Börserna i de asiatiska tidszonerna ser ut att gå mot en positiv avslutning under fredagsmorgonen svensk tid. Riksbanken lät som väntat styrräntan ligga kvar på 1.75% och reviderar upp Sveriges ekonomiska utsikter rejält. Till absolut ingens överraskning väntas stigande bostadspriser och med det högre skuldsättning särskilt bland yngre hushåll på grund av Tidölagets lättade bolåneregler.
Ovanlig morgon där morgonrapportens ticker visar på stigande kurser i samtliga index och bevakningsaktier inom FANAGST.
Stockholmsbörsen gick +1.18% för storbolagsindex OMXS30 som fortsätter dra ifrån breda OMXSPI med sina uppgångar på +1.19%. Kronan stärktes något när pengar flödar tillbaka till svenska börsen och euron kostar 10:89 SEK medan dollarn går på 9:29 SEK. Guldpriset hittas på 1 292:- SEK och verkar orubbligt.
I USA gick S&P-500 +0.95% och teknikbörsen Nasdaqs storbolagsindex Nasdaq 100 +1.64%. FANANGST-aktierna leddes av Teslas +4.22% vilket visar att fundamenta har exakt noll med börsen att göra numera. Sämst gick Google och Spotify, bägge med +0.16%.
Över i de asiatiska tidszonerna är alltså samtliga index upp i skrivande stund.l ASX 200 +0.39%, Hang Seng +0.82%, KOSPI +0.91%, Nikkei 225 +1.23% och Straits Times +0.19%.
Riksbanken lät som väntat styrräntan ligga kvar på 1.75% i gårdagens räntebesked, som är det sista i år (förstås).
Riksbanken reviderar upp sina prognoser för svensk ekonomi rejält och räknar med 1.5% i BNP-tillväxt i år mot tidigare 0.9%. Nästa år väntas rejäl högkonjunktur med drag under galoscherna med +2.9% för BNP, upp från tidigare ponduspostulerade +2.7%. 2027 fortsätter högkonjunkturen med reviderade +2.5% i BNP mot tidigare 2.4%. Ny prognos är att lågkonjunkturen är tillbaka med besked år 2028 och en BNP-tillväxt på endast 1.2%. En ponduspostulering blir således att konjunkturmodellen kommer flagga för att man ska gå ur börsen någon gång under 2026, kanske så sent som början 2027.
Inflationen hålls i schack med +0.6% nästa år, men sticker sedan till 2.1% år 2027 och 3.2% år 2028. Styrräntehöjningar kommer 2027 och även 2028.
Flera ekonomer varnar nu för högre bostadspriser och högre skulder på grund av Tidölagets populistiska lättnad av bolånekravens regler. En artikel hos TT (som jag bara hittar hos fascistoida Kremlmegafonen SvD och alltså inte länkar till) säger en gästprofessor i nationalekonomi:
“[D]e riktiga vinnarna är de som redan äger en bostad. Det här kommer att driva upp bostadspriserna.
När det blir lättare att låna på flera sätt så blir det högre bostadspriser, då ökar också räntekostnaderna för den som ska köpa bostad och då blir eventuella fördelar med lättade bolåneregler väldigt marginella.”
Tidölagets finansmarknadsminister tror förstås inte att det ska påverka något att tillåta högre skuldsättning utan amorteringskrav och lägre kontantinsatser.
En säljare (“sparekonom”) på Nordnet säger i en artikel hos DN att det kan bli fler spekulanter på särskilt smålägenheter och konstaterar att det i slutändan finns varningar för att unga inte alls kommer få lättare att ta sig in på marknaden:
“Det finns varningar om att det här kan få bostadspriserna att stiga vilket skulle motverka eller göra det fortsatt svårt att ta sig in på marknaden.”
En oberoende boekonom tror att “det först blir “tjohoo” på marknaden med stigande priser”
Även den boendeekonomen menar att de som redan är inne på marknaden gynnas, fastän Tidölaget hävdar att detta ska gynna ungdomar.
Bloggen kan konstatera att högre bostadspriser och medföljande högre krav på kreditvärdighet och bolåneutrymme kommer fortsätta bidra till segregering på bostadsmarknaden, vilket rimligtvis också är Tidölagets mål. Tänk om bostadspriserna skulle falla och man inte behöver ha lika hög inkomst för att köpa en bostad? Då kan ju fler … invandrare skaffa ett boende utanför förortsghettona. Tänk om svenskarna då skulle upptäcka att invandrare är vanliga människor? Så kan vi inte ha det.
