Dags för lite fredagsmys. Nu har de två redaktionsmedlemmarna reggats i Jordbruksverket meningslösa register för chipmärkta katter, utöver de två som raskattklubbsförbundet SVERAK och Svenska Kennelklubben drev sedan innan. Nu är det ju lagkrav på att katter ska vara märkta och registrerade, men de som skiter i sina katter kommer förstås inte göra det ändå.

Det är numera alltså lagkrav på att katter ska vara chipmärkta eller tatuerade (chipmärkning är enklare, snabbare och billigare – jag tror dessutom att man kan läsa RFID-chippet med en vanlig Androidtelefon, men har inte kontrollerat för jag kör iPhone), samt registrerade för 40:- SEK styck hos Jordbruksverkets nya kattregister. En databas som förstås inte fungerat när den väl gick live nu vid årsskiftet, och fortfarande dras med problem.
Ingen som idag inte har märkt sin katt kommer förstås springa iväg och lägga arbetstid och hundralappar på att märka den, så vad för funktion av detta onödiga register ska fylla är oklart.
SVERAK respektive Svenska Kennelklubben hade redan register dit man reggar sitt chipmärkta djur – utan att regga djuret är märkningen förstås meningslös, då ett försvunnet djur annars inte kan återföras till ägaren.
Men nu ska staten tydligen ha ett tredje register. För det har regeringen bestämt. Så det är bara att lyda och registrera din katt ;Drop Table * i databasen. Fyrtio kronor kostar det. Men det är förstås en avgift och inte en skatt, så det är inte en skattehöjning. Häpp!
Det statliga kattregistret är ett utmärkt exempel på ett problem som inte behövde lösas och som bara kostar tid, pengar och dubbelarbete, och inte löser några som helst problem med katthållning. Men staten måste stata. Några resurser till polisen som ska ut och jaga kattägare som inte märkt sina katter har förstås inte tilldelats och där slutar nog också det hela. Ska jag ponduspostulera finns inte heller något straff inskrivet i lagen om man inte märker och registrerar, så …
I själva verket kommer nog många bara skita i att registrera sina djur i databasen som ett långfinger till staten. Finns de redan i SVERAKs eller Kennelklubbens register kommer de vid upphittande ändå kunna hitta hem.
I övrigt kan chipen ofta vandra iväg och ligger inte nödvändigtvis kvar i nacken. Särskilt inte på utegående katter som ofta kan variera rätt mycket i vikt mellan sommar och vinter.
Med det önskas ett trevligt fredagsmys.



