Hushållens genomsnittliga belåningsgrad på sina bostäder har gått ner. Det är dock fortfarande så att 19% skulle hamna under vattnet belåningsmässigt om bostadspriserna faller med 25%.
 |
| Belåningsgrader som andel av bolånestocken. Källa: Finansinspektionen och bankernas beräkningar |
Som ett felaktigt mantra cirkulerar självbedrägeriet om att inflationen kommer betala av hushållens skuldberg. Men det enda som betalar av skulderna är löneökningar och inte inflationen i sig. Tydligen måste man upprepa detta med några års mellanrum.
Riksbankschefen Stefan Ingves har återigen tvått sina händer för skulden till den skenande svenska skuldsättningen. Han skyller på “kollektiv oförmåga” men ser tydligen inte bjälken i det egna ögat.
USA:s centralbank Federal Reserve höjde sin styrränta med 50%, från 0.5 procentenheter till 0.75. Man väntar sig fler höjningar och sätter en decemberstyrräntan för 2017 till dubbla mot idag, dvs 1.4 procent. Slutet 2019 räknar man med 3.0% i styrränta, upp 2.5 procentenheter från före gårdagens offentliggörande. Detta kommer få konsekvenser för den svenska bostadsbubblan.
Flera indikatorer pekar på att Riksbanken kommer införa ett inflationsintervall och inte exakt 2.0% i ränta. Det ger den svenska centralbanken möjligheten att sänka räntan även när KPI-inflationen fortsätter stiga i vår och sedan dröja med höjningar.
