En grupp skogskonsulter, som arbetar med och utvecklar naturnära kontinuitetsskogsbruk, kommer ut med en bok i ämnet, som måste vara obligatorisk läsning för alla skogsägare. Man har nu lagt upp en kampanj hos FundedByMe, där man finansiera och förköpa boken, Skogspraktikan.
För 300:- SEK får man en signerad bok, och ett namngivet tack i bokens efterord. För 500:- SEK får man det samma, men tre signerade böcker.
Från kampanjbeskrivningen:
”De kvarvarande svenska naturskogarna fortsätter att avverkas, mångfalden minskar, en tredjedel av avverkningarna når inte upp till lagens miljökrav och lönsamheten i svenskt skogsbruk sjunker.
Maciej Zarembas artiklar om tillståndet i den svenska skogen skapade rabalder när de publicerades i DN våren 2012. Med sin granskning pekade han på stora systemfel inom svenskt skogsbruk. Med den här boken vill vi gå ett steg längre och inte bara visa på problemen utan också på lösningarna. Det finns alternativ till trädplantager, kalhyggen, utarmad mångfald, sönderkörd mark och sjunkande intäkter. Men det brådskar!
Skötselmodellen Naturnära skogsbruk är vetenskapligt utarbetad i Tyskland och används över hela landet. Även i Danmark är det naturnära skogsbruket mycket utbrett och i de danska statsskogarna används det uteslutande. Den här boken är alltså baserad på omfattande forskning och beprövad erfarenhet av naturnära skogsbruk.
Vi förklarar hur man låter skogen göra jobbetAtt bruka skogen naturnära innebär bland annat att sluta röja, kalhugga och markbereda och att skogen får växa på ett mer naturligt sätt. Insatserna minimeras och skogen tillåts göra merparten av arbetet på egen hand. När träden själva får avgöra om och var de vill växa – då hamnar rätt träd på rätt plats och mångfald, god ekonomi och vacker natur kan uppnås parallellt, på samma mark. Avverkning sker selektivt, allteftersom träden blir mogna för skörd och utifrån efterfrågan på marknaden.
Detta sätt att sköta skog innebär mindre risk för stormskador och för storskaliga angrepp av skadeinsekter och parasiter. Det medför också att skogarna alltid behåller sin karaktär av naturlig dynamik. Skogens ekologiska och sociala värden är intakta hela tiden.”
Bara att hoppa över till FundedByMe, och sätta upp sig för boken.
Ingen form av ersättning har utgått eller utlovats mig för detta blogginlägg.
37 kommentarer
Jag har dragit mitt strå till stacken 🙂
Skogspraktikan och vad som är ekonomiskt i skogen är värt att följa. Men miljötänkande är flum. Jag skrivit om detta i lokaltidningen och tagit ut svängarna. Angrepp på makthavarna av det här slaget får man normalt inte in större svenska tidningar idag. Det gick nog eftersom det var repliker och redaktören gärna vill ha sådana så att det blir lite mer dynamiskt. På 90-talet kunde man förövrigt skriva så här tydligt om något utan att det var en replik och dubbelt så långt.
https://www.nwt.se/asikter/debatt/article1154457.ece
http://www.nwt.se/asikter/debatt/article1176298.ece
Du ser ingen koppling mellan miljötänkande och ekonomi? Tex minskade risker med större biologisk mångfald?
I andra fall inom jordbruket kan det löna sig med monokulturer, så länge det finns bränslen och mineraler utifrån att tillföra. Att bevara arter är allt för komplext och blir fel i varje fall. Om det ändå finns risker inom mångfalden så är de i princip ekonomiska. Man får ju inte skjuta sig själv i foten. Naturreservaten skulle kunna vara en bråkdel så stora och nyckelbiotoper är inget att bry sig om. Grundfelet är att makthavarna har ersatt ekonomiska principer med flum.
Den moderna skogsbruksbruket är intressant eftersom det är både oekonomiskt och skadligt för miljön. Olika intressen kan moralisera utifrån sina utgångspunkter. Pappersbruksintressenter kan nog förstå att vissa saker inte är skogsägarens intresse. Enklast och bäst vore nog att ta en rödpenna och stryka alla lagtexter på området.
Beträffande vargen så skulle det gå att enkelt förtydliga med ”får jagas året runt på egen mark”. Möjligen ser vissa skogsbolag till att ha varg eftersom de håller skogsskadande klövvilt borta. Det är bara att sätta pengarna i centrum och koppla bort allt babbel.
Du glömde gifter. Monokulturer kräver gifter och frågar du mig så är det mer än flummigt att spruta gift på det som skall ätas. Snarare idiotism.
Nu senast är det "det ofarliga" round up som aldrig skulle nå människan då det skulle brytas ner i marken som dyker upp i bröstmjölken.
@urban 14:54
Ja politikerna har kommit med sina sk stimulanser och hot för att som vanligt tillfredsställa industrin på andras bekostnad. Skogsvårdslagen har gått ut på att förse massaindustrin med billig massaved på skogsägarnas bekostnad. Har någon bedrivit ett långsiktigt skogsbruk har de fått pålagor som hindrar dem från att fortsätta med detta pga biologisk mångfald nyckelbiotoper eller liknande. Då blir det rätt olönsamt med den typ av skogsbruk.
Skogsbruk är förövrigt en lite udda företeelse eftersom det i dessa kvartalsrapporeternas tidevarv sträcker sig över generationerna.
Jag håller med om att det skall vara konsumenten som tar besluten men även att staten inte skall kunna reglera bort skadeståndsansvar hos producenterna. Inga reglerade utsläppsrättigheter här inte utan fullt ansvar för vad man gör och vilken skada man åsamkar andra och deras egendom.
Vad gäller jakt håller jag fullständigt med. Markägaren får avgöra.
UP, ha det var ord och inga visor. Hoppas de teg. Det finns för många tjänstemän i Sverige som inte låtsas om helheten utan bara lyder order, likt infösare till lägret.
Kanske en brasklapp om att markägaren finge göra som den ville, så länge det inte dödar grannens träd. Likt dagens sprutjordbruk sabbat grannarnas ekosystem.
Problemet är ju att "lönsamhet" och "ekonomiskt/oekonomiskt" är helt perspektivberoende.
T ex vore det kanske jättelönsamt för mig att öppna soptipp på min tomt. Mindre lönsamt för grannarna dock som bara får lukta på soporna och ta del av råttorna, utan den ekonomiska uppsidan.
När det gäller t ex naturvård kan man med fog hävda att en kompromiss måste råda mellan flera perspektiv. Och det blir inte "flum" endast för den sakens skull.
@Ben
Hur långt skulle det räcka med att vara tvungen att respektera äganderätten hos grannarna?
Skulle tro att det är uppenbart för de flesta skiljedomstolar att grannarnas egendom blivit skadad av "din" soptipp.
Samma förutsättningar för naturvård och för människor skadlig verksamhet. Idag legitimeras sådan här verksamhet snarare via de system jag tolkar att du åberopar med kompromissande mellan olika perspektiv. Gissade gränsvärden, utsläppsrättigheter, regleringar osv osv.
Mycket ofta är det dessutom stat(med politiska underorganisationer) som självsvåldigt för "allmänhetens bästa" begår denna typ av övergrepp, soptippar, vägar, industriområden, köpcentra osv. Man behöver inte ha så värst många kontakter med markägare för att höra berättelser om tvångsinlösen och liknande.
En fördel med att ha tätt mellan soptipparna och spara på skrot är att det finns lokala rester när samhället kollapsar. Lagstiftningen kan också slimmas så att det blir lite av djungelns lag istället för byråkratiskt godtycke och onödig millimeterrättvisa. Ägandet premieras genom att ägaren bestämmer över allt som är sitt. Att stifta lagar är dyrt. Regeringskansliet bara sväller och blir mer komplext, trots att EU tar hand om allt mer. De politiskt sakkunniga på departementen har en allt för kort dubbleringstid. Kvalitén i den juridiska produktionen blir naturligtvis bättre om den är mindre. Att låta pengarna styra är väldigt kostnadseffektivt. Med mindre EU-inflytande måste juridiken få en bantningskur. Landet är litet och huvudet får inte vara för stort i förhållande till kroppen. Om det är trångt om saligheten och transporter är dyra fås en placering av soptippen så att skadeståndet minimeras. Med kollapsen kommer djungels lag inom allt och det är hög tid att börja vänja sig vid detta i det centralstyrda landet.
@urban
Vi verkar överens om det mesta men det blir tufft att kriga mot naturen istället för att få den att arbeta åt en i ett samarbete som om det skall vara effektivt är till ömsesidig nytta.
Är det alienation från naturen som gör att så många libertarianer inte ser vitsen med ett samarbete snarare än ett krig med naturen? Visst håller jag med om att det är mycket skumt i miljömuppsleden men ett rationellt tänkande talar för ett samarbete snarare än ett krig. Ett krig som vi förlorar förr eller senare. Vi odlar fram superogräs, superkvalster, pandemier etc med det traditionella tänkandet..
Ett jordnära exempel är bladmögel som efter decennier av besprutning med gifter lett till att det är snart omöjligt att odla potatis. Besprutning sker upp till 12-15 ggr per odlingssäsong med sprutningar var 5-7 dag vid fuktig väderlek. Resistenta bakterier är ett annat område. Bara en tidsfråga. Behövs inga vetenskapliga bevis utan det bygger på ett av de mönster som går genom hela livet, anpassning. Vid bekämpning av varroakvalster i bikuporna dör 99,99%. Vilka överlever?
Får tilläga när det gäller bladmögel att sist jag kollade fanns det 49 olika godkända preparat för bladmögelbekämpning i lilla Sverige. Absurt!
Patrick, gifterna verkar vara ungefär lika ohållbara som utvecklingen i övrigt. Att till och med enkel nödmat för vem som helst med bara en spade och en hink som verktyg som potatis kanske inte kommer att kunna odlas låter väldigt allvarligt. Det är samma bladmögel som fick en stor del av Irlands befolkning att stryka med i mitten av 1800-talet.
Möglet verkar spridas med vinden ändå från kontinenten. På de ställen i Skåne där potatis ständigt odlas av lämpliga jordar verkar det finnas i marken. Att använda mer resistenta sorter och förbjuda vissa gifter och bryta spiralen kan vara lösningen. Enligt Lantmannens uppslagsbok från 1923 bekämpades sjukdomen med diverse ämnen redan då. Jag är för dåligt insatt i saken.
http://runeberg.org/lantuppsl/0914.html
Under första världskriget blev det plötsligt brist på mat och sättpotatis. Det är ingenting mot vad det skulle bli idag och bladmöglet underlättar inte.
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/06/23/ar-2013-odlas-24-000-hektar-potatis-att-jamfora-med-155-000-hektar-ar-1900/
Jag har varit med och odlat husbehovspotatis sedan barndomshemmet för drygt 45 år sedan, den senaste satte jag på drygt 200 m2 för en vecka sedan. De senaste tio åren har det börjat spåra ur allvarligare. Detta trots blåsig plats (torkar ut fort efter regn) och breda radavstånd på 70-80 cm. Hoppet står till Sarpo Mira med bra växtföljd då den är mycket känslig för andra sjukdomar. Valor verkar bra också men prövar den första gången i år. Sarpo Mira har trippelresistens via traditionell växtförädling mot bladmögel.
Deltagit och ser fram emot boken.
Uppmanar samtidigt de bloggare som jag vet läser här och har en blogg inom naturbruk att lägga upp ett inlägg. Det gör jag under kvällen. Detta är en viktig bok.
Andra saker vi har importerat från Tyskland: Enstegstätade fasader.
Det är inte alltid 100 att man kan ta ett koncept från kontinenten och utan vidare använda det på våra breddgrader. Hur det förhåller sig i det specifika fallet är jag inte kompetent att avgöra.
Ja det är ju lustigt att tyskarna ska lära oss om skogsbruk.
Känns ungefär som att svenskarna skulle lära tyskarna spela fotboll.
Historielöst och okunnigt, gefle.
Tyskarna (de tyska prinsdömena) var de första som införde skogsransonering och annat för att hindra skogsskövling med tillhörande erosion och miljöförstöring. Tyskarna har alltid varit ledande i hållbart skogsbruk. Sverige ägnar sig åt monokulturellt skogsplantagebruk och att vi har kvar några skogar beror på att vi är så glesbefolkade och innan 1800-talet hade de flesta skogar i Sverige aldrig besökts av en människa. För övrigt var hela småländska höglandet skogslösa ljunghedar till man började plantera granplantage för 100+ år sedan.
Bara att vi odlar gran i varmare södra Sverige och tall i kallare norra Sverige visar ju att svenskarna har noll koll på naturgivna förutsättningar…
Ja det är ju för jävligt att endast halva Sverige är täckt av skog som dessutom är felplanterad.
Tyskarna kan lära oss mycket och vi dem, så har det varit genom historien, tills en otäck österrikare fick för mycket att säga till om. Sedan dess är symbiosen bruten, ungefär som i en skog med skadat mikrobiologiskt ekosystem.
Träd med jobbiga, utrotande?, sjukdomar i dagsläget: ek, alm ask pil äpple al. Nya sjukdomar verkar komma hela tiden. Fan, finns snart inget jag kan odla. Gran går inte på jorden, återstår rönn, fur och björk?
Innan jag köper boken efterlyser jag en rapport av Cs erfarenheter på dennes domäner.
Så det är alltså Hitlers fel att halva deras skog är skadad?
Ja, man skulle ju naturligtvis kunna argumentera för att den som inte har så mycket av en resurs kanske lär sig sköta den bättre än den som har ett överflöd.
Ekosystemen kan dock ändå vara olika, så klart.
@gefle
kgb syftar nog på det utbyte som var mellan länderna innan Hitler och som minskade drastiskt efter honom. Förhoppningsvis ökar utbytet igen. Tyska var andraspråk i Sverige vid den tidpunkten.
Jo tyskarna är ju bra på kolkraft, där har vi säkert ett och annat att lära.
@gefle
Tyskar har gott om kol. Du kan inte komma på något annat de är bra på, en av världens starkaste ekonomier?
Har redan nämnt att de är bra på fotboll sedan tar min beundran slut.
Korrekt att de byggt en stark ekonomi.
Detta har dock haft ett pris och det är miljön.
Det brukar ju sägas att det bara är vissa trädslag som passar för kontinuitetsskogsbruk. Det ska vara träd som under lång tid är skuggfördragande. Det skulle då kunna bli problem med tex tall, ek, björk och asp. Gran och bok finns kvar av de trädslag det finns någon ekonomi i, tyvärr passar dessa trädslag ej på alla marker.
Men om det fungerar med kontinuitetsskogsbruk vore det fantastiskt! Jag har själv tittat på engelsmännens traditionella skogsbruk som kallas för "coppicing with standards", på svenska "skottskogsbruk med överståndare". Man låter vissa träd föredragsvis ask och ek bli stora, så kallade överståndare, men de flesta skördas i korta intervaller, traditionellt är det vanligt med hassel men tex även äkta kastanj är populärt. Problemet är att överståndarna inte får den perfekta sågverksformen med en lång rak stam utan en stor och utbredd krona. Men en skicklig sågare kan nog såga till även sådana stammar. Industrin däremot vill ha en standardstorlek på stammarna. Fördelarna är att dylikt skogsbruk i jämförelse med konventionellt har lågintensiva krav på energi. Dessutom ger det ekologiskt rika skogar. Det största problemet för ett sådant skogsbruk idag i Sverige är kanske den enormt stora viltstammen som finkammar skogen på ätbara skott.
Här tycker jag nog att hr Gefle är lite ogin mot tyskarna. Bilar, alkoholhaltiga drycker mm av tysk tillverkning är sådant som står ganska högt i kurs jorden runt. Det är åtminstone subjektivt "bra" eftersom folk vill köpa grejerna.
Sen är t ex deras punktlighet och ordningssinne lite överdrivet – svenskar är minst lika duktiga på det.
Sen har ju alla sina svaga sidor, så klart – "tysk humor" är väl ingen succé men det är väl inte engelsk matlagning heller?
@Christoffer
Skottskogsbruket är spännande. Inte minst i liten skala.
Vi har ett problem i Sverige och det är att alla skall göra på samma sätt överallt. I de flesta naturnära odlingssystem görs det på olika sätt beroende på vad markägaren vill och de lokala betingelserna. Luckor, mindre hyggen osv förekommer också. Det finns utrymme för primärträd även i ett mer naturnära skogsbruk.
Annars gillar jag faktiskt tysk film Ben.
Finns en del sköna rullar som behandlar stasi- och kommunisttiden på ett strålande sätt.
Gävle behöver läsa upp sin historia och samhällskunskap verkar det som. Den svenska okunnighetsskolan personifierad?
Vidare brukar tyska riket och dess splittring i små furstendömen, vara ett argumentet för frihandel. Ju mer jag förkovrar mig i ämnet har jag börjar tycka tvärt om. Varje litet suveränt hertigdöme, fristat eller biskopsfurstendöme hade sitt hov, sina ämbetsmän, sina ekonomiska principer sina vetenskapsmän. Utan denna mångfald i åsikter, ekonomier och småmonopol hade vi inte fått Luther, Göthe, Beethoven, mfl. Mångfald på ett riktigt positivt sätt. Jämför hegemonien i Kina när kejsaren plötsligt förbjuder högsjöseglatser och beordrar isolering. Varpå hela Kina blir isolerat med gigantiska konsekvenser. Hade hertigen i Hannover hittat på samma hade handeln flyttat till yex Bremen och intet mer med den saken. (Gissa varför jag valde Hannover som egentligen är ett dåligt exempel)
Det senare att tänka på i de globala frihandelsavtalens tidevarv. En gigantisk tvångströja i de multinationellabolagens tjänst är vad det blir.
Dessutom tycker jag tysk fotboll är lite tung och trist. Eller tyckte så för tjugo år sedan. Samma med engelsk och svensk med förresten.
Tänk på att vi alla är normalbegåvningar på detta forum KGB.
Gäller även dig även fast du tycks tro motsatsen.
Har ej läst boken, men jag vet att en del naturflummare tycker att naturen (skogen) skall sköta sig själv utan mänsklig inblandning, det är givetvis helt fel.
Skogen måste röjas och sen gallras i annat fall blir det en värdelös småvuxen skog som är ful att se på, det som gäller är väl på vilket sätt man gör uttagen hygge eller plockhuggning.
Givetvis får man inte förglömma att i vårt långa land finns det så många olika marktyper så det går givetvis inte att generalisera.
Tänk bort likåldriga bestånd till olikåldriga. Finns säkert behov av annat än slutavverkning även i en olikåldrig skog som kan utföras i de med 20 års mellanrum återkommande ingreppen för att släppa fram lönsamma träd.
"Värdelös småvuxen skog" 🙂 Har du aldrig varit i någon urskog(olikåldrig skog) eller åtminstone urskogsliknande skog? Var den värdelös småvuxen skog?
Var kommer den värdelösa småväxta skogen ifrån? Ja inte är det i den olikåldriga skogen och inte är det marker där manuell föryngring skett då den självgallrar sig även om det under alla olika förhållanden säkert finns undantag.