I sin andra debattartikel hos DI om den svenska bostadsmarknaden postulerar Jan Jörnmark att det inte existerar någon bostadsbubbla i Sverige, utan att bostadsrätternas prissättning bara korrigerar för de icke existerande marknadshyrorna hos hyresrätterna. Ändå menar han att priserna kan falla om räntan stiger och att priserna drivits upp av skattesänkningar och politik.
Som vanligt använder alla sin egen definition av bostadsbubbla. Nu är det rubriksättarna som säger bostadsbubbla. Jörnmark säger bara bubbla.
Jörnmark går idag igenom hur bostadsrättspriserna drivits upp och det beror delvis på den reglerade hyresmarknaden, men också på grund av politik och avregleringar.
“Allvarligast är att det som egentligen är en massiv förändring av relativa priser på olika bostäder har kommit att tolkas som en bubbla. Det har skapat ett klimat där nya regleringsförslag ständigt förs fram. I förlängningen riskerar det att förstöra den mest konstruktiva marknad som har utvecklats i bostadssektorn efter 1990.”
Jag håller med om att bostadsrättsmarknaden är konstruktiv. Det är en halvt fungerande fri marknad och någon bostadsbrist existerar inte då man kan få en bostadsrätt på några veckor.
Den är dock fortfarande inte fungerande eftersom marknaden bara hanterar efterfrågan. Som jag skrivit tidigare så är tillgångssidan hårt reglerad av kommunpolitiker och byggoligopolen. Att köpa och sälja bostadsrätter må vara fritt, men att bygga dem är det inte.
Jörnmark säger bara bubbla och politikerna förnekar att det finns en bostadsbubbla. Åtgärderna för att begränsa skuldsättningen handlar om skuldbubblan och hushållens skuldsättning ur politikernas officiella ståndpunkt. Kanske förnekar även Jörnmark att skuldsättningen är ett problem, men det sägs inte. Fokus är på en fungerande marknad.
Men även en fungerande marknad kan bevisligen ha enorma bubblor. Titta på aktiemarknaden som om och om igen kraschar på grund av övervärderingar trots att det är en av de friaste marknader vi har.
Jörnmark medger att marknaden kan vända och priserna falla.
“Det som kan bryta den utvecklingen är att de reala faktorer som drivit på den förändras. Det innebär att prisutvecklingen bryts om fastighetsskatten återinförs, realinkomsterna försämras eller om det blir väsentligt dyrare att låna pengar.”
Kort sagt – stigande räntor. Eller dålig ekonomisk utveckling som inte ger reallöneökningar längre. Vilket skett för inte så länge sedan. Stora grupper fick inte ens KPI-inflationen som löneökning för cirka 10 år sedan, vårdfacken var till och med stolta över att de fick mindre än KPI efter en strejk.
En expertdefinition av bostadsbubbla är att priserna faller. Har man den definitionen så har vi ingen bubbla, förstås. Men korrekt definition är att en bubbla är uppblåsta priser. Och enligt Jörnmark kan den bubblan punkteras om det blir dyrare att låna pengar.
Omvänt måste det alltså varit billigare att låna pengar som drivit upp priserna… Eller påverkar bara räntan prisbilden när den stiger, Jan?
Ni hittar debattartikeln hos DI, som väntat mycket intressant historik över den svenska bostadsmarknaden. Finns inget väsentligt att invända mot, bortsett från bubblan förstås.
84 kommentarer
Ja det var en kreativ rubriksättning, som vanligt på DI.
Men slutsatsen verkar alltså vara att vi har ingen bubbla så länge allt tuffar på exakt som nu. Lite som att säga att "vi har inga problem förrän vi får problem, för då får vi verkligen problem". Vilket väl i allt väsentligt är ett fullständigt faktamässigt korrekt påstående men kanske inte så speciellt konstruktivt egentligen.
Är inte det en del av definationen av en bubbla. Att majoriteten inte ser den förens det är för sent. Jämför med IT bubblan 1999, Oljebubblan 2008, bioteknikbubblan, osv.
Om gemene man går omkring och tänker på bubbla och det skrivs artiklar i media om att det är en bubbla. Då är det ju per defination ingen bubbla.
"It´s not a bubble until it´s been officially denied".
Att behöva "bevisa" att det är en bubbla känns ganska hjärndött. Bara öppna ögonen och se efter. Framför allt i Stockholm och Göteborg handlar det om den sista maniska fasen. Ränteläget har varit detsamma ett par år nu. Ändå ser man dubbelsiffriga procentuella ökningar av priserna. Allmänheten är "urprisad" dvs har inte råd att köpa alldagliga objekt. Det är billigare att hyra än att äga. Bostäder säljs som investeringsobjekt mer än boendeobjekt – klassiska bubbeltecken. Spring!
Ett annat problem för framtidens bostadsmarknad är att robotar vare sig köper eller hyr några bostäder. Det gör inte heller arbetare på företag som flyttat till lågkostnadsländer. Kan man inte finansiera sin bostad på en medborgarlön skall man nog akta sig.
Man kan ju lika gärna hävda att det är en hyresrättsbubbla med konstlat låga priser vilket sakta men säkert fasas ut.
Varför räknas bostadspriserna in i inflationen? Om man gör det, hur ser då räntepolitiken ut i ljuset av detta? Om inte prisökningarna på bostäder fanns hur skulle man då få ut nytryckta pengar i ekonomin? Vem betalar egentligen kalaset? Jag misstänker att det är den ökända "kissa i byxorna"-situationen. Kan någon skriva några lugnande ord?
För mig som lekman så ser det ut som att man helt enkelt fixat en setup där privatpersoner belånar sig in absurdum och på så sätt genererar en stor del av skatteintäkterna till staten. Hur kan ansvariga politiker välja en sådan lösning? Man har dessutom gjort allt (och verkar egentligen vilja fortsätta med det) för att det ska bli många, många fler som ska försörjas vis skatter. Kan någon förklara hur de tänker och vad de vill åstadkomma?
"Varför räknas bostadspriserna INTE in i inflationen?" Skulle det vara.
Visst räknas bostadskostnader (inte -priser) in i KPI-inflationen. Men hyran har stigit endast mycket måttligt senaste åren, och kostnaden för att bo i småhus eller bostadsrätt har gått ner trots att många tror motsatsen.
Är det vettigt att endast räkna bostadskostnader? Gör man likadant med exvis bilar?
"kostnaden för att bo i småhus eller bostadsrätt har gått ner trots att många tror motsatsen."
Korrekt om man lånat pengar, annars inte.
Jag skulle gissa att omkring 90% av de som bor i BR eller småhus också sitter med lån på dessa, så kostnaden har sjunkit för de allra flesta i denna grupp.
Läget verkar ändå stabilare nu än för tex fem år sedan när senast bostadsbubblan sprack i denna blogg…
Att folk tror på bostadsbubblan tror jag till 90% vi kan tillskriva Stockholmspriserna. I själva verket har vi en extremt tudelad marknad där ca hälften av bostäderna är "billiga" och hälften är "dyra".
Intressant artikel som kritiserar kpi.
http://slopedcurve.com/roller/makro/entry/problemet_%C3%A4r_inflationsm%C3%A5ttet_inte_inflationsm%C3%A5let
"kostnaden för att bo i småhus eller bostadsrätt har gått ner trots att många tror motsatsen."
Vem har påstått motsatsen?
ivl
Sanningen är att ingen sitter på en vettig uträkning av den "verkliga" inflationen utan allt är gissningar så som KPI KPIF med mera.
De som hävdar att vi har en bostadsbubbla gissar godtyckligt liksom de som hävdar att vi inte har en bostadsbubbla. Allt är gissningar utifrån en egen agenda som vederbörande tror på. Lite som religion faktiskt.
Stefan:
Absolut, alla har sin egen syn på saken.
Min syn är att riksbanken endast borde titta på penningmängden eftersom det är det enda som riksbanken egentligen kan styra, allt annat är påverkat av omvärldsfaktorer/marknaden/tekninförbättringar osv.
Det är ganska sjukt att en prissänkning på grund av t.ex effektivare produktion hela tiden motarbetas av riksbanken. De har heller inte förstått att inflationsmålet måste vara dynamisk och baseras på om ekonomin växer eller krymper. Riksbankens uppgift är ju egentligen bara att se till att det finns tillräckligt mycket pengar i systemet för att möjliggöra handel, idag gör de på tok mycket mer än så.
Riksbanken kör med grova förenklingar och gör därmed arbetet enkelt för sig själva. Även din variant med penningmängden är en grov förenkling. Därmed inte sagt att din variant är sämre än riksbankens KPI-fixering.
Det har egentligen inte att göra med om man lånat eller inte utan vad som egentligen utgör en kostnad i sammanhanget. Även om man köper utan lånade pengar så har man ju det faktum att man får tillbaks endel (kanske mer än hela) köpeskillingen när man bott klart. Är det då rimligt att påstå att köpeskillingen varit en del av en boendekostnaderna? Isht i fallet då man säljer dyrare (även i reella termer) än när man köpte?
Jämförelsen med bilar haltar då man sällan får ut samma pris när man säljer bilen som när man köpte den. Om jag inte fått fel för mig så räknar man ju bilkostnaden som värdeminskningen+servicekostnader. Skulle man göra samma med bostäder skulle det bli drift-&underhållskostnader-prisökning.
Bostadspriserna är inräknade i inflationen.
Medelpris på bostad * Belåningsgrad * Medelränta -> Inflation.
Det är okunnighet att påstå att bostadspriserna inte ligger till grund för inflations-uträkningen.
Ja men inte på sånt sätt så det avspeglar prisuppgången som varit de sista 15 åren på bostäder…
Det är snarare så att kostanden för egna hem beräknas på ett sätt som ger ungefär samma inflation som för hyreskostnaden för en hyreslägenhet.
Skulle tex kostanden för att köpa en nybyggd lägenhet eller ett nybyggt hus tas med som en stor del av KPI korgen skulle det vara helt annan nivå på inflationen i Sverige.
Läs gärna mer om detta från SCB:
http://www.scb.se/Grupp/valfard/_dokument/A05ST0301_08.pdf
Problemet är att RB sänker räntan för att få fart på inflationen, men när de sänker räntan och det därav blir billigare att bo för alla som har lån pressar detta även ner inflationen.
För att motverka den effekten skulle vi istället behöva rätta oss efter kpif (KPI baserat på en fast ränta).
Byggkostnaderna ökade med 25% förra året. Mest påverkades detta av stigande markpriser.
I vår kommun berömmer sig Centern för att tvingat upp priset på en byggrätt med 100%. 220 Miljoner till kommunen som gör att Robin Hood skatten kan betalas under ett halvår eller att skolorna kan drivas i två år.
Utlåningen till hushåll ökar inte lika mycket som förra månaden.
+7,2% i november (+7,3 okt 7,5% sept)
Hoppas jag kan kommentera här idag. Försökte ett par gånger igår men misslyckades. I alla fall är det min avsikt med det jag skrivit att ge lite luft åt debatten och lyfta den heterogenitet som numera finns. Annars domineras den nästan av alltid av en otroligt fördummad attityd om att "billiga hyresrätter" eller nån annan trollformel ska lösa alla problem. /Jan Jörnmark
Tack, Jan.
Fan vad trevligt att se, om du ursäktar min danska!
Tack själv för en bra blogg.
Det man aldrig ska glömma är att de borgerliga reformerna 1992-93 flyttade finansieringen från staten till de enskilda medborgarna. Det gör att den ökade utlåningen är självklar och positiv – intill en viss gräns. Någonstans efter vägen skapas alltid bubblor. Frågan är när och hur det händer.
Men om inflationen ökar de närmsta åren och med den den nominella räntan, samtidigt som skatteskruven dras åt… ja då jäklar kan vi få se det som alla talat om länge.
Men det finns en hel del ensamma äldre som bor kvar i sin stora villa, bostadsrätt eller hyresrätt av skälet att det inte finns särskilt många bostäder anpassade för äldre. Samtidigt far hemtjänsten runt som skållade råttor för att de inte fått nog med transporttid mellan de olika äldre som behöver deras hjälp.
Trollformeln mer samlat äldrebyggande skulle ge flyttkedjor, effektivare hemtjänst med främst bättre service för många äldre. Ja den löser inte allt men ger ett bidrag.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det stämmer säkert delvis. Äldre bostadsrätter med låg månadsavgift saknar kanske hiss ofta. Nya bostadsrätter med både hög insats och månadsavgift.
Oavsett enklare att bo kvar i sitt gamla hus som lånefritt kostar ca 5000 kr/mån. Bara en nyproducerad 2:a kostar 8-10000/månad.
Som +50-åring sitter jag i samma sits. Själv med 5 R o K med liten tomt och 5-6000 i månadshyra. Inte illa!
Skärp dig nu Nils och ge plats åt ungdomen.
Du verkar så genuint ond som sitter där på stor yta och bara tänker på dig själv utan en tanke på bostadsbristen och Sveriges väl!
Men det är rätt skönt. 1 veckodag i varje rum!
Min närmsta granne är lika ond. Bara lite äldre.
Vart tog den svenska solidariteten vägen?
Nu är det bara jag jag jag.
Det var bättre förr när man var tvungen att hyra ut ett rum i egna huset för att överleva rent ekonomiskt.
Incitament styr i dessa fall. Se ex Stockholm stads erbjudande för att få folk att hjälpa till med integrationen av nyanlända. 70 pers på en månad fick man ihop (behov: 6000). Du kanske har ett rum över själv Stefan?
Många vill ta emot flyktingar — få gör det
"Stockholmare med möjlighet att hyra ut ett avskilt rum erbjuds 4 000 kronor i månaden medan personer som kan upplåta hela sitt hem kan få ersättning på över 12 000 kronor.
Likväl hade det i mitten av december bara inkommit drygt 170 intresseanmälningar, av vilka ett 50-tal sorterats bort då personerna antingen inte bodde inom kommunen, inte uppfyllde kraven eller krävde mer betalt."
Joakim.
Har faktiskt fått en förfrågan och tackat nej.
Jag tror man måste vara klar över att ett land där bygginflationen långsiktigt ligger +2%-enheter över kpi har strukturproblem som i sin tur förstärker obalanser. Att låntagarna från tid till annan får bra realinkomster kan förstärka denna obalans, t.ex vid parallella politiska interventioner som penningpolitik. Varför har Tyskland inte samma problem(ja de har förvisso andra)?
En annat problem är att banksektorn är så avreglerad att den förlorat sin sanna roll som enbart intermediär. Vi måste tillbaka till skiljandet av investmentbanker från intermediärrollen.
rttck
Kanske "ljust och fräscht" och "ägd"-kulturen inte spridit sig till Tyskland?
En fastighet med jämförbar standard och läge torde ha samma kostnad för uppförande alldeles oavsett den senare upplåtelsefarbetskraft och byggmaterialormen!
Pratet om "billiga hyresrätter" förutsätter att "någon annan betalar" dvs subventioner som under tidigare perioder eller att man anlitar arbetskraft och byggnadsmaterial från ett s.k "lågkostnadsland" och då talar vi numera INTE om Polen längre!
Är inte snarare problemet att det är på tok för lönsamt att bygga bostadsrätter med dagens priser. JM ligger i alla fall senaste åren på en rörelsemarginal på kring 20 procent eller högre. Högteknologisk Ericsson ligger under 10 procent. Hyresrätter går nog ner mot strax under 10 procent om de ska bli uthyrda.
Blev förresten inbjuden att skriva fyra artiklar. Del tre om den katastrofala planlagssituationen kommer i morgon.
Bra det.
Satte du själv rubriken "Sverige har ingen bostadsbubbla" i DI papper idag eller var det en rubriksättare?
Nej. Man sätter i princip aldrig rubriker själv.
Ja det kändes onekligen som en långtgående slutsats utifrån vad du verkligen skrev.
Har varit med om mycket värre. Ibland tror man inte rubriksättare läst det man skrivit.
Jag känner inte riktigt att du har övertygat mig att våga köpa en bostadsrätt i sthlm just nu. Jag tycker personligen att senaste årens prisuppgång och nuvarande nivå känns som en krutdurk.
Jag utesluter inte att priserna kan gå upp ytterligare men jag är övertygad om att vi kommer få se nedgångar när exempelvis konjunkturen vänder, räntan går upp av någon anledning eller om vi får se förändringar på politisk väg i regelverket.
Vågar du uttala dig om framtiden för priserna där de är som högst värderade just nu?
Det förstår jag.
Dock en märklig situation att någon annan (rubriksättaren) ska tolka texten utifrån egna premisser samt locka läsare.
Stoffe – jag har alltid sagt till dom som frågat (vilket varit många) att dom ska leta i områden som inte prissätts fullt ut av ett eller annat skäl. Ska du köpa bör du kolla på t ex Henriksdalsberget. Där får du lägenheter för halva priset mot Sjöstaden som du bor granne med. Dessutom gar de tre föreningarna i grunden mycket starka balansräkningar (det är det viktigaste man ska titta på) på grund av de stora mängder hyresrätter de sitter på.
Den som köper en br måste inse att han/hon ger sig in i aktiv fastighetsförvaltning. Man måste vara beredd att arbeta i styrelsen och ta ansvar. Gör man det blir det sannolikt det bästa köp man nånsin gjort. Dessutom måste man vara beredd på kanske 30 procentiga nedgångar nån gång. Så länge inget realiserats är det bara att ta det lugnt (och eventuellt köpa ett billigare rödvin samt dra ned på Netflix, som en stor tänkare skulle ha sagt).
Instämmer.
De som köper nu har dessutom ett gyllene tillfälle att amortera friskt tack vare räntenivån, så även en liten sättning på kort sikt behöver inte kosta skjortan. På lång sikt, 10 år, är sannolikt priserna i nominella termer väsentligt högre.
@Jönmark, intressanta artiklar (även de om övergivna platser).
Min personliga reflektion är att denna fråga är så extremt komplex, närmast kaosteori med alla ingående parametrar. Med de sagt så finns det inga enkla snabbfixar såsom skapa flyttkedjor genom att göra boendet dyrare, höja skatten för att göra boendet dyrare, strypa kapitaltillgången, avreglera hyror, avreglera planmonopolet, lösa white-flight, hantera internationell konjuktur, black-swan händelser, migration, folks vilja och förväntningar osv.
Det är helt enkelt inte greppbart i detaljerna utan det gäller att titta på de stora dragen.
Ser fram emot fler artiklar i ämnet. Som akademiskt "släkt" till samhällsplanera är det väldigt intressant.
Uhhh… Henriksdalsberget… 😉
En kamrat till mig bodde där i mitten på 90-talet..
Jag säger bara den "lokala puben".. :-))
Det absolut bästa med Sthlm är just de lokala pubarna, det enda som känns genuint 🙂
En annan höjdare är pizzeria Västra skogen vid t-banan.
"Galne Kocken" i Rissne !!
En annan pizzeria i Hässelby Gård! 😉
Tack för intressanta artiklar @ Jan Jörnmark.
Jag skulle säga att köp i spekulationssyfte med lånade pengar, är en faktor som indikerar att vi har en bostadsbubbla. Alla inköp som sker med lånade pengar, torde ju skapa en bubbla i någon mening, eftersom konsumtionen påverkas negativt när pengarna ska betalas tillbaka. Riksbankens noll- och minusränta är galenskap, men har hittills fungerat för att hålla svensk ekonomi på partynivå.
Den svenska partyekonomin har gjort att bygg- och hantverkarpriserna har stigit till löjliga nivåer. Det är säljarnas marknad, och det märks.
En bekant till mig fick betala 10000 kr svart för enbart rollning av väggar i två rum, 22 m2 respektive 14 m2. Försök att pruta besvarades med att: "-det är vad det kostar, jag är fullbokad"
En annan bekant fick nyligen en vit offert från en målerifirma att renovera ett litet sovrum på 12 m2. Rivning av tapeter, bredspackling, rollning av väggar och tak samt målning av snickerier (foder till en dörr plus socklar). Arbetskostnad: 21000 kr. Materialkostnad: 2800 kr. Rotavdrag: 6300 kr. Kostnad för kunden blir alltså 17500 kr. Fullständigt sinnessjukt. Men som sagt, det är säljarens marknad i dag.
Du skämtar? 21 000 kr (eller 35-70 timmar beroende på timpenning) för att renovera ett sovrum?
Även om man räknar med en jättegenerös timdebitering på 525 kronor per timme så skulle det alltså ta en hel arbetsvecka?
Detta måste ju vara ett uppenbart läge för nya företagare (varför inte nyanlända målare) att etablera sig inom. Eller är det verkligen så att folk är så dumma att de accepterar dessa priser eftersom det är så lite pengar jämfört med vad tex inköpspriset för lägenheten var?
Jag skämtar INTE. Jag har sett offerten.
Äh, du får ju inte måla utan att genomgå X månaders legitimationsutbildning i fackets regi och därtill skriva på att följa kollektivavtalen. Så det kan du glömma att nyanlända målare kan ägna sig åt.
Cornu: Raljera på du. Nu blev jag ärligt nyfiken: vad hindrar nyanlända med uppehållstillstånd från att starta målarfirma?
Använde offerta.se senast och fick bra offerter, så därför är jag förvånad att man tar sådana extrema priser på ganska enkla jobb. Jag antar att det rör sig om Stockholm.
Riva tapeter tar max ett par-tre timmar. Bredspackling av rum på 12 m2 tar inte heller mer än tre timmar för en professionell målare. Sen återstår slipning och eventuellt en spackling innan målning, vilket då blir ytterligare 2-3 timmar. Rollning av väggar och tak: 3 timmar. Snickerier: 30 minuter. 13 timmars effektivt arbete för 21000 kr.
Bygg(maffian)fackets makt är stor. Har dragit upp löner till horribla nivåer där inget annat LO förbund kan mäta sig.
Utländsk konkurrens tillåts inte då kollektivavtal måste följas.
Inte undra på att det är dyrt att bygga.
Hörde i morse att bygga en parkeringsplats kostar lika mycket som en ny bil. 150-500 000 kr.
Jag håller med om att byggfacket är starkt. Men kan de verkligen hindra småföretagare från att tex ta målarjobb? Inget tvingar privatpersoner att anlita firmor utan kollektivavtal.
Doktor Syn: Håller helt med. Det tar _inte_ en vecka att fixa ett sovrum. Därav förvåningen över den saltade offerten — visst, man kan ta vilket pris man vill, men det är riktigt intressant att det tydligen är så stor hantverkarbrist i staden… Kanske är det så att okunnigt folk helt enkelt accepterar dessa priser, och då är det ju bara att köra på!
Jag ville koppla in min tvättmaskin, kunde göra det själv men hyresvärden krävde att det skulle göras av certifierad elektriker. Dragsnöre fanns i elkanalen redan så det handlade om 10-15 minuters jobb. Minidebitering på 2 timmar a 1200:- samt resa och material på ca 300:- så nästan 3000:- kunde jag räkna med menade elektrikern. När man undrar om det är rimligt att som normal/låginkomsttagare ska behöva jobba i tre dagar för att kunna betala en hantverkare i 15 minuter så svarar man att "det är förfan ingen som tvingar dig". Tycker i efterhand att det trots allt var ett bra svar, finns inget som tvingar någon att delta i bygg och bostadsspelet.
Obegripligt det där. Men det är som vanligt, du måste känna folk för att få ett rimligt pris när det gäller sådana tjänster nu när "alla" verkar fullbelagda.
Men visst, det är kanske svårt för en hårt belagd elektriker att ta småjobb, så då blir priset därefter (för att kunna pussla ihop dagen på rimligt sätt).
Intressant inlägg, men jag köper inte det du upprepar hela tiden:
"…och någon bostadsbrist existerar inte då man kan få en bostadsrätt på några veckor"
Det fanns ingen smörbrist i Sovjet för man man kunde köpa smör dyrt på svarta markanden. Eller?
Eftersom tillgångssidan är hårt reglerad uppstår en brist på bostäder (som du själv är inne på), precis som med smöret i Sovjet så kan efterfrågan inte tillgodoses, alltså en "brist".
Vet inte varför det är viktigt för dig att driva den felaktiga tesen att det inte finns någon bostadsbrist i Sverige…
Nu faller din argumentation på att det inte är någon svart marknad för bostadsrätter.
Att alla inte kan få den bostad de vill till vilket pris de vill är inte bostadsbrist. Punkt.
Förstår givetvis din tanke om bostadsbrist, dvs att den bristen inte finns. Samtidigt är det tydligt att det tex byggs för lite enkla bostäder inom vad som upplevs som rimliga pendlingsavstånd och att incitament för att flytta från bostäder som blivit "stora" är för små.
Ser fram mot att hämta DI imorgon. En klart intressant artikelserie.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Men det är i och för sig en omfattande svart marknad för hyresrätter.
Med din logik kan det aldrig någonsin finnas en "brist" på en marknad. Oavsett hur begränsat utbudet är… Finns det ett objekt till salu är det ingen brist, även om priset är astonomiskt. Eller?
En fråga till dig Cornu:
Är det överhuvudtaget teoretiskt möjligt att det kan uppstå en brist på bostadsrätter i Sverige?
Vilka kriterier ska, i så fall, vara uppfyllda för att det ska kallas "brist" enligt dig?
Om staten går in och reglerar marknaden med pristak etc så kan det bli brist.
Men som det är nu är marknaden fri och det råder inte någon brist. Att priserna är höga är inte brist, det är så marknader reglerar tillgång och efterfrågan. Tillgång och efterfrågan är alltid i balans på en fri marknad, det kallas priset.
Att du inte kan få en bostad till av dig önskat pris är inte en brist. Det är att vara bortskämd och ha orealistiska förväntningar.
Ok. Så att om inte staten går in och sätter ett pristak (e.dyl) så kan det aldrig finnas en brist enligt dig.
Jag kan bara säga att jag inte håller med dig.
Även möjligheterna/reglerna för att bygga nytt påverkar "bristen". Sjävlklart tycker jag.
Precis som du själv är inne på här:
"Den är dock fortfarande inte fungerande eftersom marknaden bara hanterar efterfrågan. Som jag skrivit tidigare så är tillgångssidan hårt reglerad av kommunpolitiker och byggoligopolen. Att köpa och sälja bostadsrätter må vara fritt, men att bygga dem är det inte."
Får inte ihop ovanstående med det du skrev nyss:
"Men som det är nu är marknaden fri"
Hur mycket ger reavinstbeskattningen i reda pengar?
VAD skulle hända om denna "flyttskatt" togs bort?
Antagligen skulle marknaden flöda över av beg objekt och skapa stora flyttkedjor! Äldre skulle kunna sälja den gamla villan och flytta till något enklare och med mindre arbete. Yngre skulle kunna flytta ut ur trångboddhet mm
MEN, det finns vissa, speciellt från V och Vänsterut som skulle bli alldeles gröna av avund över att några hade den stora osolidariska fräckheten att tjäna pengar..
Skatt på kapital ger ca 222 miljarder varav totala skatteintäkter är 1787 miljarder. Hur mycket själva reavinstbeskattningen på eget boende 22% ger får jag återkomma med.
Skatteverket har koll (Skattestatistisk årsbok 2015)
Se sid 149. Lite mer än hälften av hushållens kapitalvinster kommer från bostadsaffärer.
Bra grävt.
… svaret på Bengts fråga blir alltså ungefär 95,2 * 22% = 21 miljarder. Man kan höfta och säga att hushållens kapitalskatter som härrör till bostäder ligger nånstans omkring 15-25 miljarder årligen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.