TT rapporterar nu att Anders Borg, tillsammans med Finansinspektionen och Riksbanken, vill se ett amorteringskrav för hushållen läggas fram redan till hösten. Hur ett bindande amorteringskrav ska vara utformat ska utredas av myndigheterna under sommaren.
Under EU:s finansministermöte i Luxemburg ska Anders Borg sagt:
“Det förefaller ju lämpligt att myndigheterna nu under sommaren arbetar med den här frågan och att man redan under början av hösten kan återkomma med ett tydligare besked om hur ett sådant här amorteringskrav skulle kunna se ut“
Det blir alltså en myndighetsrekommendation, baserat på de krav som EU-kommissionen och även finansministerrådet ställt på Sverige för hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan. Den bör alltså överleva att alliansregimen byts mot en rödgrönrosa axelmaktregim i september.
Att det hela ska omfatta alla hushåll och bostadslån är Borg tydlig med.
“Men det måste bli en typ av bindande amorteringskrav. […] Och det ska naturligtvis gälla alla hushåll som har bostadslån.”
Avtalsmässigt är amorteringskraven inget problem. I det finstilta för alla bostadslån står det redan med att lånen ska amorteras, ofta med angivna tidsintervall om 30-50 år, så man kan inte hävda att detta kränker avtalsfriheten.
Eftersom amorteringar inte är avdragsgilla (om det inte handlar om amortering av bostadsrättsföreningens skulder, som är avdragsgilla) och det dessutom inte fungerar att införa amorteringsavdrag, så motsvarar 50 års amortering en höjning av bolåneräntan med 100/50/0.7=2.85% och 30 års amortering 100/30/0.7=4.76% för hushåll som enbart ser amortering som ett problem för deras kassaflöde och inte som en sparform. Dock, alla slår ju sig för sina bröst att de minsann enligt banken klarar1. både 6%, 7% och 8% i ränta, så att få en boendekostnad2. motsvarande t ex 7.26% (2.5+4.76) i ränta är ju inget problem.
Vid Stabilitetsrådets möte i november ska ärendet diskuteras och eventuellt avgöras. Riksbanken och speciellt Finansinspektionen kan själva klubba igenom amorteringskrav omgående, likt de gjorde med bolånetaket. Den nya socialistiska axelmaktregimen kan här köras över till man får förbjudande lagstiftning eller motsägande regleringsbrev, även om de förstås borde applådera något som drabbar de som bor i de dyraste bostadsområdena hårdast.
Vilken effekt 2.85% högre bolåneränta eller för den delen 4.76% högre bolåneränta skulle ha på bostadsmarknaden och bostadspriserna, och med det Sveriges ekonomiska tillväxt och Pippi Långstrumpekonomi lämnas som en övning åt nästa regering…
1. Att klara en ränta på 8% innebär att hushållet klarar av att betala banken räntan, inte att hushållet klarar av att leva det ekologiska hipsterlattemacciatoegnahönspåsödermalmskäggmärkesjeanspulledporkliv de hade tänkt sig.
2. Nej, amortering är inte en kostnad, det är sparande, men de flesta hushåll ser det inte så, utan tittar på vad de blir av med från kontot var tredje månad.
43 kommentarer
Fast ett allmänt amorteringskrav ger ju pengar direkt till bankerna också som ger konsekvenser (?) som inte funnits där förut. (inlåningskostnader minskar?)
Senast i veckan har jag suttit i samma rum som en som ojade sig över SEBs nya villkor och valde DNB istället. Grattis DNB kan man väl säga
Det ger lägre räntor eftersom svenska låntagare plötsligt blir mer kreditvärdiga (de kan amortera). Frågan är vad som händer på kort sikt då många som har lån idag just inte kan amortera i något vettigt tempo. Det är extra intressant eftersom amorteringar bara är en sak som kommer att förändras den kommande tiden, vi har också ränteavdrag som är en politisk paria pga distribution av pengar till de som har pengar och fastighetsskatt som skall till för att dra in välbehövliga pengar till staten. Det senare inte minst för att användas inom finanspolitiken när kreditlavinen inte längre stimulerar ekonomin. Vi vill ju inte se en recession i Sverige?
Jag är svagt pessimistisk. Tror att vi har ganska många subprimelåntagare redan och banker med extremt hög hävstång. En del bostadsområden (Norra Djurgården?) sitter på en väldigt stor andel invånare med hög belåning och föreningar med skum bokföring. Men väldigt bra att det pratas om det öppet redan, kanske bankerna kan börja konfigurera om sina kalkyler redan under sommaren. De vill ju börja passa svarte petter-låntagarna vidare till andra banker så snart som möjligt.
NEJ. Det ger inga pengar till någon bank.
Låntagaren tar 100 SEK som hin har på sitt bankkonto (dvs en fordran på banken) och reducerar sin skuld till banken (som är bankens fordran på låntagaren).
Dvs två skulder reduceras samtidigt med 100 SEK.
Ingen får något. Det enda som händer är att två skulder reduceras båda med beloppet 100 SEK.
Det som är mer intressant är att när du har amorterat 100 kr blir det minus kvar eftersom räntan skall också betalas, då måste du låna igen, annars finns inte pengarna.
@xycorr
Korrekt, folk förväxlar inbetalningar och utbetalningar med intäkter och kostnader eller inkomster och utgifter (märks ju när de felaktigt betraktar amorteringar som kostnader eller utgifter – amortering är bara en utbetalning). Resultatmässigt betyder det mindre intäkter och inkomster för banken eftersom lånen minskar och därmed även ränteinkomster.
@abs
Den problematiken återstår för riksbanken att lösa – att utgå från att det blir minus innebär att man antar att problemet inte är lösbart vilket helt enkelt inte är sant.
"Borg+FI", jag trodde att de Nyaste Moderaterna tagit ännu ett kliv till vänster och börjat samarbeta med Schymans feminister, men så var det alltså inte… 🙂
Så trodde jag också..
Någon sekund.
Grattis till "hipsterlattemacciatoegnahönspåsödermalmskäggmärkesjeanspulledporkliv"!
Slår Falsaff Fakirs riksdagsmannastäderskevikariebarnbarnsbyxor med hästlängder.
F ö tror jag att det är väsentligt, att det nya amorteringskravregelverket blir så flexibelt, att banken kan medge att all amortering läggs på topplånet tills det är slutbetalt..
🙂 Man bäddar för den eg oundvikliga fastighetskrasch som kommer ge allvarliga konsekvenser även för resterande delen av landets ekonomi. Och man planerar in den lagom så att den infaller efter nästa val.
Jag tror nästan att vår kära allians vill förlora det här valet så att vänsterblocket sedan kan få ta skulden för kalaset.
Tack, där föll polletten ner hos mig också.
@Kent
"Jag tror nästan att vår kära allians vill förlora det här valet så att vänsterblocket sedan kan få ta skulden för kalaset."
Inte riktigt – jag tycker detta är "lysande" taktik. Man inser att slaget är förlorat och bränner jorden helt enkelt. Man beställer en utredning som kommer landa på regeringens bord lagom till efter att man har förlorat valet – sen får sossarna ta skulden för att det är de som kommer att besluta om amorteringskravet (gissar nämligen på att slutsatsen i utredningen kommer vara att det otvetydigt är nödvändigt med amorteringskrav) och få ta itu med konsekvenserna för ekonomin.
Det är ju listigare än att själva "ta beslutet" och lämna konsekvenserna för det.
Det var fanimej i elfte timmen…
4,76% negativ BNP?
Äntligen!? Inte för att det blir någon nämnvärt mjukare landning men några fler överlevande i kraschen bör det bli.
@medimixus
Men vad alternativet är får vi aldrig uppleva och fårket aldrig veta – de märker bara negativa konsekvenser och låter sittande regering ta skulden (oavsett ifall alternativet hade varit ännu värre eller inte).
Finns ett enkelt sätt att komma till rätta med bolånekarusellen. Bind lånen till bostaden. Är det inte längre värt att betala lånen så flyttar man ut och lämnar nycklarna till banken, får en betalningsanmärkning, men är kvitt hela lånet. Kommer att tvinga bankerna till mer ansvarsfull utlåning. De som redan sitter överbelånade innan nya lagen kommer dessvärre att sitta fast under vattenytan, men det blir inga nya BLT.
Det tvingar inte bankerna till någonting så länge det är skattebetalarna som står för notan. Dessutom bör vi inte uppmuntra till vårdslöst beteende bland låntagarna, även det driver upp risken och priserna helt i onödan.
Öppna upp skuldsaneringsprogrammet för bostadslån istället. Banken tar en kreditförlust men bara om det är riktigt illa, och dessutom får de individer som på detta sätt snyltat på samhället leva på blodpudding ett tag och fundera på vad de har gjort.
Det kan vara en politiskt "smart" lösning eftersom många nog skulle skylla de resulterande högre räntorna på bankerna.
Det kan också vara moraliskt rätt att banken tar fullt ansvar eftersom det är banken som tar vinsten på utlåningen på bostaden.
"En betalningsanmärkning och blir kvitt lånen"? Om det vore så enkelt… Först lär du tvingas träla i träsket några år med skulder och många fler betalningsanmärkningar till följd av din bristfälliga ekonomi. Därefter kanske du kan få skuldsanering och blir efter 5 år av med skulderna. Det är nog ett tioårsprojekt innan du är klar och kan starta om från noll.
Och hur får man ett annat boende med en betalningsanmärkning? Hyreskontrakt är iaf uteslutet.
Några stater i USA tillåter att man kan lösa lånen genom att returnera panten.
Dessa stater drabbades hårdast av fallande huspriser. Kanske låter som en bra ide i teorin, men verkar inte fungera i praktiken.
På något sätt låter det ganska rimligt att låta gäldenären komma ur situationen på ett någorlunda ordnat sätt. Med SMS-lån och liknande bondfångeri så bör man nog se fordringsägarens ansvar för situationen. Å andra sidan är kanske återlämnandet av panten (som inte finns med SMS-lån) alltför lättvindigt.
Istället skulle man kunna ha en ordning där även fysiska personer agerar på någon form av limited-liability-bas så att situationen blir mer lik den för juridiska personer. Man skulle t.ex. kunna tänka sig ett konkursförfarande där man endast har ett visst belopp utöver utmätbara tillgångar eller en viss tid för utmätning på lön på sig (och att man därefter startar om på "noll").
Det finns iofs endel problem med den modellen, frågan om hur man får boende med betalningsanmärkning är ju en – det finns säkert fler, men i grunden skulle det kanske vara mer rättvist i förhållandet mellan fysiska och juridiska personer (om banken har en fordring på en juridisk person kan fodringsägaren ju bara ta dess tillgångar i anspråk och sen får den inget mer).
@vinstmaskinen
"Det tvingar inte bankerna till någonting så länge det är skattebetalarna som står för notan. Dessutom bör vi inte uppmuntra till vårdslöst beteende bland låntagarna, även det driver upp risken och priserna helt i onödan."
Jo, men så är det ju i många avseenden. Det är ganska rimligt att man låter vårdslösa fordringsägare och gäldenärer ta smällen relativt själva (iaf ifall man inte tycker att man skall straffa folk som beter sig på ett ansvarsfullt sätt).
Den nya regeringen kommer att få det mysigt i höst. Alla skatter som måste höjas för att finansiera diverse bidragsprojekt. Amorteringskrav kommer som lök på laxen. Sjunkande bostadspriser och minskad konsumtion kommer obönhörligen leda till lågkonjunktur. Grattis att lattemammor och hipsters i innerstan.
"Nej, amortering är inte en kostnad, det är sparande"
Nej, amortering är inte sparande. Det är en investering i den fromma förhoppningen att bostadspriserna ska fortsätta stiga, eller åtminstone inte falla mer i årstakt än storleken på låneräntan. Faller de mer så blir amorteringen en förlustaffär jämfört med faktiskt sparande. (Man ökar sin ägarandel av något som faller i värde, och man kompenseras inte fullt ut av minskade räntekostnader.)
Jaha Och? vem har lurat i dig att bostäder är ett sätt att bli förmögen på utan arbetsinsats
@Börjesson
Knappast – "ägarandelen" ger ingen skillnad då värdeändringen helt tillfaller de-jure-ägaren i vilket fall som helst. Amorteringen påverkar ju bara framtida räntekostnader på bekostnad av alternativ avkastning eller glädjen av att knarka upp pengarna idag.
Ah, sant! Man äger ju hela huset från dag 1, och skulderna är inte knutna till huset utan till låntagaren. Jag har aldrig ägt en bostad, så jag tänkte nog i termer av hur det borde vara snarare än hur det är. (Tänk om banken ägde t ex 85 procent av bostaden och hade motsvarande andel av både risk och ev vinst. Då skulle nog både amorteringskulturen och bostadsmarknaden i stort se väldigt annorlunda ut…)
OK, då är amortering ett sparande. Men den genomsnittlige huslånaren ser det nog inte så. Att skulden ska betalas finns ju inte i världsbilden, utan den är något som bara finns där, och så löser man den när huset så småningom säljs. (Med god vinst förstås, något annat scenario finns ju inte.) Och ser man det så är det rent bortkastade pengar att amortera, dem kunde man göra något roligt med istället.
@Börjesson
Jo, det är nog lite där skon klämmer och varför detta är en fråga som kommit upp på dagordningen nu – för den genomsnittliga bolånaren så ter sig amortering som en onödig "utgift" och ifall banken befriar honom från den så tas det ju tacksamt emot vilket ger utrymme för andra utgifter. Banken däremot ser det mer "korrekt" amorteringarna är inte någon inkomst utan bara en återbetalning på deras fordring (ie en ommöblering på balansräkningen), vidare så innebär minskningen av deras fordringar att de har mindre investerat som ger avkastning så amorteringen är för banken bara en signal om framtida inkomstbortfall. Bankerna har alltså inte så mycket intresse av att kräva bolånekunden att amortera eftersom de ju mer är intresserade av ränteinkomsterna (sålänge fordringen är säker dvs).
Amortering, det ständiga diskussionen om det är en kostnad eller ett sparande. Jag har svaret: det är en återbetalning av ett lån.
Lån av vad då?
någon annans pengar som du använt till konsumtion
Det blir nya två poster i min balansräkning
– kronor på bankkontot
– skuld till banken
Hos banken blir det tvärt om. Var kommer någon annan in?
Och för övrigt, inga pengar (svenska kronor) är inblandade alls i transaktionen. Det är bara ett avtal och ren bokföring.
Vad de använts till kan väl vara lite individuellt? Du kanske ha lånat pengarna och satt på ett säkert räntekonto. När du då amorterar skulle man kunna likna det vid ett sparande. Om du vaskat några dussin flaskor champagne på Stureplan skulle man kunna kalla det en kostnad. Om du köpt bostad för pengarna? Tja, då kanske det är ett mellanting.
(Jag vet att vi ogillar mellanting på den här bloggen, det ska ju gärna vara svart eller vitt. Förlåt.)
Amortering är en lika stor reducering av två fordringar.
Eller med andra ord en reduktion av såväl tillgång som skuld för den skuldsatte.
Då behöver man inte diskutera om det är sparande eller inte.
För egen del har jag dock inte något problem med att amortering ses som en form av sparande. Men rent strikt ser jag inte hur en lika stor reducering av skuld och tillgång kan vara ett sparande. Eller kostnad heller för den delen.
Sparande bör vara att inte använda sina tillgångar. Och vid amortering gör man sig tvärtom av med en tillgång.
@Björn & xycorr
Har du köpt bostaden så har du inte längre några kronor (iaf inte så många) på bankkontot. Att ta ett miljonlån från banken och förvara pengarna på bankkonto i samma bank är i de allra flesta fallen urbota korkat (finns/fanns undantag där man inte har räntediff), det finns ingen vettig människa som gör så och då kan man bortse från att betrakta det isolerat.
@xycorr
Själva amorteringen fyller kanske inte kriterierna för att vara sparande, men väl sparandet av de medlen som används för amorteringen. Sparande bör väl lite mer brett avse att man bygger upp det egna kapitalet (med tillgångar man äger – sen använder man dessa för att amortera vilket inte påverkar egna kapitalet).
Säg runda 3% för amortering och 9% kalkylränta. Det innebär att lånelöftena måste sänkas med 25%.
Komplettera med en avfasning av räntebidragen på 5 år för befintliga lån men omedelbar avfasning i bankernas kalkyler.
Vägen till framgång går genom att smacka ned lånelöftena.
Vad sägs om ett amorteringskrav som säger att för alla lån måste låntagaren amortera minst 100 SEK i månaden (eller 1200 SEK per år).
Då har alla som tjatar fått sitt amorteringskrav. Blir det nu någon större förändring?
Det biter bättre med 5% av ursprungsskulden i amortering varje år
på det viset slår v två flugor med en smäll
Man kan ju ta 1 krona också.
Men det finns ju ett syfte bakom att införa ett amorteringskrav och storleken på amorteringsnivån kan därmed kvantifieras.
Vi vill att skuldnivåerna stabiliseras och minskas. De ökar idag med sannolikt 6%+ årligen inräknat nya föreningslån samt blancolån i samband med bostadsaffärer. Varför ökar skulderna? Jo, vi vill bygga nya bostäder och köpa varandras befintliga bostäder. Man kan bortse från att skuldlavinen gjort dessa bostäder onödigt dyra. Alltså saker vi vill göra, och måste finansiera på lång sikt. Denna finansiering heter med ett annat ord amortering.
30 års rak amortering för alla lån ger en motverkan på ungefär hälften av dagens skuldökning, men eftersom lånelöftena kommer att minska i storlek kanske amorteringen ger den andra halvan av ökningen som en indirekt positiv effekt. Lägre lånelöften ger också indirekt lägre priser på nybyggnation och vi kan faktiskt få till lika många nya bostäder till en lägre kostnad, och så påbörjas en positiv spiral inom området skuldsättning och bostäder.
Därmed kan ökningen av BNP på lång sikt äta upp systemrisken (om vi kan få BNP att öka med 1-2% per år och skulderna håller sig stilla storleksmässigt). Säkerligen får vi initialt ett behov att via finanspolitiken hålla ekonomin under armarna då kreditpengarna från bostadssektorn orsakat en hel massa felinvesteringar.
Det kommer inte att bli ett skit för i samma ögonblick den svenska penningmängden slutar växa så kommer kraschen som ett brev på posten.
@Baron Von Keff
Om politrukerna inser detta när de behandlar utredningen (vilket väl kräver att det framgår ganska tydligt i utredningen). Annars kommer de väl att lägga förslag om det och rösta igenom det (för kraschen kommer ju inte förrän efter att ett sånt krav har trätt i kraft).