Guldpriset för oss svenskar är nu mycket nära all time high för oss svenskar som har sina utgifter i svenska kronor.
 |
| Guldpriset i SEK per gram. Källa: BullionStar. Återpublicerat med tillstånd. |
Latest in skuldbubblan
Arbetet med det sk skuldkvottaket, dvs en begränsning på hur många multipler av disponibel inkomst man får låna till bostaden, fortsätter. Det ser ut som att förslaget ska läggas på 600%, vilket omfattar väldigt få. Men skuldkvottak kan vi nog räkna kommer när som helst, dvs framåt 2018 – 2019 med den takt som svensk byråkrati och politik arbetar.
 |
| Fördelning skuldkvoter nya lån 2011 och 2012. Finansinspektionen rapporterar inte längre fördelningen av någon anledning. |
Hos Schibsted/SvD spekuleras det nu kring huruvida Riksbanken kommer börja stödköpa bolåneobligationer för att Sverige inte ska tappa i tävlingen om vem som kan försvaga sin valuta mest. Enligt tidningen äger Riksbanken nu redan en tredjedel av de svenska statsobligationerna och det kan medföra likviditetsproblem på obligationsmarknaden. Likt bolånen är mycket större än statsskulden finns det betydligt mer bolåneobligationer att köpa än statsskuld, vilket kan lösa problemet.
“En läsare” har tittat på den rullande 12-månaders årsavkastningen för tre olika tillgångsslag – obligationer, börsen och för lägenheter i Stockholm. Det ser nu ut som att lägenheter följer obligationer och börs och nu alltså letar sig tillbaka till nollavkastning.
 |
| Jämförelse mellan rullande årsavkastningar för bostadsrätter i Stockholm, OMXSGI och SHP Swap Index 10 y. |
Det finns några antaganden ovan. De marknadsnoterade papprena är två månader förskjutna för att bättre visa matchningen mot bostadsmarknaden. Det har antagits att bostadspriserna för lägenheter i Stockholm står stilla till och med september.
Som det ser ut är bostadsbubblan inget annat än ännu ett tillgångsslag som matchar den kredit och nollräntedrivna uppgången på finansmarknaderna. Det ser ut som att bopriserna generellt befinner sig inom den kanal som bildas av avkastningen på aktier och obligationer. Med två månaders förskjutning matchar vändpunkterna och alla tre tillgångsslagen korsar varandra till synes rätt väl. Utom i våras.
I övrigt kan man ovan se nedgången i bostäderna 2011, som jag fått skit för att den inte skulle hänt, som också matchar den börskrasch vi upplevde då.
I sig borde detta inte vara märkvärdigt. Bostadspriserna samvarierar rimligtvis med konjunkturen, likt börsen. Detta kan delvis övertrumfas av centralbankernas nollräntepolitik, som drar upp både obligationsbubblan och börsen. När konjunkturen nu viker viker också bostadspriserna.
Trendskiftet med sämre årlig avkastning sedan förra hösten 2015, för första gången sedan 2011 är verkligt – det är bara de sista månaderna som följer hypotesen med fortsatt stillastående priser.
Riksbanken medger återigen att de misslyckats prognosticera sitt eget agerande. Man låter reporäntan fortsätta ligga och skjuter upp kommande räntehöjningar i sin sk räntebana och skyller på Brexit. Så praktiskt.
 |
| Riksbankens ordförande Stefan Ingves. Foto: Sveriges Riksbank |
Danske Bank kan sägas fått rätt i sin prognos att Riksbanken på grund av Brexit kommer skjuta fram sin räntebana, dvs de ständigt felaktiga gissningarna om hur Riksbankens styrränta reporänta ska utvecklas framöver.
Riksbanken skriver i dagens beslut:
“För att ge fortsatt stöd åt svensk ekonomi och den stigande inflationen behövs en mycket expansiv penningpolitik. Direktionen har därför beslutat att lämna reporäntan oförändrad på −0,5 procent. Givet den ökade osäkerheten bedömer direktionen nu att det kommer att dröja längre innan reporäntan börjar höjas. Först under andra halvåret 2017 börjar räntan höjas i långsam takt. “
Man fortsätter förstås att beklaga sig över hushållens skuldsättning, me skiter i att man själva är en av de främsta orsakerna till detta och tvår i sedvanlig ordning sina händer:
“Men det låga ränteläget för samtidigt med sig risker så som stigande bostadspriser och en ökande skuldsättning hos hushållen. För att få en långsiktigt hållbar utveckling i svensk ekonomi behöver dessa risker hanteras med riktade åtgärder inom makrotillsynen, bostadspolitiken och skattepolitiken. “
Lånefesten kan alltså fortsätta. Huruvida det kan sägas vara goda nyheter för hushållen är en annan fråga. Skuldbubblan och bostadsbubblan, om den senare nu inte börjat krascha, kan alltså fortsätta blåsas upp.