Börserna faller vidare i de asiatiska tidszonerna ochRiksbanken lät som väntat räntan ligga och sänkte sin prognos över svensk ekonomi samt sade att man inte vet hur framtiden ser ut. Och så är peak oil tillbaka lite försiktigt i nyheterna hos Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Näringslivet, även om man lite snällt använder begreppet “toppa” istället.
Operation Epstein Fury och oförutsägbara rörelser i oljepris och nojiga marknader fick Stockholmsbörsens OMXS30 att falla -3.53% igår, vilket är det största raset sedan Trumpregimen började med sina försök att krascha marknaderna med sina tullar. Breda OMXSPI gick för en gång skull bättreom -3.29% är en tröst.
Svenska kronan hittas på 9:30 SEK mot Texasdollarn och 10:76 mot euron. Guldpriset har rasat vidare och även gått under 1 400:- SEK för att i skrivande stund kosta 1 395:- SEK. Bloggens tes att något land dumpar sin guldreserv kvarstår eller så handlar det om att jämna ut kvoten olja/guld, vilket effektivast sker genom fallande guldpris samtidigt som oljepriset stiger.
I USA gick börserna ner måttliga -0.27% för indexet S&P-500 och -0.29% för Nasdaq 100. Det var dock betydligt mörkare ett tag när oljepriset var högre, men när det föll efter olika ljud gjorts från Vita Husets regim så återhämtade sig marknaderna delvis.
Samtliga FANANGST visar rött och mest rött visade Spotify med -6.62%, följt av Tesla med -3.18%. Bäst gick Apple med -0.39% på att ha missat AI-racet.
Över i de asiatiska tidszonerna fortsätter nu fallen. Tydligen har man bombat varandra runt Persiska Viken igen trots att USA-regimen hävdar att Irans krigförande förmåga är utplånad. Man kan hålla på och hålla på om man vill, men enklast är bara att titta på oljepriset som för Brent ligger på 108 USD och för WTI 94 USD. EU:s fossilgas ligger på 60 EUR. Kort sagt har inget speciellt hänt som inte marknaderna redan räknade med.
KOSPI går mot strömmen med +0.31% och är den enda tickern i min morgonrapport som inte är röd. ASX 200 är -0.82%, Hang Seng -0.95%, Nikkei 225 -3.38% och Straits times -0.53%. Ingen kontroll över vilka marknader som har stängt där borta har gjorts.
Riksbanken lät som väntat sin styrränta ligga oförändrad på 1.75% men sänkte sin prognos över svensk ekonomi, som dock fortfarande ska visa upp högkonjunktur i år. Iaf enligt bloggens definintion på över 2% i tillväxt. Riksbankens nya prognos är fortfarande 2.5% i BNP-tillväxt, förvisso ner från 2.9%, och detta rimligtvis drivet av Operation Epstein Fury. Istället höjer man BNP-tillväxten till 2.6% nästa år och sedan är det lågkonjunktur igen 2028 med 1.3% som fortsätter in i början av 2029, minst.
Styrräntan höjs först mot slutet av nästa år även om räntebananen inte utesluter höjning i december. Inflationen ska hållas i schack i år med 0.8% KPI och 1.5% KPIF och normaliseras till 2.0% KPI och 1.3% KPIF nästa år, men exploderar 2028 till 3.5% för KPI och 2.7% för KPIF. Mellan raderna kan man se det som att Riksbankens räntehöjnignar knäcker svensk ekonomi och kastar in oss i en lågkonjunktur 2028, men det vitktiga är ju att inflationen bekämpas.
Riksbanken konstater att “den framtida utvecklignen kan bli annorlunda”.Det ni, högavlönade ponduspostulerare öppnar för att de faktiskt kan ha fel:
“Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre. Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.
Utvecklingen manar alltså till vaksamhet. Utöver kriget i Mellanöstern finns det också flera andra risker och utfallsrummet för vad som kan hända framöver är stort. Riksbanken följer utvecklingen noga och kommer att anpassa penningpolitiken om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.”
Utfallsrummet för vad som kan hända framöver är stort kan på svenska skrivas som “vi vet inte vad som kommer hända”. Och som bloggen brukar säga – det enda vi kan vara säkra på är förändring.
Peak oil är tillbaka i nyheterna, eller ska vi kalla det oljetoppen, helt otippat hos normalt faktaresistenta Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Näringslivet som intervjuar den så kallade marknadsanalytikern Ulf Lindahl. Intervjun skedde dagarna innan Operation Epstein Fury inleddes så hans tiofaldigade oljepri till 500 USD per fat ska nu bara femfaldigas.
I princip handlar det om Jim Rogers vanliga råvarcykler, som borde slå till runt 2030, men Lindahl menar att det blir redan med start nästa år. Ni vet hur det fungerar. Högt pris leder till höga investeringar, vilket leder till lägre pris och låga investeringar, vilket leder till högt pris.
Istället för att använda utskällda begreppet peak oil så pratar Lindahl om att utvinningen av olja ska toppa. Vilket förstås stämmer. Alla ändliga resursers produktion börjar på noll och slutar en dag på noll, och däremellan ligger en topp.
Det som är aktuellt nu är att den nordamerikanska skifferoljan väntas toppa 2027 eller har redan toppat, och det var den tillsammans med djuphavsolja som räddade oss från peak oil 2010 – 2015. Men nu är det dags igen. Kul läsning iaf.
Hade själv tänkt gå in i oljan igen runt 2030, men kanske dags att titta på den prognosen, men först ska Operation Epstein Fury upphöra på något vis och saker lugna ner sig lite. För oss som minns hur det var sist i början av Jim Rogers råvarucykel 2000 – 2005, så var det trivialt att tiofaldiga pengarna. Eller i mitt fall som bäst 70-faldiga. Bara köpa något vettigt* som sysslade med olja eller fossilgas. Gäller bara att kliva av i tid så man inte går på oljepumpen.
Samtidigt leder varje sådant ryck till en tillvänjning. Kommer ni ihåg att oljan kostade typ 10 USD runt millennieskiftet och gick till som högst 150 eller något? Sedan har vi vant oss vid att olja mellan 50 och 80 USD är helt normalt. När nästa vända i cykeln är klar kommer vi tycka att 300 – 500 USD är helt normalt och att bensinen vid pumpen kostar 40:- SEK per liter tar man med en axelryckning och skyller på skatterna och miljöpartiet rööööööööh! när verkligheten är att olja är en ändlig resurs som det är dumt att bygga sina livsval på oavsett hur mycket man hatar elbilar. Skölj, upprepa behandlingen.
Under tiden har världsekonomin blivit mindre oljeberoende. Eller om man så vill – vi får ut mer och mer ekonomi per fat olja. Vilket någon kalenderbitare kan påtala innebär att hävstången för ekonomin på nedsidan är desto längre när oljan uteblir.
[INFOGA CITAT “JAG ÄR INTE SÅ BEROENDE AV OLJA FÖR JAG BOR PÅ SÖDERMALM OCH CYKLAR TILL JOBBET” SOM EXEMPEL PÅ FRÅNVARON AV FÖRSTÅELSE OCH ANALYS – LEDTRÅD: DET ÄR INTE HUR DU PERSONLIGEN TRANSPORTERAR DIG SOM AVGÖR HUR MYCKET DU PÅVERKAS AV EN OLJEKRIS OCH GLOBAL ENERGIKRIS, JMF “JAG ÄR INTE UKRAINARE OCH PÅVERKAS INTE SÅ MYCKET AV KRIGET” NÄR INFLATIONEN STACK TILL 10% OCH RÄNTAN PÅ DINA BOLÅN FICK DIG ATT SJÄLVMEDICINERA – LEDTRÅD: ATT KÖRA ELBIL KOMMER INTE RÄDDA DIG LIKA LITE SOM KÖRA BRÄNNBIL GÖR DET. NÄR DU BLIR AV MED JOBBET BEHÖVER DU INGEN BIL …]
I övrigt håller jag med om det mesta Ulf Lindahl säger till Svenskt Näringslivs tidning Tidningen Näringslivet. Sedan kan man bråka om exakta siffror och datum.
Operation Epstein Fury har iaf gjort att oljeaktiefonderna har gått bäst i år. Bästa fonden av dem alla är Schroder ISF Global Energy med +37.5% i år, följt av BGF World Energy med +34.64%. Bägge dessa har sina namn till trots främst råolje- och fossilgasbolag i sina portföljer. Det är till och med bättre än demokratifonden Finserve Global Security som bara gått +17.33% i år. Rättesnöret Avanza Zero har gått +3.70%, så ganska exakt 10x så bra avkastning på olja som på OMXS30 i år.
*alltså inte någon jeppe som pratar om att göra om gamla bildäck till olja ska lösa världens energikris, som att tillgången till bildäck är oändlig i kontrast mot den ändliga oljan, utan typ köpa ett osexigt producderande oljebolag med reserver och som aldrig värderas högre än nettovärdet av reserverna
