Schibsted/SvD visar på varför det fortfarande behövs gammelmedia, som har tid och råd att lägga pengar på att ta fram unika data, som inte finns i publika databaser, och presentera dessa. Man har nu satt i ordning en bolånekarta, med medianbolåneskulderna per postnummer med minst 100 medlemmar i bolånekollektivet.
Kartan hittar man hos Schibsted/SvD, liksom en artikel om kartan. Utmärkt.
Några metodkommentarer kan vara på sin plats. Blancolån för topplån eller för att komma runt bolånetaket finns förstås inte med, då endast bolån med bostaden som säkerhet anges. Man anger medianlånen, vilket innebär att man vet vad man håller på med och ägnar sig alltså inte åt statistikmanipulation. Mycket bra. En svaghet är postnumren. Trots att min by med omnejd, och drygt 3 000 invånare är dyrast i min kommun, så finns den inte med på kartan, vilket de mindre grannbyarna gör. Förstås med medianskulder på under 500 000 – vi bor ändå på landsbygden. Även om endast ca 30% (ur minnet) röstar socialistiskt i byns valdistrikt så innebär det knappast att under 100 personer har bostadslån och det bara bor en massa miljonärer här, utan problemet är en postnummerreform som för några år sedan splittrade upp byn och omgivningen i flera postnummer, trots att vi bara är ca 3 000 personer. Många expansiva områden på landet, som pga expansion fått splittrade postnummer, saknas och utgör på sina håll därmed svarta hål. Misstänker t ex att Åsa innanför Ringhals också saknas av samma anledning, då orten expanderat kraftigt med numera sex postnummer, på liksom Sätila drygt 3 000 invånare.
De redovisade bolånen är per individ. Delade hushåll har alltså de dubbla skulderna. Som exempel anges medianskulder på 1.8 MSEK i Älta i Nacka kommun, där medianvillan värderas till 4.9 MSEK, och alltså som median är belånad till 3.6/4.9=73%. Hälften har mer än 73% i belåningsgrad i Älta.
Kartan visar också på genomsnittliga löner hos BLK i olika bostadsområden, t ex har BLK i snitt drygt 30 000:- SEK i månadslön på gräddhyllan Onsala.
Tittar man på skuldsättningsgrad, skulder genom inkomst, dock bruttoinkomst av tjänst, ej nettoinkomst och ej kapitalinkomst, så ligger den t ex på 163% i min grannby Tostared. På gräddhyllan Onsala är samma siffra 319%. På Strandvägen i Stockholm är samma siffra 499%. Som median. Median-Svensson på Strandvägen har när man dragit minst 30% skatt 712% av lönen i bostadslån på väldigt sannolikt ett klubbmedlemskap i en bostadsrättsförening.
Tyvärr har Schibsted en enorm ej bortscrollbar reklamblaffa överst, som stör kartan om man inte har en väldigt hög skärm. Jag kan inte få med både instruktion, hela kartan eller popuper samtidigt, då jag bara har 1280×800 i upplösning på min skärm. Skulle kunna nyttja mad h4x0r 5ki112 och rota fram kartan på annat vis, då det är en inbäddad iFrame och om inte annat bör gå att återskapa någon annanstans. Men jag har faktiskt inte tid och tänker inte sabba tidningens arbete i det här fallet. Plus upphovsrätt etc.
Kartan gör det helt tydligt att de stora ohanterbara skulderna främst hittas i storstadsområdena och städerna. Landsbygden har inte alls lika hårt belånad befolkning, med “gula” medianer med under 500 000 i medianbostadslån överallt.
Höga lån hittar man ofta i nya bostadsområden. Enda röda området i Göteborg, med över 1.5 MSEK i medianskulder är 423 51 Torslanda, vilket innebär 71% belåning för medianvillafamiljen, oräknat blancolånen som ju inte har bostaden som säkerhet. Torslanda har expanderat kraftigt med många nybyggda bostäder.
Vad som är synd är att man inte redovisar skulderna ute i svansarna, i form av kvartil ett och kvartil tre, dvs var 25% och 75% ligger. Som det är nu vet vi inget om spridningen, utan bara medianen. Men två tummar upp ändå så länge. Lägg till kvartilerna och erbjud en sida med scrollbar reklamblaffa istället. Det är i tredje kvartilen vi hittar de potentiella bolånetorskarna. En alternativ presentation hade varit skuldsättningsgraden, vilket vägt samman skulderna och inkomsterna och därmed enkelt visat vilka områden som är värst ute.
Gräv gärna där ni står och rapportera in hur det ser ut hos er på kartan. Kom ihåg att medianvillan har två ägare och dubbla skuldsättningen mot medianen. Svårare är det med bostadsrätterna. Men skuldsättningsgrad, medianskulden genom snittinkomsten, är alltid intressant. Tostared hade 163%. I nyligen besökta Älvsbyn är siffran 70% och snittbostadsägaren kan betala av sin skuld med mindre än en årslön, eller ungefär en årslön efter skatt.
Hur ser det ut hos er?
43 kommentarer
Med adblock-tillägget till Chrome slipper du reklamblaffan.
Tar den inte fortfarande upp skärmutrymme?
Inte för mig i alla fall.
Inte för mig med firefox Heller, ingen adblocker vad jag vet.
Jag använder http://disconnect.me
Det är gjort av en före detta Googleanställd som fick samvetskval för det jobb han gjorde på Google med att samla in information om vilka siter folk besökte.
Det tar även bort reklamen (såg aldrig någon blaffa) men spärrar all google, facebook etc. etc. tracking som pågår på siter. Den försöker köra alla siter som klarar det i https så man undgår att din ISP kan lagra alla länkar du besöker (det måste de enligt lag).
Man kan naturligtvis slå på det på de siter man besöker som man litar på.
Adblock kan ta bort namngivna "layers" (DIV). Högerklicka på en annons och dra i reglaget. Självklart är annonser en viktig inkomstkälla för många siter, men tidningarna har misskött sig så pass med sina helskärms-flash-annonser med ljud och därtill inbäddade annonser som ser ut som artiklar att det idag inte är ett alternativ att surfa på en dagstidning utan adblock.
De flesta små-siter/bloggar, osv kör Google Ads och det finns som standardval att tillåta Google Ads, så dessa små-siter kan fortsätta få inkomster. Man kan förstås tillåta specifika domäner att visa alla annonser om man vill.
Vad betyder förkortningen BLK?
Jag förstår ju sammanhanget men det irriterar mig att inte riktigt förstå vad det står…
BoLåneKund?
Bolånekollektivet.
Bacon Lettuce Korv!
@Wofser
Bacon-Lettuce-Kebab verkar mer passande, men smaken är som baken;)
Fö, när jag ser på stora delar av den icke så attraktiva landsbygden så…
Vad kostar husen där? Under en mille för det mesta.
Sen så tjänar väl folk på Strandvägen knappast pengar på arbete….
Mitt postnummer (Inga villor i området):
Inkomst per bolånetagare: 100
Medianpris för en bostadsrätt: 99
Typiska bolånetagarens lån: 63
Sunda priser – en årslön för medianbostadsrätten.
Gött. Kan du ge någon ledtråd – storstadsområde, förort, mellanstor stad etc?
Mellanstor stad (50.000 innevånare).
Dessutom sitter jag med ganska unik information om just detta område då jag sitter med i styrelsen för en bostadsrättsförening med runt 130 lägenheter och kartan säger att de är 122 bostadsrätter i postnummerområdet. Antar att "vår" förening står för det mesta av detta.
Syns tydligt att med undantag för några få områden, kända för att där bor de rika, så har medianpersonen mindre än 1M i lån. Gäller även storstadsområdena. En räntehöjning till säg 6% kommer inte att innebära någon katastrof som leder till att folk går i personlig kk.
Det är inte medianen som kommer torska dit, utan de hittar man i den oredovisade tredje kvartilen.
Plus att det inte bara är räntor som styr här. Fallande bostadspriser, arbetslöshet mm spelar också in och dessa inträffar för en del samtidigt.
Men även om de har mindre än 1M i lån är lönerna ganska låga många av de "gula" områdena. Med nedläggande industri kan nog många sitta pyrt till. En motsvarande karta med lånekvot vore intressant.
Min fundering häromdagen är att det kommer inte att bli någon krasch på banklån i Sverige, om arbetena finns kvar. Lånen är ju personliga så att så länge personen är frisk och arbetsför är det säkra fordringar för banken. Gissar att det är det de förståndiga makthavarna arbetar med: Behålla arbetena och försöka se till att det blir färre nya med stora lån. Belånade undersåtar är ju inte bra för skatteförmågan i längden.
Så länge det är fråga om enstaka personer som "torskar" på bolånen så kommer det att hanteras med en axelryckning – "ja, det var väl tråkigt för dig".
Men vad händer om en större del av de med bostadslån drabbas?
Det finns flera tänkbara scenarier, alltifrån priskrash på fastigheter, räntechocker, hög arbetslöshet, prisinflation …
Hur kommer en situation att hanteras där 10-20% av alla med bostadslån står inför tvångsförsäljning och personlig kk och en 20-30% sitter inlåsta i sina bostäder med mycket små marginaler i sin personliga ekonomi?
Arbetslöshet är definitivt underskattat i sammanhanget samt den psykologiska, självförstärkande effekten som skulle komma av en prisnedgång när den väl får fäste.
Apropå just arbetslöshetsfaktorn, geografiskt läge, etc. tycker jag att byarna norr om Helsingborg ser lite intressanta ut… Här kan det nog smälla rejält om/när det väl smäller. Eller har det redan smällt?
Verkar lite svårare att få ut fantasipriser för mark i de här bygderna nu:
http://www.booli.se/bostad/tomt-mark/torekov/fiskaregatan+11/1180945
Lägger man till risken att Madeläään och co. kan få för sig att börja partaja i södra Europa istället för Båstad, så har den här regionen vissa utmaningar framför sig.
Bolånebubblan måste ses ur ett cashflow-perspektiv i ett makroperspektiv.
Positivt kassaflöde är ökningen av lånestocken. Nya lån skuldsätter en köpare, men gör säljaren rik. Om säljaren är en typisk 40-talist som bott mer än 30 år på samma ställe i närheten av en stad så kan denne realisera en mångmiljonvinst. Dessa pengar spenderas sedan i den övriga ekonomin och ger ett positivt kassaflöde in i tex handeln. Enkelt uttryckt så får en stor del av svenskarna sin lön (sitt positiva kassaflöde på mikronivå) från att någon har sålt en bostad och spenderar vinsten.
Det negativa kassflödet på mikronivå är räntebetalningar och amorteringar. Dock ska man ha klart för sig att räntebetalningar till banken inte förstör pengar, de omfördelas. Ett negativt kassaflöde hos en BLT ger ett positivt kassaflöde hos en aktieägare, bankanställd eller en obligationsägare, och i förlängningen ett positivt kassaflöde i handeln mm. Dock så sitter en hel del obligationsägare utomlands så pengarna lämnar landet och därmed blir det inget positivt kassaflöde i den svenska handeln.
Det negativa kassaflödet i makroekonomin är alltså amorteringar och räntebetalningar utomlands, allt annat är en omfördelning av kassaflödet i ekonomin.
Vad händer då om bostäderna går ner i värde? Det påverkar inte kassaflödet, och därför får man ingen direkt påverka på ekonomin.
Det man ska följa är inte huspriser eller löner, utan kreditgivningen. Och det är dessutom ointressant att titta på hur mycket lånen ökar i förhållande till lånestocken.
Det enda intressanta måttet i bobubblans värld är låneökningarna (i kronor) dividerat med BNP i kronor, dvs hur stor andel av ekonomin som beror på kredittillväxt.
De som ligger i den fjärde kvartilen måste väl ändå ligga ännu sämre till än de som är i den tredje?
"Vad händer då om bostäderna går ner i värde? Det påverkar inte kassaflödet, och därför får man ingen direkt påverka på ekonomin."
Jo det tror jag faktiskt att det får.
Om vi antar att en bostad går ner i värde kan vi anta att det beror på stigande räntor, amorteringskrav samt stigande fastighetsavgift, dvs i högsta grad negativt för kassaflödet.
Gefle: Vissa hushålls kassaflöde påverkas negativt: ja. Samhället i sin helhet: Det beror på vilken av åtgärderna vi pratar om.
En fastighetsskatt tex går till staten och staten spenderar åt pengarna åt dig. Alternativet hade varit att du behållit pengarna och spenderat dem. Resultatet blir detsamma, däremot kan mottagaren variera beroende på vem som sköter spenderandet. Ränteökningar beror lite på vem som lånar ut pengar. Om det är en internationell aktör så sänks det totala kassaflödet i samhället eftersom räntorna betalas utomlands.
Ett amorteringskrav däremot, det är ett totalt sett negativt kassaflöde. Vi kommer då betala tillbaka till de internationella obligationsköparna som finansierar bobubblan.
Sen är det så att en bostadskrasch BÅDE kommer sänka bostadsvärdena och minska nyutlåningen på längre sikt. Men man måste skilja på orsak och verkan., något som ekonomer typiskt inte förstår, man ser bara korrelationer. Vill man studera ledande indikatorer så är kreditgivningen att föredra.
När det gäller ränteökningar så ska man ha klart för sig att räntan aldrig kommer gå över nuvarande nivå med dagens ekonomiska system. Vi har inget inflationstryck och skulle vi hamna i samma situation som Grekland så finns riksbanken som kan trycka pengar och dämpa räntorna, pss som fed gör i USA.
Det räcker inte att observera kreditgivningen. Ur makroekonomisk perspektiv bör man ocksa beakta det totala sparandet. Lanen gar inte oavkortat till konsumtion. En stor del sparas direkt eller indirekt (byggkartellerna, kommuner och folk investerar nog en betydande del pa börsen, statsobligationer o. dyl.). Lanen finansierar helt enkelt sparandet. Minskar kreditgivningen kommer dock sparandet inte att minska samtidigt (och antagligen inte alls) och ekonomin stryps at. Vilket förmodligen leder till att det kommer att sparas ännu mer.
@03f12e42-03fe-11e2-8eea-000bcdcb2996
Fastighetsavgiften går till kommunen.
I min närhet så är relationen lån/värde ca 0.16 eller 0,32 om man är två.
Värdet lån/lön ligger på 5
Ett område där villorna ägs i generationer och de få som säljs säljs till hutlösa priser.
Låneskulden har ökat med ca70% sen 2006.
I min värld så är det förklarat av ovanstående siffror!
Köper nån hus här så lånar han 2-3 ggr mer än vad den normale ägaren här har i lån. Det växlas väl i en takt på vart 25 år. 7 år ggr 2,5 genom 25 voila!70%
Förklarar hur det ser ut i min värld!
Tittade lite på söderort i stockholm. Förvånande att medianlånet ligger på ca 30-50% av medianpriset på bostaden. Alla kan inte ha köpt vid ombildning? Särskilt i Liljeholmen är det mkt nybyggt, dvs dyrt och ej ombildat.
Räknar du med en eller två i hushållet. Räknar man med två i hushållet på Eriksberg i Göteborg är belåningen nästan 100%.
Upprepar bara siffrorna på kartan. Men om man räknar som du säger blir det närmare 100%, tänkte inte på att belåningen som redovisas är per person.
Wow, väldigt intressant artikel och data.
En iaktagelse är en rätt tydlig skiljelinje i Malmö mellan högbelånade norra/västra delen av staden vs. mindre belånade (nåja) östra/södra.
I slutändan är det är folks tjockskalliga egon som kommer få dem att torska dit BLK-style, eftersom man gärna vill tro att man är en "klipsk investerare" inser man inte att en belånad bostad ALLTID är en monetär belastning och aldrig en tillgång.
Jag undrar om det inte bara är ett flockbeteende…
Snälla THEBJORNMEISTER – kan inte du övertyga Skatteverket att min fastighet inte är en tillgång så jag slipper skatta för den? Visserligen kallas det för Fastighetsavgift, men nog tusan är den "skattepliktig" för den anses som en tillgång….
floxer – dessvärre gäller omvänd bevisbörda vad det gäller SKV annars hade jag gärna hjälpt till. Beslutsfattarna på SKV är dessutom lika indoktrinerade som resten av BLT-kollektivet, så att be dem tänka logiskt och göra rätt för sig moraliskt är nog lika framgångsrikt som att motbevisa en häxjakt vid en spansk inkvisition.
Jag tror inte det är pga tjockskalliga egon man belånar sig. Jag är själv beredd att betala nästan hur mycket som helst för att bo i ett alkoholist-, afa- och invandrarfritt område.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Och nu går Swedbank på offensiven!
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/swedbank-i-bolaneoffensiv_8153526.svd
Som sagt, nu är detta medianen vilket innebär att det är i ändarna problemen finns. Kan konstatera följande för mitt postnummer, (norra Stor-Stockholm), att lånenivån är 3x inkomsten. Priset är 10,8x inkomsten, dvs 5,4x för ett par… Ett bestånd av ca 350 villor och inga bostadsrätter. Den matematiskt normalbegåvade kan räkna ut att lånegraden är då 54% i området för ett par.
Dock kan jag konstatera genom att ovetenskapligt analysera grannarna, så är 70% 40-talister eller äldre, vilka förmodligen har lägre lån än medianen. Alltså är min gissning att småbarnsfamiljerna som flyttat in senaste 5 åren är betydligt högre belånade än 54%…
I mitt område i Norra stor Stockholm ser jag att medellånet är ca 1,5 per pers dvs ca 3 per familj, snittpriset för en villa är ca 8 M så det förhållandet är det kanske inte så mycket att säga nått om. MEN detta är ett gammalt område med obefintlig nybyggnation och många har bott här länge, vi har bott här i över 10 år och ligger på halva nivån i lån och så är det säkert för de flesta som bott här länge.
Problemet är ju snarare för de nyinflyttade som lånar för fullt.
Skillnaden i färg på "plupparna" beror nog mest på hur gammalt området är, i nya områden i samma kommun är det oftast en betydligt högre skuldsättning i snitt(median) ialafall
Detta speglar även den allmänna uppfattningen om risker på bostadsmarknaden. Alla, dvs mäklare, banker, twittrare ,forumtyckare anser att attraktiva bostäder på attraktiva områden är låg risk enligt logiken att det alltid finns köpare till dessa bostäder.
Samtidigt som landsbygdsorterna bedöms som hög risk. Det låter ju logiskt och stämmer nog även i procent eller om man definierar risken i prisvolatilitet.
Om man istället betraktar det nominellt blir det ganska horribelt när man på landet får en villa för 200 kkr och innanför tullarna måste man ut med 2 Mkr för en liten etta. Sjunker ettan 10 % i värde så motsvarar samma 200kkr som att lantvillan skulle sjunka med 100 %. 200 kkr kan banken mjölka ur nästan vilket socialfall som helst men miljonskulder leder lätt till skuldsanering och banken får ta över svartepetter.
Visst, en läkare blir mer sällan arbetslös än Benke på bruket men vad händer med en sjuk läkare? Eller en prickad läkare utan legitiomation? osv…
Tittar man på grä
Yepp, det är sjukt och du har en poäng. Det som förvånar mig litegrann sett till hur fördelningspolitiken gått till i praktiken de senaste 2 decennierna (dvs. från landsbygd till storstad) är varför inget parti tar fasta på den underliggande opinion det representerar. Dvs. som Centern gjorde på den gamla, goda tiden. Lyfter fram den effekt som exvis ränteavdraget har, – i praktiken subventionerar lågbelånat folk på landsbygd för storstadsbornas enorma boendelån… DÄR finns en inbyggd orättvisa i det här systemet med ränteavdrag som jag förvånas över inte lyfts fram mer.
Men är det ingen som reagerar på felet i cornus beräkning, mediankvoten får man nödvändigtvis inte om man delar mediantäljaren med mediannämnaren. För att få fram mediankvoten så måste man ju faktiskt gå tillbaks till rådatat och beräkna kvoten för alla och sedan räkna fram medianen från dessa.