Rikspolischefen vill fokusera på brott – inte sociala uppgifter och djur

Under gårdagens lördagsintervju i Public Service sade nye rikspolischefen Anders Thornberg att polisen ska bekämpa brott och inte ägna sig åt sociala uppgifter eller bortsprungna djur. I praktiken förespråkar han ett återinförande av kommunal ordningspolis, men kanske ska det ske via en ny nivå av befogenheter för privata ordningsvakter/väktare/säkerhetsvakter.

Rikspolischef Anders Thornberg.

Polisen tar idag hand om exempelvis 60 000 redlöst berusade varje år, trots att de inte har begått några brott. För deras egen säkerhet låser man in dem i sk fylleceller, vilket ju är en sorts frihetsberövande och maktutövning som kräver stöd i lagen. Samma sak med att köra hem fulla ungdomar till sina föräldrar, vilket också är ett frihetsberövande.

Polisen tillkallas också för lösspringande hundar eller jordbrukets tamdjur om dessa rymt, liksom till viltolyckor med så kallat klövvilt, vilket polisen måste dras in i.

Vidare ägnar sig polisen också åt transporter av frihetsberövade i vidare bemärkelse, en uppgift man kan tycka borde ligga på kriminalvården, även om den myndigheten också transporterar frihetsberövade.

Rikspolischefen tycker att polisen ska bekämpa brott och att någon annan – oklart vem – ska ta hand om det sociala och logistiska.

Detta är fullt rimligt. Sedan den kommunala ordningspolisen avskaffades har det visat sig att staten skiter i många kommuner, som allt oftare hyr in privata ordningsvakter till stökiga offentliga platser vissa tider i veckan eller kontinuerligt. Det logiska vore att återinföra en kommunal polis, med jurdiska befogenheter att frihetsberöva personer som inte begått brott – skjutsa hem fulla ungdomar, avvisa folk som bryter mot lokal ordningsstadga om t ex alkoholkonsumtion på offentlig plats, eller ta hand om och placera redlöst berusade i fylleceller. Kriminalvården kan ta över transporterna, och lösspringande djur bör ärligt talat vara antingen ett ansvar för djurägarna, eller kommunjägarna, som kan få ökade befogenheter att omhänderta förrymda djur, samt landets eftersöksjägare. Varför ska polisen dras in, när det är eftersöksjägarna som har kompetensen för viltolyckor? Hela djurproblematiken borde kunna hanteras av det frivilliga civilsamhället.

Låt polisen bekämpa brott och lämna social ordning på allmän plats till kommunerna. Men se till att instifta så de av kommunen anställda eller inhyrda ordingsvakterna kan få ytterligare befogenheter för detta.

Det är uppenbart att polisen inte ges resurser av saten  till att sköta alla sina uppgifter – låt då istället kommunerna i den mån de behöver eller vill ta över det som inte handlar om kriminalitet. 

I nästa steg borde även möjligheten till trafikövervakning och beivrande av brott mot trafikregler kunna privatiseras eller kommunaliseras. Det är idag möjligt för privata bolag att utfärda parkeringsböter, eller böter för obehörigt brukande av allmänna färdmedel. Steget till att kunna bötfälla de som bryter mot hastighetsgränser eller felparkeringar (=ej samma som att parkera utan att betala) är vare sig långt eller orimligt.

Helst kan man rakt av återinföra kommunal polis, men vill vi inte det får det gå den privata vägen. I många andra EU-länder har man flera olika poliskårer – kommunal, regional, statlig, nationell, halvmilitära karabinjärer mm, med tillhörande olika befogenheter och ansvarsområden. Det borde gå utmärkt att ha detta även i Sverige. För uppenbarligen lider svenskt rättsväsende och ordningshållande av vissa utmaningar. Att tro att nuvarande system kan klara av det utan omfattande reformer är inte bara naivt, utan helt uppenbarligen fel.

Kom också ihåg att förre rikspolischefen Dan Eliasson påtalat att statsapparaten och offentlig service är dimensionerad för åtta miljoner människor och inte tio. Detta går alltså inte att åtgärda utan att utöka de operativa organisationerna, i synnerhet som politikernas uttalade mål är att vi ska bli ännu fler.