Socialdemokratisk grundläggande politisk kemi

“Allt det man kan göra av en svart kolatom kan man göra av en grön atom också” – jordbruksminister Sven Erik Bucht (s) (källa)

Socialdemokraternas jordbruksminister har tydligen lite svårt med kemin. Liksom hans försvarande socialdemokratiska civilingenjörer. En atom är en atom är en atom. En molekyl är något annat. Faktum är att ökad användning av biobränslen inte löser klimatproblematiken. Endast minskad förbränning av alla kolväten (inklusive sopor) kan minska CO2-halterna.

En skördare av kolväten.

Tydligen ska jordbruksminister Sven Erik Bucht (s) ha lite svårt för det där med atomer och molekyler. Han sätter färg på dem, och vi får här anta att “grön atom” avser “grön kolatom”. Även om det inte finns något sådant.

Det finns i princip bara en källa för atomer och det är supernovor. Detta justerat för instabila isotopers sönderfall och en del andra fusions- eller fissionsprocesser. En kolatom är alltså vare sig grön eller svart. Den är en kolatom. Punkt.

Däremot kan kolväten (dvs molekyler bestående av kolatomer och väteatomer, och ofta lite syreatomer inslängda på köpet, t ex C2H5OH, som är en populär molekyl bland speciellt sossar (och speciellt vänsterpartister)) sägas ha olika ursprung. Det finns “gröna kolväten”, som skördas från växter. Det finns “fossila kolväten”, som består av främst plankton och växter som via geologiska processer fångats i reservoarer under mark för tiotals miljoner år sedan och komprimerats till olja eller fossilgas. Det finns även planetära kolkällor, som t ex kolvätet metan på Jupiter eller fyndigheter av kolmalm (stenkol). Dessa brukar tillsammans kallas “fossila”.

Ett mer korrekt begrepp än fossila borde vara “inlåst kol”. Det handlar om kol som inte kontinuerligt cirkulerar i något kretslopp (t ex träd). När vi utvinner detta och förr eller senare förbränner det (om det så är via nedbrytning av slängd plast in naturen eller som “miljövänlig återvinning av hushållsavfall”) så släpps detta kol ut som CO2 i atmosfären, vilket leder till klimatförändringar och global uppvärmning.

Vad Bucht menar är att om man har kolvätemolekyler kan man med lite mänsklig innovationsförmåga, oavsett dessas ursprung, göra det samma oavsett vad deras ursprung är.

Men det är uppenbart att Bucht inte förstår skillnad mot molekyler och atomer. Det finns inga fossila eller gröna atomer. Alla atomer av ett givet grundämne är de samma (justerat för eventuella isotoper, som dock generellt har i princip (t ex vikt och volym skiljer förstås) samma kemiska egenskaper, men inte fysikaliska).

Det går inte att säga att en atom är fossil eller grön, Bucht. En molekyl kan däremot förenklat sägas vara fossil eller grön.

Men i den gröna molekylen kan man hitta en kolatom som nyss kom från ett fossilt kolväte. Tar en växt upp CO2 från förbränning av fossila bränslen följer det ju med en kolatom som nyss varit i ett fossilt kolväte.

Faktum är att om man hugger ner ett träd och eldar upp det som biobränsle så ökar man CO2-halten i atmosfären. Att biobränslen inte ökar CO2 är fel. Låter man trädet stå kvar kommer dess kolväten att fortsätta binda sitt kol. Klimatet gör ingen skillnad på om CO2 kommer från fossilt bränsle eller från ett biobränsle.

Argumentet att biobränslen inte ökar CO2-utsläppen är helt enkelt fel. Byter vi ut all fossil eldning av fossila kolväten till biobränslen kommer CO2-halten i atmosfären inte att minska. CO2 som CO2. I princip ger 1 kWh biobränslen ifrån sig lika mycket CO2 som 1 kWh fossila bränslen. I bägge fallen handlade det om kol från kolvätemolekyler som var “inlåst kol”. 

Biobränslen kan lösa problematik som peak oil, men kan inte lösa klimatförändringarna. Enda sättet att minska CO2-halterna i atmosfären är att minska energiuttaget från förbränning av kolväten – alla kolvåten –  så att mängden inlåst kol i perenn växtlighet ökar. Detta inkluderar förbränning av “miljövänliga sopor”. Deponi är förstås inget alternativ – kolvätena i soporna kommer brytas ner (förbrännas) på soptipparna ändå och hamna i atmosfären. Ej heller kan man via syntetiska kolväten, t ex genom att skapa syntetisk bensin ifrån luft, vatten och kärnkraft, minska CO2-halterna i atmosfären eftersom man sedan eldar upp denna syntetiska bensin.

Enda sättet att minska CO2-halterna är att minska förbränningen (och bruket) av kolväten, oavsett dessas urspung. Sedan kan Bucht och socialdemokratiska civilingenjörer måla sina atomer med fingerfärg bäst de vill. Det höll man på med på dagis förr (och i grundskolan numera antar jag).

Det intressanta med detta är att om man förnekar peak oil och inte anser att de fossila bränslena är ändliga, så kan man slänga samma skatter på biobränslen som på fossila bränslen – biobränslen bidrar till ett energimässigt hållbart samhälle, men stoppar inte de klimatförändringar som våra CO2-skatter är avsedda att stoppa.