Nedanstående är ett gästinlägg av läsaren Robert, och handlar om hushållets nyinstallerade solcellsanläggning på villan i Skåne.
Inledning
Detta inlägg är ursprungligen skrivet till vänner på Facebook som var nyfikna på vår solcellsanläggning. Vi har fått så otroligt många frågor att det blev lättare att skriva ett längre inlägg än att besvara dem alla och ofta kom samma fråga flera gånger om. Kanske det vara av intresse för er bloggläsare också.
Pris
119 000 kronor, för anläggning och installation. Eller 15 000 kronor per kWp. Vi har haft möjlighet att nyttja rotavdrag enligt regler för 2015. Vi har inte tagit något lån så det tillkommer inte inga övriga räntekostnader eller annat.
Installerad effekt
7,88 kWp vilket i ett optimalt läge kommer att ge 7880 kilowattimmar (kWh) årligen. Vi räknar med att vi kommer få ut något mindre men minst 7000 kWh årligen, troligen 7500 kWh.
Förutsättningar
Vårt hem är en kedjevilla byggd 1975. Huset är helt eluppvärmt även om vi har en kamin. Kaminen får vi enligt gällande miljölagstiftning endast elda i två gånger i veckan och då som mest fyra timmar åt gången. Vår genomsnittliga årliga förbrukning av el (såväl uppvärmning som hushållsel) ligger på 13 000 kWh ± 500 kWh beroende på väder etc. Vårt hem är utformat som ett T där vingarna på T:et ligger i tämligen perfekt söderläge. Total yta av solceller uppgår till 48 m2. Som ni ser får vi inte plats med fler i söderläge än vad som är installerade nu.
 |
| Bild 1: Platsen för solcellerna markerat i gult. |
Det som gör vårt hem något mindre lämpat för solceller är det brutna taket, vilket gör att vi inte får optimal effekt på båda panelerna morgon och kväll. Panelerna är dock oberoende av varandra och även om den ena producerar lite mindre så drar inte det ner produktion på den andra.
Val av celler
 |
| Bild 2: Vårt hem framifrån |
I korthet finns det tre sorters solceller, monokristallina, polykristallina samt tunnfilmssolceller.
I monokristallina solceller är kiselatomerna homogent ordnande i ett perfekt mönster. I polykristallina solceller är cellerna inte homogent ordnade. Monokristallina har en något högre verkningsgrad och tar även vara på indirekt solljus bättre. Hos monokristallina solceller är färgen mörkare och mer enhetlig. Polykristallina är ”flammigare” i färgen och ofta något ljusare till färgen.
Tunnfilmssolceller har en billigare tillverkningsmetod och tar bättre tillvara indirekt solljus än kristallina solceller men har en lägre verkningsgrad, vilket då kompenseras med den lägre tillverkningskostnaden. Det behövs således en mycket större yta (mer än dubbelt så stor) av tunnfilmssolceller för att producera samma mängd el som de 48 kvm vi har installerade idag.De har även kortare livslängd än de kristallina solcellerna.
Verkningsgraden för monokristallina solceller varierar normalt mellan 14-20 procent, polykristallina har vanligen en verkningsgrad mellan 12-14 procent och tunnfilmssolceller cirka 5-10 procent verkningsgrad. Det finns solceller med högre verkningsgrad men jag har inte lyckats hittat dessa bland de leverantörer jag har varit i kontakt med. Jag har sett exempel på tunnfilmsolceller med en verkningsgrad på 13 procent hos en tysk leverantör men de var då inte billigare än polykristallina solceller.
 |
| Bild 3: Framsidans tak med solceller |
Att välja solceller är lite av en djungel. Olika företag använder olika fabrikat på solceller vissa importerar från Kina, andra från Tyskland medan andra företag tillverkar sina egna här i Sverige. För vår del avgjorde valet av leverantör vilka solceller det blev och då föll valet på leverantörens högpresterande solceller.
Vi ville på vårt södertak ha så effektiva solceller som möjligt då det kommer att träffas av direkt solljus största delen av tiden. Ytan på södertaket är också begränsad varför en optimering där är vettig enligt oss.
Därmed inte sagt att vi inte kommer att välja någon annan form av solceller i steg 2, vår fortsatta utbyggnad och då är det full möjligt att vi väljer tunnfilmssolceller och sätter 40+40 m2 på taket i öst-västlig riktning. Vi har bra solexponering även på de delarna av taket men inte under hela dygnet och kommer där behöva förlita oss på mer indirekt ljus.
System
Solceller: PPAM Onyxum, verkningsgrad 17,2 procent
Växelriktare: SMA Sunny Tripower 15000TL
Den växelriktare vi har låtit installera är i största laget för en så liten anläggning som vår. Men vi räknar med att inom något år kunna nyttja den till full eller nästintill full kapacitet.
Ekonomi
Ett av de vanligaste påståendena vi stöter på är: Det där kommer ni aldrig att kunna räkna hem! Alternativt frågan: Hade ni tänkte er tjäna pengar på det där?
 |
| Bild 4: Baksidans tak med solceller
samt den hårt arbetande Saeed Khan, elingenjör |
Jo vi kommer att kunna räkna hem det här och troligen inom 10 år.
Dags för lite matte, jag ska försöka hålla den inom ramen för vad de som passerat högstadiet borde klara av. (Längre ner under rubriken alternativa investeringar kommer jag elaborera med fler scenario och hur jag kunde använt pengarna annorlunda.)
En solcellsanläggning är enligt de som är mest kritiska inte lönsam så länge el-priset är så lågt som det är idag. Vi kommer inte att få något för den el vi säljer. Spotpriset ligger just nu på ca 50 öre per kWh. Men om vi vänder på frågan. Vad betalar du per kWh? Jag har frågat runt lite bland bekanta och priset verkar ligga på runt 1,30 kronor per kWh till detta kommer oftast en nätavgift som kan variera rätt kraftigt men för enkelhetensskull sätter vi den avgiften till 20 öre.
(Själv har vi i nuläget ett avtal med Vattenfall som innebär att jag låter bli att publicera ett blogginlägg/en artikel om deras kundservice och tveksamma avtalsmetoder mot att jag köper el för 10 öre mindre än spotpriset samt slipper några fasta avgifter. Detta avtal löper dock ut i slutet på maj så det är möjligt att inlägget publiceras i sommar).
Nu är det inte så enkelt som att bara räkna detta rakt av (vår uppskattade elproduktion 7 500 kWh) 7 500 kWh *1,50 kronor = 11 250 kronor. Men det ger ändå en fingervisning. Återbetalningstiden skulle i så fall bli tio och halvt år.
Istället kommer vi att producera mer el på sommarhalvåret när vi också förbrukar minst. Normalvillan med en anläggning av den här storleken förbrukar ungefär hälften själv och exporterar resten. Vi räknar med att vi kommer att använda ca 4 000 kWh och sälja ca 3 500 kWh. Således gäller: 4 000 kWh * 1,50 kronor = 6 000 kronor som vi inte kommer att behöva betala i räkningar till elbolaget.
Hur mycket pengar får vi då för den elen vi exporterar. Förhandlingar pågår för nuvarande. Två elbolag är just nu mest intressanta Kalmar energi och Telge energi. Telge energi har erbjudit sig att betala 1,5 kronor per kWh (dock endast i samtal och vi har inte detta skriftligt) medan Kalmar energi erbjuder spotpriset plus 1 krona, detta har vi skriftligt. Sen betalar nätägaren ca 10 ör per kWh för att vi hjälper till att hålla spänningen upp i dennes nät. För enkelhetens skull räknar jag därför med 1,6 kronor. Således 3 500 kWh * 1,6 kronor = 5 600 kronor. Men på detta måste vi betala moms (dvs mervärdesskatt till staten på 25 procent) 5 600 * 0,75 = 4 200 kronor
Till detta kommer ytterligare en lite fördel. Det är nämligen så att för varje exporterad kWh får vi dra av 60 öre på skatten. 3 500 kWh * 0,6 kronor = 2 100 kronor.
Således blir den årliga inbesparade/intjänade summan 6 000 + 4 200 + 2 100 = 12 300 kronor årligen.
Vår investering är totalt 119 000 kronor. 119 000/12 300 = 9,67 eller 9 år och 8 månader. Stiger elpriset ökar vår intjäning, faller det tar det längre tid. Slutar elbolagen köpa vår el tar det längre tid. Jag kan inte sia om framtiden. Men jag kan konstatera att Sverige i skrivande stund (lördagen den 26 december 2015, en röd dag med grader kring nollan ända upp till Dalarna och det mesta av vår basindustri på lågvarv) importerar en bit över 400 MW och då anses vintern vara ovanligt mild. Men på årsbasis brukar Sverige exportera ca 10-20 TWh. Men nu ska vi helt eller delvis avveckla Ringhals och all vattenkraft ska ompröva sina miljötillstånd. Gissningsvis kommer ca 20 procent av vattenkraften i landet att försvinna (Vattenfalls uppskattning. Min högst privata gissning är att Sveriges dagar som el-exportör är räknade och jag är tveksam till om vi fortsättningsvis kommer att ha ett så lågt elpris som vi har i nuläget.
Så som vår kalkyl ser ut i nuläget kommer solcellerna vara avbetalade om tio år. Där efter kommer det att genera el i ytterligare minst tjugo år till.
Upphandling
Det här är inte en enkel punkt. Men i korthet: Tro inte på en siffra som står på någon hemsida. Beskriv ditt hus, hur du vill ha det och maila till flera olika bolag. Ta in offerter. Spela ut offerterna mot varandra. Jag började nog för 8 månader sedan med upphandling med utgångspunkt från Vattenfalls solcellspaket XL. Med ett pris på 165 000 kronor. Vi har nu ett större paket med en större växelriktare 46 000 kronor billigare. Var trevlig! Var envis! Var påläst!
Alternativa investeringar
Det finns givetvis många alternativa investeringar för 119 000 kronor. Är man en hejare på aktiehandel gör man sig en förmögenhet på några år. Men det är inte vi även om jag brukar ha en någorlunda avkastning på mitt kapital, har vi satt upp som regel att inte använda boendekapital för att investera på börsen. Pengar som tillhör vårt boende ska användas för att förbättra detta eller betala av på vårat huslån. Pengarna från solcellsanläggningen kommer oavkortat gå tillbaka till vårt boendekonto.
Att sätta in dem på banken ger ingen avkastning alls idag.
Betala av på huslånet skulle minska våra kostnader med 1404 kronor i ränta (1,18 procent) årligen framöver (119 000 * 0,0118) men med den besparing vi gör årligen på solcellsanläggningen kan vi både öka vår avbetalning på lånen och samtidigt ha råd med räntan.
Med solcellerna får vi en avkastning på 10,3 procent årligen på investerat kapital i minst 30 år framöver. Om det finns någon som har en bättre investering får ni gärna tipsa mig. Även om ingen vill köpa vår el alls kommer vi att ha 5 procents avkastning på investerat kapital årligen och även det är en ok investering enligt mig.
Slutord
Vi har vänner som nyligen åkte till Thailand över jul och nyår för ungefär samma summa som vår solcellanläggning kostade. Människor prioriterar olika i sina liv och vi valde att investera pengar i en solcellsanläggning. Detta gjorde vi inte i första hand för att vi skulle tjäna pengar även om nästan alla frågor vi har fått om vårt val har handlat om pengar.
Vi valde solceller av tre skäl, pengar är det ena.
Ett: Vi tror det är en sund investering i vårt hem som på sikt kommer att generera oss en passiv inkomst och hjälpa oss att snabbare bli skuldfria.
Två: Vi vill vara så oberoende av marknadsmonopol som det går. Marknadsmonopol som det på elnätsleverans är en icke fungerande institution. Som exempel kan nämnas Ellevio som höjt sina priser med 9 procent i år trots att de gjorde en vinst efter skatt på 10 procent förra året (samtidigt har vi nästan ingen inflation). Bolagen får enligt el-lagen ta ut skäliga höjningar och hur högt den skäligheten går finns det i dagsläget inget svar på. Men för perioden 2012-2015 ansågs 191 miljarder vara högst skäliga för nätägarna.
Tre: Miljön, ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Solceller är en lysande idé för elproduktion. Ja det saknas fortfarande riktigt bra alternativ vad det gäller lagring av överskottsenergi men det saknas och i dagsläget kapacitet att producera ett så stort överskott. Många alternativ är på gång så som spjälkning av vatten till vätgas, riktigt bra batterier, eller lagra det som värme och använda sig av klimeonteknologi.
Ni som ofta läser bloggen kan säkert anse att det saknas länkar till Cornu och det är korrekt, men då vi har en hel del liberalkritiska vänner i vänskapskretsen som ser rött när denna blogg dyker upp till diskussion har jag i inlägget på Facebook valt att utesluta dem. Detta för att diskussionen bör handla om solceller och inte om att jag är eller möjligen inte är en kapitalist-liberal-USA-älskade-NATO-anhängare.
/Robert
