Ännu en person med god litterär smak säljer sin bostad. Den här gången handlar det om en riktig prepper i Linköping, som säljer sina 99 m2 för endast 8586:- SEK per m2. Eller i princip gratis som det också heter.
Latest in Linköping
Nedan följer en graf över de trettio mest bostadsbyggande kommunerna i landet. Inte per capita, som i tidigare inlägg, utan i absoluta tal.
Det kan tänkas vara självklart att de befolkningsmässigt största kommunerna bygger mest, men det visar sig inte vara självklart. Flera av Sveriges största kommuner hamnar på fel plats i byggtoppen.
Sveriges tio största kommuner är i ordning Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Helsingborg och Norrköping. I topplistan nere ser man att Göteborg, Linköping, Uppsala, Västerås och Norrköping bygger oproportionerligt lite nya bostäder.
Göteborg hittas på tredje plats, istället för andra plats. Uppsala på sjätte plats istället för fjärde. Linköping på nionde plats istället för femte, Västerås på tolfte plats istället för nionde och Norrköping hittas inte alls bland topp trettio, trots att man är landets tionde största kommun.
Däremot bygger Örebro, Helsingborg och Malmö proportionerligt mer än sin plats på topplistan.
Det kan också vara intressant att titta på vilka kommuner på topplistan som bygger mycket villor. Exempelvis Haninge, Nacka, Norrtälje, där det byggs mer villor än lägenheter i flerbostadshus, medan man bygger någorlunda jämnt i Österåker och Uppsala. Annars dominerar flerbostadshus markant. Minst andel villor på listan verkar hittas i Sundbyberg. Och Stockholm (ej kontrollerat i kalkylarket, vilket iofs är lätt gjort – lämnas som övning åt läsaren).
En slutsats är att höga bostadspriser inte nödvändigtvis leder till högre byggande. Malmö har avsevärt billigare bostadspriser än Göteborg, men bygger trots sin mindre storlek mer än Göteborg. Motsvarande gäller Helsingborg och Örebro. Slutsatsen bör vara att möjliggörande av byggande av nya bostäder drivs av den lokala politiken och inte av bostadspriserna. Inkompetensen i Muteborg är rimligtvis en förklaring varför Sveriges näst största stad inte bygger mer än de gör – brist på oexploaterad mark finns inte. I slutändan handlar det alltså om vilja. När Miljöpartiet i Stockholm blockerar och stoppar byggande så handlar det om ovilja. Och antagligen om att skydda priserna på de egna hårt belånade lägenheterna – tänk om de faller i pris om det faktiskt byggs lägenheter?
Lokalkunskap i respektive kommun krävs antagligen för att förklara lågt respektive högt byggande.
Stefan Larssons interaktiva bopriskarta är nu uppdaterad för lägenheter. Priserna på Östermalm ligger nu upp till drygt 110 000:- SEK per m2.
Ni hittar bopriskartan här, välj mellan Sveriges sex största städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköing, Västerås eller Örebro.
En skärmdump från hotspoten Östermalm nedan.
 |
| Bopriskartan centrerad på Östermalm. |
Läsaren Stefan Larsson har återigen överträffat sig själv och lanserar nu en interaktiv bopristjänst. Datat omfattar än så länge bara lägenheter på utvalda orter.
Ni hittar tjänsten hos Bopriskarta.se, och Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås och Örebro omfattas. Kartan ska vara helt interaktiv och ger även prisutvecklingshistoriken för givna punkter. Datat är hämtat från Booli, baserat på faktiska slutpriser.
Kartan kan se lite glesare ut än tidigare, då snävare avgränsningar används för mer relevant och korrekt data utan randvillkor. Stefan Larsson kommenterar:
“För att undvika extrapolering har jag satt ett krav att det ska finnas ungefär 5 lägenheter som påverkar priset samtidigt. Blir det för få ser det för jävligt ut. Det måste finnas data för bra kvalitet.
Influens mellan punkter beskrivs med squared exponential kernels (typ gaussklockor) med bredd 250 meter spatiellt och 90 dagar i tid. Skattningen beräknas enligt Nadaraya-Watson (ett viktat medelvärde med kernelvärdet som vikt). Robust och skalbart.”
Klara och tydliga besked om funktionaliteten, så nu vet ni det.
Se tjänsten som en beta. Värmenyckel, villapriser mm kommer senare, och det kan förekomma buggar i en del operativsystem eller webläsarversioner, t ex att kartan hoppar till när man flyttar musen för att fastställa snittpris i en given punkt. Vad gäller att täcka in mer delar av landet så innebär bara lägenheter i de omfattade orterna över 7 Gb data på servern.
 |
| Exempel Bopriskartan centrerad över Nytorget på Södermalm. Mina instruktioner i rött. Källa: Bopriskarta.se |
En del läsare har barn som närmar sig tiden att lämna boet för att skaffa sig studieskulder och en ofta meningslös högre utbildning. Frågan vi alla ställer oss är då hur mycket man måste sparat ihop eller hur mycket man som förälder måste skuldsätta sig för att ordna en bostad åt den lilla prinsessan eller gossebarnet. Här följer en sammanställning, där Linköping ter sig som prisvärdast.
Metodiken här är att dels titta på Mäklarstatistiks snittpriser för lägenheter i kommunen, och dels på dem fem billigaste ettorna på orten, dvs ej i kommunen. Ingen hänsyn har tagits till var på orten man hamnar för att köpa dessa ettor. Billigaste ettan i Stockholm låg på Kungsholmen, billigaste ettan i Göteborg i Biskopsgården, vilket ter sig lite olika. Priserna avser utpriser, och säger inget om budcirkusen.
Därtill är detta ur säsong, och priserna på ettor rusar rimligtvis runt terminsstart.
Grafen nedan är indelad i riktiga universitetsstäder, och “universitetssstäder”, dvs fejkuniversitet som ofta inte ens var högskolor tidigt 90-tal. De riktiga universitetsorterna är Stockholm1. 2., Göteborg, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå, även om Linköping och Luleå väl var tekniska högskolor på 90-talet. Men eftersom man faktiskt utbildade på den tiden fullt dugliga civilingenjörer, innan högre utbildning förvandlades till gymnasienivå, får de vara med bland riktiga universitetsstäder.
Övriga “universitetsstäder” är Malmö, Växjö, Örebro, Karlstad och Mitt-“universitetet”, där jag helt godtyckligt pekat ut Sundsvall som exempelstad. Högskoleorter som Trollhättan, Borås, Ronneby, Södertörn etc har jag inte ens gått in på. Klarar man idag i Sverige inte av att kvalificera som universitet är man bara ett vuxengymnasium, med studieskulder som bonus.
 |
| Lägenhetspriser på universitetsorter och “universitetsorter”. |
Bland de riktiga universitetsstäderna ter sig Linköping billigast, vilket känns prisvärt. Uppsala är om möjligt dyrare än Stockholm när det gäller ettor, och kan knappast ses som prisvärt. Då är det bättre att ligga i Lund3.. Annars är Luleå och Umeå fullgoda alternativ prismässigt, med mindre spridning på priserna än Linköping.
Den som inte har några kvalitetskrav och ändå inte tänkt söka jobb utomlands, eller jobb alls, söker sig lämpligen till Mittuniversitetet. I Sundsvall kan man få en etta för 150 000:- SEK, och mamma och pappa behöver knappt belåna villans carport för att sessan ska få någonstans att bo.
Men för bästa kombination av skuldsättning, adekvat kvalitet på utbildningen och internationellt fungerande examen, så kommer jag fram till följande ordning att bearbeta gossebarnet och prinsessan att söka till.
- Linköpings universitet / LITH
- Lunds universitet / LUTH
- Umeås universitet
- Luleås universitet / LTH
- Göteborgs universitet / Chalmers
- Stockholms universitet / KTH
- Uppsala universitet
För er som allvarligt överväger att låta era barn söka till “universiteten” rekommenderas trailern till första säsongen av Community nedan. Och några år längre fram.
Glöm nu inte att tidigt börja bearbeta telningarna i var de ska skaffa sig sina studieskulder.
Men ordet är fritt.
Lämplig studieort för sessan och lillgubben? Och finns det egentligen några dåliga bostadsområden i Lund? Varför är Klostergården så billigt? Eller “billigt”.
1. Om jag kommer ihåg rätt är det i Sverige endast Karolinska Institutet som fortfarande alls kommer med i internationella jämförelser över toppuniversitet. Resten, meh.
2. Att alls kombinera Södertörns “högskola” med Stockholms bostadspriser diskvalificerar studenten från allt annat än ett jobb på McDonalds.
3. Föregångaren till P3:s Ligga i P3.