Denna artikel publiceras i samarbete med Svensk Värdeförvaring.
Börserna är negativa i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen och räntorna rusade i USA vilket ledde till svagare krona och nytt svenskt guldprisrekord. Försvarskoncernen Saab ökade sin orderingång, omsättning och resultat mer än väntat enligt morgonens kvartalsrapport för tredje kvartalet. Att matbutikerna profiterade på inflationen 2022 – 2023, som olika politiker i alla läger hävdade, visade sig enligt SCB vara fel. I själva verket minskade butikernas lönsamhet när de försökte absorbera en del av prisökningarna själva.

Stockholmsbörsen backade igår med -0.70% för OMXS30 och -0.87% för OMXSPI. Berättelsen i media är att Sandvik missade sin rapport.
Mer intressant är att de amerikanska långa räntorna rusade igår där tvååringen gick från 3.95% till 4.02% och tioåringen från 4.08% till 4.19%. Detta försvagade kronan rejält mot dollarn, som nu kostar 10:55 SEK, och euron hittas på 11:43 SEK.
Starkare dollar gav nytt guldprisrekord i svenska kronor på 928:- SEK per gram, även om guldet just nu kostar 927:- SEK. I dollar backade guldet något när högre räntor lockade, men ligger med 2 730 USD per troy ounce kvar nära prisrekordet 2 740 USD.
Har du investeringsguld, samlarföremål som dyra klockor, viktiga papper, digitala backuper på t ex alla familjefoton etc, så ska dessa förvaras i bankfack. Bankerna lägger som bekant ner sina fack, men Svensk Värdeförvaring erbjuder ett alternativ. Vill du anmäla intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm kan du använda detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF.

Börserna i USA spretade. Breda S&P-500 gick -0.18% men tekniktunga Nasdaq 100 gick +0.18%. Sämst inom teknikjättarna inom FANANGST var Tesla med -0.84% och bäst gick förstås Nvidia med +4.14%.
Borta i de asiatiska tidszonerna är börserna negativa nu, undantaget Hang Seng i Hong Kong som ofta är lite eljest, och således gick +0.18%. ASX 200 går -1.66% i skrivande stund, KOSPI -1.09%, Nikkei 225 -1.23% och Straits Times-0.30%.

Försvarskoncernen Saab gick bättre än prognoserna enligt kvartalsrapporten nu på morgonen.
Omni och Infront uppger att omsättningen blev 13 546 MSEK mot väntade 13 528 MSEK, upp från 11 527 MSEK förra året. Rörelseresultatet blev 1 187 MSEK mot väntade 1 128 MSEK upp från 859 MSEK och orderingången blev 21 173 MSEK mot väntade 18 048 MSEK och upp från 14 977 MSEK.
Bolaget har nu en orderstock på 190 056 MSEK enligt rapporten eller nästan fyra års omsättning utifrån de 51 609 MSEK man omsatte förra året.
Hela försvarssektorn går förstås bra nu och kommer göra det i många år framöver. Mer intressant är kanske analytikernas prognoser och där pekar det stabilt 15 – 20% uppåt per år enligt Market Screener. P/e ligger på 28x på estimatet för 2024 och 22 på estimatet för 2025, och enligt den gamla tumregeln att 20% uthållig tillväxt bör ge p/e 20 är bolaget alltså rimligt värderat.

Kommer ni ihåg hur alla (de flesta, inte den här bloggen) skyllde de skenande matpriserna på ICA-handlarna och att dessa skulle profitera på inflationen? Verkligheten är att matbutikernas redan låga lönsamhet minskade under höginflationsåren 2022 och 2023 när handlarna absorberade en del av prisökningarna själva enligt en rapport från SCB.
I snitt hade man en lönsamhet i livsmedelsbranschen på 2.4% åren 2012 – 2021, och 2022 sjönk den till 2.2%, 2023 till 2.0% och första halvåret 2024 ner till 1.1%. Specifikt livsmedelsindustrin gick rent av i förlust 2022 och 2023 med -0.1% och -0.4% och sedan i balans under första halvåret 2024 med 0.0% i rörelsemarginal.
De utskällda dagligvaruhandlarna, dvs ICA-handlarna som fick vara syndabockar för Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och stigande världsmarknadspriser på all mat, gick från 2.8% i lönsamhet till 2.7% 2022 och 2.4% år 2023, och absorberade alltså en del av prisökningarna.
Hela näringslivet uppges haft 5.1% i rörelsemarginal senaste 15 åren, men livsmedelsbranschen har legat på 2.2%.
Tidningen Näringslivet har en artikel där ICA-handlare säger sig vara besvikna på politikerna från alla läger då handlarna fick skulden för matpriserna i utfall av populism. En ICA Maxihandlare kommenterar:
“Alla våra kostnader steg plötsligt kraftigt och vi hade inget annat val än att höja priserna mot kund. Men vi höjde absolut inte så mycket som vi borde ha gjort för våra marginaler sjönk. Det gick sämre för oss ekonomiskt. Vi tvingades minska timmarna för personalen och därmed antalet arbetstillfällen.
[…]
Den största kostnadsökningen för oss var när alla leverantörer höjde sina varupriser samtidigt. Men det var inte bara inköpspriserna som steg kraftigt, utan också elen, dieseln, personalkostnaderna och transporterna blev väldigt dyra.”
Handlaren är “otroligt besviken” på politikerna som hängde på medias drev mot butikerna.
Nu kommer förstås alla tycka “det är för jävligt i alla fall” men jag vidhåller bloggens linje att handlarna inte utnyttjat situationen och i själva verket har dålig lönsamhet. SCB håller med, men man kan inte övertyga någon med fakta.








