kristdemokraterna

I den sk försvarsgruppen är nu regeringens bud inför höstbudgeten att förstärka försvarsbudgeten med 6 miljarder kronor till år 2020, eller två miljarder om året. Detta ska sättas i relation till ÖB:s i vintras angivna behov om 6.5 miljarder, varav 500 miljoner anslogs redan i vårbudgeten. Kristdemokraterna har i protest lämnat försvarsgruppen.

ÖB Micael Bydén begär ökade anslag på Sälenkonferensen januari 2017.

“Utan lastbilen stannar soldater och fordon förr eller senare.” – Försvarsmakten

“Logistik är inte allt. Men allt är inget utan logistik.”

Kristdemokraterna och deras försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson har begärt in uppgifter om Försvarsmaktens personalförsörjning via riksdagens utredningstjänst och uppgifterna är inte upplyftande med en brist på tusentals personer. Man konstaterar också i en presentation att det finns stora brister inom materiel. T ex saknar funktionsförbanden lastbilar och beslut om anskaffande av nya kommer tidigast 2023 – än längre för att få nya levererade.

TOLO-lastbil med bränsle drivmedel för tankning av stridsvagnar.

Det finns stora brister och luckor i rekryteringen av framför allt tidvis anställd personal, GSS/T. Det handlar om upp till 6 000 personer som saknas. Enbart armén saknar 5 000 GSS/T enligt en presentation från Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson. Siffrorna baserar sig på en rapport från riksdagens utredningstjänst, som tagit fram siffrorna på begäran av kristdemokraterna.

Oscarssons presentation innehåller också en del annat intressant, exempelvis frågan om lastbilar, vilka är helt nödvändiga för logistik och funktionsförbanden. Det ser bra ut för väljarna att prata om stridsvagnar, men om de inte kan tankas, få ammunition eller transporteras tvärs över hela landet till den plats de behövs (dåligt stridsvärde att köra längre sträckor för egen maskin) så spelar det ingen roll om man har 42 stridsvagnar eller 120.

Det föreligger alltså en akut risk för sk gökungar, där politisk populär anskaffning av vapensystem tränger bort det som krävs för att förbanden ska fungera. Eldrör, flygplan och robotar är bra politiskt, men att dessa inte kan få nödvändig logistik visar på en fördummning av svensk försvarsdebatt.

“Saknas vital utrustning t ex lastbilar (beslutet uppskjutet till 2023 enl FMV. Dagen lastbilar är ålderstignas, runt 40 år.” – Mikael Oscarsson

Notera formuleringen beslut. Från beslut tills att materiel finns på förbanden är det ett antal år. Lastbilar tillhör den sk basplattan, dvs det som måste finnas för att Försvarsmakten ska fungera och kunna lösa sina uppgifter.

Det råder akut brist på lastbilar inom Försvarsmakten. Enligt uppgifter gör detta att funktionsförbanden inte kan användas mobilt. Dit räknas bland annat sjukvårdskompanierna, luftvärnsbataljonerna, ledningsbataljonerna och brigadstaberna, telekrigbataljonen och förstås logistikbataljonerna.

“Sjukhuskompaniet och Sjukvårdsförstärkningskompaniet har minskat med var sitt krigsförband från 3 stycken förband var 2014 till 2 stycken förband var 2016.” – riksdagens utredningstjänst

Visserligen har man nu minskat antalet sjukvårdsförband, men dessa kan alltså inte omgrupperas och framgrupperas till att vara i närheten av stridande förband. Det saknas helt enkelt lastbilar. Trots detta är funktionskompanierna idag i mycket är containterbaserade och modulära för att enkelt kunna omgrupperas, men denna funktionalitet kanske kan hantera en bataljon eller något kompani i taget i landet. Stora pengar har lagts på modulariteten och containrar, som dock inte kommer till sin rätt eftersom de inte kan omgrupperas.

Under Arméövning 2015 fick sjukvårdsförbanden vara grupperade hemma på FöMedC i Göteborg och kunde inte grupperas i fält. Brigadstaben fick också vara fast grupperad. Vid andra övningar har t ex telekrigbataljonen fått placeras ut innan övningen och sedan blivit kvar på en och samma plats på grund av bristen på lastbilar. Även själva logistikbataljonerna ska direkt sakna lastbilar för att utföra den logistik som är helt nödvändig för att övriga Försvarsmakten ska klara sin veckas försvar av en plats i Sverige.

Nu finns förvisso förfogandelagen och den kommer bli helt nödvändig att tillämpa. Kort sagt att man i skarpt läge mot ersättning förfogar över civila lastbilar, samt målar om dessa. Dock saknar de generellt nödvändig terränggående förmåga för att kunna gruppera försvarsmaktens containrar bortanför asfalten, samt skydd mot splitter och minor. Därtill kommer förfogande ta tid och göra att den (saknade) personalen sätts i fordon de inte är vana vid. På den positiva sidan så är åtminstone civila lastbilar generellt sett väl underhållna.

Frågan är också när en svensk regering är villig att ta beslutet om att förfogandelagen ska gälla? Det är ett direkt erkännande om omedelbart förestående krigshandlingar. Man vill helst att Försvarsmakten ska gruppera sig även innan dess.

Som det ser ut nu kan alltså inte funktionsförbanden följa med i den moderna rörliga striden. Behöver det svenska försvaret omgruppera bakåt finns risk att man måste lämna funktionsförbandens containrar i terräng som fienden kommer ta kontroll över. Vid omgruppering framåt kan inte funktionsförbanden följa med. I praktiken är svenskt försvar extremt känsligt för maskirovka och avledningsmanövrar, som kan göra att funktionsförbanden grupperas på fel plats.

Hur det sedan är tänkt att ett svenskt försvar inriktat på försvar av det egna landet, och inte bara internationella insatser, ska klara ett skarpt läge med färre sjukvårdsförband lämnas som en övning åt den civila akut- och intensivvården, som vi alla vet klarar av ett skadeutfall på hundratals, kanske tusentals militärer och civila på kort tid…