Nedan följer en graf över de trettio mest bostadsbyggande kommunerna i landet. Inte per capita, som i tidigare inlägg, utan i absoluta tal.
Det kan tänkas vara självklart att de befolkningsmässigt största kommunerna bygger mest, men det visar sig inte vara självklart. Flera av Sveriges största kommuner hamnar på fel plats i byggtoppen.
Sveriges tio största kommuner är i ordning Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Helsingborg och Norrköping. I topplistan nere ser man att Göteborg, Linköping, Uppsala, Västerås och Norrköping bygger oproportionerligt lite nya bostäder.
Göteborg hittas på tredje plats, istället för andra plats. Uppsala på sjätte plats istället för fjärde. Linköping på nionde plats istället för femte, Västerås på tolfte plats istället för nionde och Norrköping hittas inte alls bland topp trettio, trots att man är landets tionde största kommun.
Däremot bygger Örebro, Helsingborg och Malmö proportionerligt mer än sin plats på topplistan.
Det kan också vara intressant att titta på vilka kommuner på topplistan som bygger mycket villor. Exempelvis Haninge, Nacka, Norrtälje, där det byggs mer villor än lägenheter i flerbostadshus, medan man bygger någorlunda jämnt i Österåker och Uppsala. Annars dominerar flerbostadshus markant. Minst andel villor på listan verkar hittas i Sundbyberg. Och Stockholm (ej kontrollerat i kalkylarket, vilket iofs är lätt gjort – lämnas som övning åt läsaren).
En slutsats är att höga bostadspriser inte nödvändigtvis leder till högre byggande. Malmö har avsevärt billigare bostadspriser än Göteborg, men bygger trots sin mindre storlek mer än Göteborg. Motsvarande gäller Helsingborg och Örebro. Slutsatsen bör vara att möjliggörande av byggande av nya bostäder drivs av den lokala politiken och inte av bostadspriserna. Inkompetensen i Muteborg är rimligtvis en förklaring varför Sveriges näst största stad inte bygger mer än de gör – brist på oexploaterad mark finns inte. I slutändan handlar det alltså om vilja. När Miljöpartiet i Stockholm blockerar och stoppar byggande så handlar det om ovilja. Och antagligen om att skydda priserna på de egna hårt belånade lägenheterna – tänk om de faller i pris om det faktiskt byggs lägenheter?
Lokalkunskap i respektive kommun krävs antagligen för att förklara lågt respektive högt byggande.
17 kommentarer
Vad gäller Uppsala kommun ska man vad gäller det höga villabyggandet ha i åtanke att kommunen är till 2/3 av landskapet Blekinges storlek och då ingår sedan 10 år tillbaka inte ens Knivsta i kommunen längre. Knutby ligger mer än tre mil från sta'n men är en del av Uppsala kommun exempelvis.
Residensstadskommunerna (sådana som en genomsnittssvensk bor i, dvs kommuner som just Uppsala men även Gävle, Örebro, Växjö m.fl.) bildade oftast det största kommunblocket när kommunalsammanläggningarna gjordes runt 1970 och blev följdaktligen hiskeligt stora till ytan och med ganska stora samhällen i sig. Därav relativt höga andelar villabygganden är min hypotes.
Var är städer som Norrköping, Gävle och Sundsvall?
Utanför top-30.
Finns det en regel som säger att stora städer måste bli större? Är väl trevligt om mindre städer/orter växer "oproportionerligt" mkt. Varför ska en stor stad vilja växa mer än en liten osv osv?
Stora städer är dito därför att många vill bo där, av olika anledningar.
Större städer har förutom större allmänt utbud fler företag som lockar kompetenta människor, vilket i sin tur lockar fler företag. Det blir en självförstärkande spiral när man når en kritisk massa. Motsatsen händer förstås i s.k. avfolkningsbygder.
Och det är en utveckling värd att cementera?
Ingenjören:
Riktigt så enkelt är det inte. Det handlar inte minst om den teknologi som dominerat under epoken.
1800-talet var epoken då Midlands och Black Country, "le borinage" (trakten Lille/Nordfrankrike/Belgien), Ruhr m.fl. stadslandskap växte som allra mest och uppnådde miljonbefolkningar. Fortfarande är det en försvarlig del av respektive lands befolkning som bor där om än att tendensen är sjunkande relativt sett. Städer som Bochum, Gelsenkirchen m.fl. är inte direkt kända för sin företagsamhet trots att det finns en marknad på 5-6 miljoner inom en timmes bilresa därifrån, företagarna sitter ofta i Düsseldorf eller Köln istället.
Så kan det ske andra förändringar, Toronto är mycket större än Montreal idag fast historiskt sett fram till 1960-1970 var det tvärtom då båtarna la till i Montreal och den viktigaste kanadensiska börsen fanns där till 1960-talet.
Frågan jag ställer mig är om siffrorna avspeglar kommunal vilja, dvs vissa kommuner vill, andra vill inte ha fler boende, och styr detaljplanerna därefter. Eller om det rakt av speglar marknaden, dvs man bygger där det finns kunder och kommunerna anpassar detaljplanerna efter behoven.
Det finns också ett inslag av att bjuda lägst i detta. Dvs tillgängliggöra mark billigt och skapa detaljplaner som gör det sannolikt för byggbolaget att göra en bra vinst, relativt det förväntade försäljningspriset. Detta går ibland ut över natur och boendemiljö.
… en bra jämförelse är de industrier som Trelleborg lockade till sig med fina lägen för fabrikerna längs med kusten.
Sen finns det förstås olika syn på vad som är en bra boendemiljö: Bor du i ett konstverk?
Läste din bloggpost och kommer att tänka på Simpsons, avsnittet där Homer får designa en bil.
Jag tror designers och arkitekter behövs. "Folkdesignat" blir sällan bra – i bästa fall blir resultatet "design by comittee".
Ta en promenad i ditt närmsta fribyggda villaområde. Oftast ganska bra resultat. Sen behövs det förstås en arkitekt. Men det blir bättre när den som ska bo i huset får bestämma vad arkitekten ska göra.
Nu är väl inte storleken på kommunen lika relevant för antalet färdigställda bostäder som hur stor befolkningsökningen varit under de senaste åren. De kommuner som haft den största ökningen av antalet individer borde rimligen ha byggt mest nya bostäder.
Alla städer som växer är universitetsstäder med data/informatik utbildning och en output på ca 250 IT-personer per år, och där den lokala IT-industrin anställer en massa herrans folk hela året.
Märkligt att Luleå hamnar relativt högt på den här och per capita-byggandet. Kommunen är ett stort sänke. Det måste vara riktigt dåligt i resten av landet.