Gästinlägg: Sanktionerna, eller den världsomspännande ryska ostkulturen

Nedanstående är ett gästinlägg av Lena Padukova, adrenalena.se, från seglingen Arkhangelsk – Kirkenes tidigare i sommar. Som bekant har EU mfl infört sanktioner mot Ryssland på grund av handlingar som skadat Ukrainas territoriella integritet, självständighet och suveränitet, vilket lett till en del kreativa metoder för att erbjuda ryssarna “utländsk ost”.

Ostar: Maasdamer och Parmesan de luxe.

Arkhangelsk var sista möjligheten att handla färsk mat inför den längre arktiska passagen. Den ryska besättningen var bekymrade om cigaretter. En limpa här hemma gick på 750 rubel (ca 100 SEK) – och de har hört att det är lite dyrare i Norge. (spoiler: rökaren fick senare vända i Berlevåg pga brist på ciggpengar).

Att köpa kött var den största utmaningen. Det är nästan omöjligt att hitta färskt kött i butikerna, det som finns ser ut att börja ruttna när som helst. Ryssar går ofta till någon köttbazar och köper det på lösvikt direkt av en bonde, men det är inte aktuellt att chansa med hygien och matkvalitet när du ska ut och segla svåra vatten i avlägsna områden.

Det frysta köttet är halvfabrikat – pelmeni går att hitta, även helfrysta burgare, men inget av detta håller särskilt höga kötthalter. Kycklingdelar och fisk går att plocka på lösvikt i frysdiskarna, och är inte heller förtroendeingivande. Vi fick nöja oss med korv och köttkonserver.

Rysktillverkade korvar “från Wien”.

Skepparen klagade över att han inte har fått äta ordentligt kött sedan han kom in på ryskt territorium, inte ens på restaurang. Så jag gjorde lite research och hittade stadens finaste (och dyraste) restaurang som skryter med argentinskt kök. Förvånansvärt bra service och urval, och mycket kompetent utvalt och tillagat kött (ursprung Sydamerika). Dock var priserna på den svensk-norska nivån, snarare än den ryska som ofta är 5-10 gånger lägre än hemma. Påminner att en no-name kontorsknegare i Moskva Oblast har en månadslön på 6000 rubel.

Det här är inte piroger – det är empanadas på den argentinska restaurangen i Arkhangelsk. Notera att vissa internatinonella varumärken inte påveras av sanktionerna pga distribuerad tillverkning.

Sanktionernas konsekvenser i matvärlden är tydliga. Personligen fastnade jag för den komiska ostdisken. Det är fullt med olika ostmärken! ”Europas Guld”, Alpernas någonting, tyska namn, schweiziska motiv, holländska ostsorter och franskklingande etiketter. På baksidan framgår dock att osten är gjord i godtycklig rysk stad. De lite dyrare är från Belarus. Och de allra mest avancerade delikatessostarna skeppas från Chile.

“Europas guld. Gouda. Gott! Naturligt utsökt!” Även smör från Iljinsk och Maasdamer.

Europas guld är producerat i Chile och packad i S:t Petersburg, Ryssland.

“Rysk ost” och “Hochland med skinka”, varumärket skrivs ut med endast latinska bokstäver på förpackningen.

Hochland tillverkas i Moskvaregionen

Det finns europeiskt vin på hyllorna, har inte läst på baksidan, men “Producto de Espana” går ju inte att misstolka. Skylten uppmanar: “Spara på vattnet! Drick vin!”