljöskatter på flygbränsle, och växla de pengar som inrikesflyget därmed ger statskassan mot utbyggnad och kvalitetshöjning av järnvägen. Ja, det innebär också eftergifter för alliansen. Men beskedet från väljarna är att visserligen är alliansen störst, men de har inte ett stöd av majoriteten av folket. Då får man släppa ifrån sig lite.
De väljare som därmed känner sig svikna av alliansen för att de får betala 100:- mer i bensin per månad får inse att det är så det fungerar i en demokrati. Alternativet är att något av ytterlighetspartierna (sd) eller (v) får något att säga till om. Lars Ohly uppmanade rent av till väpnad kamp och terrorism mot (sd) i sitt tal till sina kommunistkamrater igår kväll, “utomparlamentariska metoder”. Visar bara att extremistpartier som hatar har vi haft länge i riksdagen.
Nyval blir inte aktuellt. (sd):s martyrskap kommer stärkas när vänstern tar till vapen för att stoppa dem i en ny valrörelse, samtidigt som (sd) nu som riksdagsparti inte kan utestängas från debatter i TV eller radio, och därmed får full tillgång till media. Samtidigt har Åkesson sagt sig vilja ta ansvar och inte skapa kaos. Kort sagt så blir det inte aktuellt med misstroendeförklaring mot regeringen.
Nej, Peter och Maria. Dags att visa statsmannaskap. Ni är innerligt välkomna in i en turkos allians! Ni behövs. För framtiden. För Sverige.
Var inte en liten knähund vid Mona Sahlins fötter. Stå upp för era kärnfrågor inom miljö och börja förhandla!
