Riksdagen röstade igenom fortsatt sänkt EU-avgift – och att EU:s coronakrispaket ska ges som lån, inte bidrag

Riksdagen röstade igår igenom att Sverige även fortsättningsvis ska få sänkt EU-avgift, samt att EU:s coronakrispaket till medlemsländerna ska ges som lån istället för bidrag. Moderaterna och KD avstod från att rösta och S-C-L-MP röstade för.

Jorå

Systemet för EU:s egna medel för åren 2021 – 2027, dvs hur medlemsavgifter och EU:s upplåning ska ske godkändes alltså av riksdagen. För att systemet ska finnas måste samtliga medlemsländers parlament godkänna detta, och förslaget kunde fallit i Riksdagen om M och KD hade samarbetat med Vänsterpartiet och röstat emot.

Nu gjorde man dock inte det, utan lade ner sina röster, eftersom Sverige fått igenom sina krav på att vi ska få behålla vår rabatt på EU-avgiften, samt att EU:s coronakrispaket återhämtningsindstrumentet ska användas för att “tillhandahålla lån till medlemsstaterna” och inte enbart delas ut som bidrag – varav en del förstås tillfaller Sverige om vi ansöker.

EU kommer om samtliga parlament i EU godkänner detta låna upp 750 miljarder euro (GEUR), som sedan dels kan användas till EU:s utgifter och dels genom att erbjuda förmånliga lån till medlemsstaterna om 360 GEUR. Detta lån om 750 miljarder ska Sverige och andra medlemsländer sedan vara med och betala tillbaka, via en tillfälligt höjt tak på medlemsavgiften om 0.6% av BNI, vilket för Sveriges del är max cirka 30 GSEK om året. Dessa 30 GSEK är ett garantiutrymme som agerar säkerhet för lånet, och innebär inte att EU nödvändigtvis behöver nyttja detta mot Sverige och andra medlemsländer. Detta möjliga höjda tak för medlemsavgiften får endast användas för att amortera på lånet för återhämtningsinstrumentet eller betala dess räntor. Återbetalning ska inledas först 2027, men det tillfälliga höjningen av taket för medlemsavgiften gäller bara till 2028. Det kan dock innebära att medlemsländerna kan behöva betala ränta på lånet innan dess.

Systemet för EU:s egna medel ska revideras en gång till innan 2027 och M+KD:s kritik hittas där, dvs att Sverige och övriga medlemsländer kan behöva betala tillbaka detta även åren efter 2028.

I övrigt ska EU få finansiering via 0.3 procentenheter av medlemsländernas moms och en skatt på plastförpackningar om dessa inte återvinns.

Sedan återstår att se om Sverige kommer nyttja något av återhämtningsinstrumentet. Sverige har redan låga räntor på statens upplåning, och vi behöver därmed knappast gömma oss bakom EU för detta. Vi kanske rent av redan har lägre ränta än vad EU får på detta lån. Vad delen på 390 GEUR som ska gå till EU:s utgifter innebär återstår dock att se. Det är nog inte osannolikt att det kan bli stöd till EU:s besöksnäringar för att få igång turismen igen.

Sveriges rabatt på medlemsavgiften åren 2021 – 2027 blir 1 069 MEUR i 2020 års priser eller nästan 11 miljarder kronor om året och ligger därmed kvar ungefär på samma nivå som tidigare. Nettovärdet 2014 – 2020 för reduktionen låg på 540 MEUR och beräknas 2021 – 2027 ligga på nästan 9 miljarder kronor per år.

Det är alltså en ökad rabatt, men detta beror delvis på att Storbritannien lämnat EU vilket minskat EU:s budgetram. Regeringen menar att dessa ändringar som riksdagen nu godkände innebar en lägre medlemsavgift för Sverige än enligt EU:s regerings EU-kommissionens ursprungliga förslag.

EU:s lån för återhämtningsinstrumentet ska betalas av under en period på 30 år och vara borta år 2058. Vi får hoppas att det inte sker en ny allvarlig pandemi innan dess, alternativt att EU:s medlemsländer nästa gång gör som Sverige och följer den redan innan lagda pandemiplaneringen istället för att populistiskt vidta hårdare åtgärder som inte verkar gett något annat resultat än att sänka ländernas ekonomier. Sverige följde åtminstone första halvåret pandemiplaneringen och ligger någonstans i mitten med nionde lägsta överdödligheten i EU/EES. och i toppskiktet vad det gäller hur man klarat ekonomin med femte lägsta tappet i BNP och näst lägsta ökningen av statsskulden.

Det kan förstås ses som trist att vi ska vara med och garantera EU:s återhämtningsinstrument när vi varit näst bäst i klassen ekonomiskt, men Sverige fick igenom de ändringar vi krävde i EU:s senat ministerrådet så det hade varit ologiskt att sedan rösta nej. En del av återhämtningsinstrumentet kan åtminstone tillfalla svenska företag, i Sverige eller i deras verksamheter i andra länder, alternativt i form av export av svenska produkter till länder som tar lånen.