Börserna fortsätter uppåt i de asiatiska tidszonerna under torsdagsmorgonen efter positiva USA-börser. Finansinpektionen varnar för AI-bubblan i sin nya stabilitetsrapport. Bolåneräntorna och bolånen hos Riksbanksledningen visar att det inte direkt går någon nöd på dem och de verkar inte heller ha några problem med kreditvärdigheten med lån på upp till 9.5 MSEK eller amorteringsfria 8.7 MSEK.
Stockholmsbörsen steg igår med +0.77% för storbolagsindex OMXS30 som fortsätter gå starkare än breda OMXSPI med +0.71%. Kronan stärks marginellt till 9:49 SEK för USD och 11:00 SEK för EUR, medan guldpriset är stabilt på 1 269:- SEK per gram.
I USA steg också börserna lite lugnare med +0.69% för S&P-500 och +0.87% för NASDAQ 100. Bland FANANGST gick Tesla bäst med +1.71% och Google sämst med -1.08%. Överlag lite lugnare rörelser, vilket är ett bra tecken om man vill se stigande börser.
I de asiatiska tidszonerna är alla bloggens index på plus med ASX 200 på +0.13% i skrivande stund, HAng Seng +0.08%, KOSPI +0.66%, Nikkei 225 +1.23% och Straits Times +0.46%.
Finansinspektionen varnar för AI-bubblan och att den kan orsaka global finansiell stress inklusive i Sverige enligt deras nya stabilitetsrapport. Myndigheten summerar:
“Sjunkande räntor har bidragit till en ökad aktivitet på finansmarknaderna och börserna är på många håll på rekordnivåer. Risktagandet har ökat kraftigt sedan oron i våras. Börsuppgången i USA drivs av ett fåtal stora AI- och techbolag, vilket gör marknaden sårbar. En kraftig korrigering där kan i värsta fall utlösa global finansiell stress och därmed sprida sig även till Sverige.“
Inne i själva rapporten varnar man också för risker som bruket av AI kan medföra för den finansiella sektorn och inte bara för en börskrasch.
Inget nytt i sig, men därmed har myndigheten iaf ryggen fri.
Den som vill läs en skräckberättelse om hur det ser ut hos AI-bolagen, så har The Verge en långläsning om nyligen börsnoterade CoreWeave:
“But as I began to look more closely at the company, I began feeling like I’d accidentally stumbled on an eldritch horror. CoreWeave is saddled with massive debt and, except in the absolute best-case scenario of fast AI adoption, has no obvious path toward profitability. There are some eyebrow-raising accounting choices. And then, naturally, there are the huge insider sales of CoreWeave stock.”
Dessutom konkurrerar kunderna med CoreWeaves egen verksamhet och använder bara bolaget tillfälligt tills man själva har byggt ut sina egna serverhallar.
Roande läsning – om det inte vore för att man säkert sitter med fonder som har aktier eller ännu värre obligationer i Coreweave, de senare ger trots allt 10% i ränta med en massa GPU:er från Nvidia som säkerhet – och återigen dags att anmäla ett mord. Råkar man inte ha Javascript aktiverat kan man läsa artikeln utan att vara prenumerant har jag hört från en kompis. Förvånansvärt vanligt hos amerikanska sajter att det fortfarande är så. Lathet eller inkompetens är frågan? Tidigare gällde detta även svensk media, som dock skärpt till sig och numera sällan bara har ett Javascript som betalvägg.
Men, men, bloggens huvudtes förblir att bublan inte spricker förrän nästa konjunkturnedgång, dvs 2027 – 2028. Tills dess är det rätt in i kaklet som gäller så länge spararna får mer pengar i plånboken att skjuta in i marknaderna. Plus förstås att AI-bolagen köper varndras aktier och lånar pengar av varandra i en självförstärkande spiral.
SvD har en artikel om skuldsättningen hos riksbankscheferna och man kan konstatera att det inte går någon nöd på dem. Deras bolåneräntor är i snitt mellan 2.19% och 2.66%. Skuldsättningen är 4.2 MSEK, 4.6 MSEK, 8.7 MSEK och 9.5 MSEK. Skulderna på 4.2 MSEK och 8.7 MSEK är amorteringsfria, dvs under halva värdet på bostaden som i det övre fallet alltså är värderat till 17.4 MSEK eller mer. Ingen nöd där som sagt. Räcker till en trea på Östermalm även om det inte handlar om det i detta fall. Största skulden på 9.5 MSEK amorterades till enprocentstakt, så där är skuldsättningen under 70% och bostadens värde åtminstone 13.6 MSEK.
Med tanke på styrräntan på 1.75% är det rätt bra jobbat att ordna bolåneräntor på 2.19%.En hushållsekonom förklarar:
“Det är väldigt liten risk för att banken inte får igen sina pengar. Då är det mer attraktivt för banken att låna ut.”
De flesta av dem har tydligen sina lån hos bankernas svar på att handla på ICA, nämligen Swedbank hör och häpna, och samtliga i Riksbankens ledning har rörlig ränta på sina lån. I ärlighetens namn kan de därmed inte anklagas för att sänka eller höja ränan i egna intressen, eftersom de allra flesta kör rörlig ränta, men det gör det på det personliga planet svårare att höja än sänka förstås. Fast ingen svensk tjänsteman skulle agera i personligt egenintresse så det behöver vi inte oroa oss över.
