Läsaren Fundersam är en del av en svensk kärnfamilj och höginkomsttagarhushåll. Man har en miljon på bankkonton och undrar hur dessa bäst ska förvaltas, vilket bloggens läsare säkert har synpunkter kring. Detaljer kring hushållets privatekonomi nedan.
 |
| Den svenska drömmen. |
SBAB har i sitt senaste utskick för mäklarkåren, Mäklarutsikt, fokuserat på amorteringskravet. Det visar sig (förstås) att det inte påverkat priserna på marknaden, men fått ett antal oönskade och eventuellt oväntade effekter. Det senare är som vanligt när politiker först förstör en marknad och sedan försöker laga den.
Konjunkturinstitutet (KI) säger i sin nya ekonomiska prognos att den svenska styrräntan kommer vara 2.50% år 2020, dvs tre procentenheter högre än idag. Det kommer medföra åtminstone tre procentenheter högre bolåneräntor än idag, t ex 4.50% mot de 1.50% som många har i rörlig tremånadersränta idag. Inget att oroa sig över dock, för KI:s nya GD tror på pyspunka för bostadspriserna.
Det senaste året har jag aktivt arbetat med att minska mina boendekostnader för villan. Främst genom att jaga elförbrukning har kostnaden reducerats med 25% på ett år, men även amorteringar och en del andra sänkta kostnader har bidragit.
 |
| Boendekostnad 201507-201608. |
SCB:s KPI-inflation (ej att blanda ihop med verklig inflation) fortsätter stiga och var i juni 1.02%. Detta trots att Riksbanken genom att skylla på Brexit tänker skjuta upp sina räntehöjningar då tydligen inte det KPI man styr mot ska ta fart på grund av Brexit.
 |
| 12-månaders förändring för KPI 2007 – juni 2016. Källa: SCB |
För första gången sedan juni 2012 är nu KPI-inflationen över 1.0%. Rapporterade 1.02% för juni 2016 är rent av samma som för juni 2012.
Det ser ut som att nollinflationsåren 2013 – 2015 kan sägas vara över, och vi har hela 2016 haft en faktiskt existerande KPI-inflation. Frågan är om den här utvecklingen kommer fortsätta och vad Riksbanken kommer göra när KPI-inflatioenn kryper upp mot deras godtyckligt definierade önskemål om 2.00%. Avser man då att bryta sin räntebana och faktiskt höja styrräntan reporäntan?
När man väl höjer kommer man dra igång en självförstärkande process, eftersom högre ränta kommer innebära högre boendekostnader, vilket höjer KPI, vilket gör att Riksbanken behöver höja ännu mer för att dämpa KPI-inflationen. Ad nauseum.
Tydligt är åtminstone att vi har negativ realränta. Med en KPI-inflation på 1.02% och bostadslån på t ex 1.45% före ränteavdrag och 1.015% efter ränteavdrag är läget minst sagt intressant. Värre är det för de som har likvider till bankernas 0% i ränta, medan KPI-inflationen alltså är 1%.
